Brewer Profile: Henrik Lindqvist
Berätta vem du är?
Jag heter Henrik Lindqvist född hösten 1978 tre dagar innan Formel 1 stjärnan Ronnie Petterson så tragiskt omkom på Monzabanan. Jag är uppväxt i den lilla fotbollstokiga orten Åtvidaberg men begåvades tyvärr inte med något större bollsinne så jag fick mest stå i mål. Efter skola och värnplikt har jag varit bosatt i Linköping och bor nu strax utanför i närheten av Slaka tillsammans med sambo och barn. Är utbildad civilingenjör men tappade helt intresset och arbetar numera som säljare, ölprovningshållare och bryggerikonsult.
När började du brygga öl och varför?
Jag började brygga seriöst 2009 innan dess var det mest vin från och till i något decennium. Jag har alltid tyckt om att laga mat, baka, safta, sylta skapa och ta hand om det som finns nära till hands. Dels för att det är nyttigare och godare än industrivaror och för att det faktiskt är ganska enkelt. Anledningen till att jag började med öl var att vi flyttade ut till en gård på landet där det fanns stora utrymmen att hålla på med hobbyn. Från vin till öl var inte steget så långt så jag började brygga öl parallellt med vinmakandet och gick sedan sakta men säkert över till nästan bara ölbryggning. Man såg resultaten snabbare och det fanns mer möjligheter att justera egenskaperna hos ölen än med vin. Dessutom är det ju godare…
Henrik öppnar och bjuder på sin allra första öl med fem år på nacken. Fortfarande riktigt god!
Hur ofta brygger du?
Det varierar en del. Under sommarhalvåret brukar det ske mer sporadiskt och inte särskilt ofta. Under hösten, vintern och våren brukar det bli oftare, särskilt på vintern. Ca 30st bryggningar per år blir det nog, åtminstone om man räknar med cider och vin också.
Vad har du för utrustning?
Jag håller det riktigt enkelt. Kör med BIAB-metoden. Jag började med satslakning i kylväska men övergick så småningom till BIAB för att göra bryggdagen mindre omständig, enklare att kontrollera samt spara tid. Jag använder Patina 36l, nylontygpåsar att mäska i (men även filtrera vört och som humlekokpåse i vissa fall), kopparspiral att kyla med och jäshinkar för vanlig ale och lagerjäsning. Ibland använder jag Better Bottle och damejeanner när det krävs längre jäsningar eller lagring. Använder mest corneliusfat för färdig öl men flaskar en del öl ibland också.
Var brygger du någonstans och trivs du där?
Jag hålls i köket och det fungerar väl ok eftersom BIAB-utrustningen tar sån liten plats. Man får planera lite för när man brygger så det inte krockar med andra köksprocesser helt enkelt.
Berätta om din bryggmetod?
Jag kör en variant där jag mäskar lite tjockare med ca 20l vatten till 4-6kg malt i normalfallet för att sedan tillsätta 9l kokhett vatten för att komma upp till utmäskningstemperatur. Kokar ganska livligt och försöker hamna på ett par liter vört mer än vad som ryms i faten efter kok. Jag försöker lägga krutet på recepten, råvarorna och jäsningen. Att investera i ett bryggverk eller liknande för att producera vört ser jag inte som en direkt kvalitetshöjande åtgärd även om det kanske är enklare med repeterbarheten på sina bryggningar.
SM i Linköping 2014
Vad är tanken bakom dina öl?
Jag försöker alltid föreställa mig hur ölen skall vara när den är färdig att dricka innan jag tar tag i själva processen som leder fram till ett färdigt öl. Ibland brygger jag stilfascistiskt till tex SM eller för att jag för tillfället är intresserad av ölstilen. Andra gånger vill jag göra något helt annat och ta ut svängarna lite mer. Ibland brygger jag något riktigt lustigt och det är väl tur att det bara är ibland kanske. Ofta brygger jag inte samma öl om och om igen för att finslipa receptet utan jag är ganska ombytlig och gillar omväxling. Jag brygger all sorts öl men oftast olika sorters ale. Det viktigaste är att ölen är välgjord och smakar bra men sätter man den i ett fack en konkret ölstil så vill jag också att den ska ha den karaktären. Jag är allergisk mot öl som saknar balans eller har smaker som inte ska finnas där. Med balans menar jag tex att det saknas beska för att väga upp malten så att det bara blir sött och jolmigt eller sträv astringent humlebeska utan maltstöd.
Vilken öl du gjort är du mest stolt över och varför just den?
Det måste nog vara min Brown Porter som jag faktiskt inte bryggt på ett tag. Jag kallar den Slaka by Dusk och tog guld på SM i Eskilstuna 2013. En liten variant på denna och dessutom över ett år gammal tog hederspris på SM i Linköping 2014. Inte nog med att den tagit priser i tuff konkurrens, den är jävligt god också. Funderar faktiskt på att göra en 100% Brett variant av denna snart bara för att se vad som händer.
På Aktiebolaget Centralbryggeriet i Linköping
Vilken är din kommersiella favoritöl och vad gillar du med det?
Det måste nog vara Aktiebolaget Centralbryggeriets Folkes Röda IPA som är den första öl jag varit med att brygga från recept till färdig produkt. Det känns ju riktigt kul att få ut ”sin” öl till folket i stor skala och se vad de tycker om den. Annars så finns det mycket bra öl där ute både från Sverige och utomlands. Jag har ingen absolut favoritstil utan väljer dryck efter tillfälle. Jag har snöat in lite på suröl eftersom det är så komplext och speciellt men till vardags tar jag gärna en modern lager på sommaren eller kanske en porter på hösten. Jag har nog ingen absolut favorit utan jag gillar det mesta som håller en hög kvalité.
Henrik på prispallen på SM i Eskilstuna 2013.
Vad vill du förbättra med din bryggmetod?
Allt! Det finns alltid något att beakta men jag behåller gärna grunden i min teknik eftersom jag trivs så bra med den. Men jag vill hela tiden utvecklas, förenkla och förbättra mina öl. Jag tror det är viktigt med ett sådant synsätt om man vill lyckas riktigt bra med sina öl.
Har du några tips eller trix till andra bryggare?
Hitta en metod som passar dig och ger dig en bra öl. Ta in och utbyt idéer från andra bryggare och tillämpa det du tror passar ditt system och din metod. Nedslås inte om någon öl blir vaskad eller får infektioner eller felsmaker. Hitta källan och korrigera. Man brygger inte kanonöl från första början och inte heller gång på gång när man blivit varm i kläderna. Men man höjer hela tiden lägsta nivån. Jag ser ett balanserat utgångsrecept, god hygien och kontrollerad jäsning som de tre enskilt viktigaste parametrarna för att producera en god öl. Missar man en av de punkterna så blir det inte bra, har man tur blir det godkänt men ofta inte mer. Håller man en hög nivå på de tre områdena så är det bara dåliga råvaror eller en riktigt misslyckad vörtframställningsprocedur som kan göra ölen dålig.
Gustavs provsmakning av Henriks öl
Jag har druckit många av Henriks öl och de håller verkligen världsklass, det är lätt att förstår varför han vunnit så många medaljer. I detta inlägg provsmakar jag tre olika varianter Berliner Weisse av Henrik.
BH/Berliner Honung; mjölksyrebakterier uppodlad i tre steg vid 40c från honung. Primärsyrad i två dygn vid ca 30c (gäller alla) visade sig för kort tid för att få tillräcklig syra. Storlek 5% av Huvudjäsningen.
Därefter jäsning med Nottingham, ingen pastörisering innan jästen. Kolsyrejäst med 8g/l.
BS/Berliner Surdeg; mjölksyra från husets surdeg.
BM/Berliner malt; mjölksyra från malt.
Tidigare provsmakningar av Henriks öl hittar ni här:
Slaka Saison
Dubellduellen
Liquid Gold
Belgostout
Trippelduellen
Historiska IPAn
Berliner Surdeg
Ljust halmgul, kraftigt disig med högt skum av stora bubblor. Rejäl bottensats i flaskan. Flaskan gushade en del över mitt nystädade kök.
Doften fullkomligt rupterar med mogna krusbär och rabarberpaj! Oerhört frisk och fräsch men med en bakomliggande sötma som sluter upp. Lite bränt kolapajskal i bakgrunden ger den där nötiga pikanta slutnoten som passar så bra ihop med syran. Vacker som en sensommarkväll?
Smaken är syrlig åt naturell yoghurthållet med tydliga krusbärstoner. Den låga beskan låter syran ta för sig och den kraftiga kolsyran kör basregistret. Komplexa lacto-toner ihop med en magnifik sensommarbärighet för mig tillbaka till sommarstället vid sjön där jag stack mig på krusbärsbusken i jakten på de småhåriga söta bären.
Omdöme
Jag har inte så många Berliner Weisse under bältet ska jag börja med att säga vad det nu spelar för roll i sammanhanget. Men jag har nog aldrig druckit en öl som varit så lätt att hitta smakerna i, dvs de smaker som finns i den är oerhört rena och avskurna från blandningar av andra smaker. Ett komplext, syrlig sommaröl som jag gärna skulle dricka till en rabarber- eller äpplepaj med vaniljsås. Hur många öl kan ni säga skulle briljera i det sammanhanget? Väldigt god öl!
En förstaplats.
Berliner Malt
Disigt halmgul med kraftigt högt skum med stora bubblor.
Doften är kraftigt syrlig åt mandarinskalhållet.
Syrlig grape i smaken med druvskal, riesling ocg krusbärskräm. Svag beska. Lite kletig munkänsla.
Omdöme
En god syrlig öl men inte alls lila konplex som bs. Den här har 2-3 smaker totalt medan bs var en symfoni. Den upplevs mindre söt än bs och något enklare, renare. En andraplats.
Berliner Honung
Ljust halmgul och eventuellt något ljusare än de tidigare. Lägre skum men kraftig kolsyra.
Doften utgörs av läder, friska och omogna krusbär, gröna äppelskal.
Smaken är lite yoghurtigtaktig. Vinös åt ciderhållet och framförallt då äpplecider. Inte lika tydligt ”Berliner weissig” som de andra två.
Omdöme
Av de tre är denna minst ölig och nästan som en cider. Syrligheten är fin men vägs inte upp av maltkroppen på samma sätt som framförallt BM. Skulle må bra i ett champagneglas!
En tredjeplats.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Aktiebolaget Centralbryggeriet
Jag fick äran att vara med hos Aktiebolaget Centralbryggeriet när deras folköl avsedd för dagligvaruhandeln skulle premiärbryggas. Ett tillfälle att få klämma och känna på ett riktigt bryggverk men även ta lite smaskiga bilder. Centralbryggeriet ligger i utkanten av Linköping trots sitt namn och i skrivande stund har de två öl på marknaden, Folkes Lager och Folkes Ale, men jag kan avslöja att fler goda sorter är påväg (ja jag har även smakat). Efter att ha bryggt lagern och ale:en några gånger har ölen utvecklats rejält och Linköpingsborna har en bira att vara stolta över. Min recension jag skrev för ett halvår sedan gäller enbart den första batchen som kanske ska betraktas som en provbatch. Till dagens bryggning hade bryggmästaren Viktor Hansen med sig Henrik Lindqvist, vars namn och öl ni säkert känner igen vid det här laget.
Bryggverket är helt i rostfritt och består av tre kärl/tankar. Den kombinerade boilern och mäsktunnan (till höger) har sex elpatroner i och en roterande arm, lakningstanken/silkaret i mitten har ingen värme men rejäla roterande knivar för att skära mäsken och en falskbotten som finns på bild längre ner och slutligen första tanken är en hot liqour tank (HLT) som matar lakbädden, antal elpatroner i den okänt. En bryggning går till såhär: Mäskvatten värms i högra tanken och malten hällt i för hand genom mansluckan på toppen. Den roterande armen fördelar malten och ser till att värmen blir jämn genom hela mäsken. Därefter pumpas mäsken till silkaret/laktunnan i mitten där den får vila lite innan recirkulering. Under tiden spolas MLTn ren då den även jobbar som boiler. Mäsken tappas på all vätska som överförs till boilern. Hot liquor tanken (HLT) till vänster matar sen lakkärlet med hälften av allt vatten som sedan rörs runt i mäsken som en satslakning. Denna får stå en kvart och sedan recirklueras den och fyller på boilern som redan börjar värma till kok. Detta upprepas en sista gång och sedan kokar vörten i önskad tid. Efter kok får den stå lite så humle och varmdruv sjunker innan vörten pumpas genom värmeväxlaren och till jäsningstanken där jästen tillsätts.
Bryggassistent/alltiallo Magnus Rapp kommer med den nykrossade malten.
Viktor i inmäskningstagen.
Kontrollpanelen till bryggverket där temperaturen på mäsken precis höjs från proteinrast till försockringsrast.
Den roterande mäsken.
Lakkärlet/silkarets ”knivar” som ser till att vattnet fördelas bra i lakningen och inget socker går till spillo.
Lakkärlet/silkarets falskbotten som läggs in och tas ut inför varje bryggning så den är ren och fräsch.
Centralbryggeriets Folkes Lager så färsk den bara kan bli, direkt från lagerhyllan.
Magnus backar intill för att hämta öl för leverans till en krog i Linköping.
Jag passade på att ta ett litet smakprov av mäsken.
Rengöring av MLTn innan den blir till boiler.
Glasröret är till för att bedöma vorlauf/recirkulering så vörten är hyffsat blank utan några maltskal. Det tar några minuter innan den ser ut som en disig öl istället för jästkultur som på bilden, precis som i ett hembryggeri.
Viktor finjusterar flödet på vorlaufen.
Jästankarna som alla har en mantel med glykol. Den första tanken till vänster är en brighttank som används till vissa öl. De två mindre till höger är reningsverket till jästankarna.
Provsmakning direkt från jästanken av Centralbryggeriets kommande öl Folkes IPA! Riktigt färsk och god, full med humlesmak av två av mina favoritsorter!
Viktor och Henrik inspekterar first runnings, dvs den första starka vörten som kommer från bädden före första lakningen.
Lite mer vattenjustering efter mäskningen. Linköping har ganska kalciumfattigt vatten men det som åker i efter att mäskningen är klar är primärt sulfat denna gång för att snygga-till beskan lite.
Henrik tar ett smakprov på Folkes Ale.
Det här lär inte vara sista gången jag besöker Centralbryggeriet och det ska bli spännande att följa deras resa.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Lindhs Pale Ale (v8)
Med blodad tand men kanske framförallt en jästslurry som behövde användas bryggde jag en till omgång pale ale på kort tid. Maltnotan i receptet börjar jag bli riktigt nöjd med så där gjorde jag inga förändringar. Den gyllengula färgen sitter där den ska och med lite högre mäsktemp blir restsötman ihop med den låga andelen karamellmalt perfekt. Version 6 blev för klen i beskan och version blev för kraftfull i beskan. Tro inte att jag är helt galen med 60-givorna här utan det är såklart whirlpoolhumlen som är sjukt svår att förutspå med mängd, snurr och temp. För att komplicera det hela lite extra så ändrade jag humleschema helt till denna öl. Efter diskussioner med Henric Östberg som vann guld i SM med sin The New Hipster, som jag visserligen inte smakat, blev jag nyfiken på hans sätt att humle med dubbla 0-givor eller rättare sagt en fullvarm hopstand/whirlpoolhop och ytterligare en på 80c. En annan sak som slog mig med hans recept var mängden humlesorter; sex sorter dvs dubbla mot vad jag brukar ha. Tanken är så klart att få en komplex humleupplevelse och även det är jag öppen för att testa.
Nytt för dagen; jag rotade fram ett gäng plastmuggar (istället för glas som jag använt tidigare) för att på det sättet få noggrannare mätning av salter men även humle. Jag vet inte hur stor skillnad det gör men det är smidigt att ha färdigskrivet på muggarna vilka tider humlegivorna ska i på. Framförallt när man kör två kok på en gång (mer om det senare).
Jag har testat vid några tillfällen att vorlaufa (härlig försvenskning av recirkulera) 3-4l på ett bräde istället för en lite i taget som jag gjorde innan och jag märker ingen skillnad på mängden grums i koket eller att maltbädden skulle sätta igen sig lättare. Jag tror att flödet ut har större påverkan på sistnämnda och med fullt ös så sugs maltbädden mot botten och framförallt vid första tömningen vilket jag märkte att det inte gör lika mycket vid andra tömningen som jag kunde maxa flödet ut på.
Jag är inte riktigt klok i huvudet. Jag hade ju en 25l Biltemakastrull tidigare som jag slutat använda vilket gjorde att jag sålde till den till en bättre behövande hembryggare. När jag var på en loppis i somras såg jag en halvrisig (trasig kran o ful i plåten) Biltemakastrull och kunde inte motstå att köpa den och jag ser två användningsområden till den. Dels för att labba med parti gyle som på denna bild, dvs att man gör två öl från samma mäsk med olika eller samma vörtstyrka beroende på hur man blandar satserna från satslakningen och dels för att ha möjligheten att brygga experimentbatcher i köket. Det sista är ju heeelt knäppt eftersom jag precis byggt mig ett bryggeri i garaget men det handlar om att kunna brygga och göra annat samtidigt. Vi får se om det blir verklighet av det…
Jag hade kvar en del gammal isolering i form av Clas Ohlsons liggunderlag men det var mest små spillbitar. Inget som inte lite gaffa kan fixa. Med andra ord en permanent isolering men jag har såpass stor kylarspiral nu att skillnaden i kyltid borde vara ganska liten. Den kommer bli kletig med tiden men det blir ett senare problem.
Recept
Batchsize 40l
Total Effektivitet 85%
Mäskning 68c i 60min
IBU ca 30
EBC 8.1
PBG 1.044
OG 1.053
FG
6.64 pils
0.8 carapils
0.4 munich i
0.16 caraamber
8g Gypsum
4g Cacl
5g Amarillo 30m
14g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic @ whirlpool 20min
14g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic @ 80c 30min
20g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic Torrhumle 4 dagar
WLP090 förkultur 2l
Denna bryggnings humleavskiljningsmetod, biabpåse som spänns över jäshinken till skillnad från att ha den ner i botten och lyfta som jag gjort några gånger. Blev ingen skillnad utan en del skakande behövdes i slutet för att få ut all vört.
3-4 liter skum får jag till med min stora ballongvisp och mycket av skummet har varit nere på botten och vänt. Exakt hur mycket detta syresätter vet jag självklart inte men hela tanken med en visp är ju att syresätta t.ex. vispgrädde så hyffsat övertygad är jag om denna metods förträfflighet. Det som gör mig lite skeptisk är att ingen annan gör som jag vad jag vet. Färgblandare och ”the whip” har jag läst om, men inte enorm ballongvisp.
Provsmakning
Ljust halmgul med vit skumkrona kraftig kolsyra. Endast mycket svagt disig av torrhumlig (bilderna är tagna ca 10 dagar före recensionen). Skummet lämnar fina rester längs med glaset.
Kraftig humledoft med inslag av citrusfrukter, tall och en lätt karamellighet. Det ingen speciell humle man känner utan mer en samling av diverse humledofter. Humledoft bara rätt och slätt.
Smaken är kraftig humlebesk med mycket apelsinzest och en lätt maltighet som inte tar några större svängar. Väldig ren öl utan några felsmaker eller inslag av jäst. Lätt kropp och en ren medelkraftig beska som hänger kvar i munnen ca 10-15 sekunder. Lättdrucken som jag gillar dom…
Omdöme
Den här versionen av min pale ale har precis rätt mängd humle och på rätt sätt. Avsaknaden av enskilda humlesmaker gör den dock något generisk och jag hade hellre kunnat identifiera någon specifik sorts humle och även upplevt en större fruktighet gärna åt ananas/papaya. Torrhumlingen upplevdes kraftigt första veckorna men avtog snabbt i vanlig ordning. Den hade spår av diacetyl första veckan på fat men det lagrades bort tack och lov, jag var nära på att slänga min sparade jäst i vredesmod (hatar diacetyl). Nästa gång jag brygger den ska jag ha några färre sorter humle men samma mängd. En god öl som bryggtekniskt är i framkant men som inte överraskar med några smaker som sticker ut.
En liten sidnot; Emanuel sa att det var för mycket humle, jag sa att jag inte förstod vad han sa.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Smakgiva vs. Aromgiva
I alla nybryggarböcker jag läst står det om hur 15-min-givan av humle ger smak medan 0-min-givan ger arom/doft men hur visar sig det egentligen i ölet? Det finns många exempel på hembryggarinformation i böcker och på forum som jag uppfattat som felaktig, missvisande eller upp till den individuella smaken. Därför gör jag gärna många grundläggande tester själv, dels för att få sanningshalten bekräftad för mig själv men kanske mest för att låta mina egna smaklökar och preferenser göra en bedömning och ta min bryggning åt det håll jag vill. Många tester jag ser på nätet är gjorda med olika koktillfällen, ibland veckor emellan. Så tycker jag inte ett vetenskapligt (nåja) test ska gå till utan ska man överhuvudtaget kunna göra en jämförelse måste det ske med samma kok eller med likadana kastruller och identisk vört till exempel. Att jämföra två jäststammar är ju så enkelt som att dela upp vörten i två hinka roch jäsa, när det kommer till olika humlesorter eller olika kok är det lite svårare. Därför passar det väldigt bra att jag händelsevis råkar ha två identiska 5-liters-kastruller jag kan göra koktest med. Det jag ville testa denna gång är hur fokus på en 15min-giva skiljer sig mot fokus på en 0-giva. När jag skriver fokus så menar jag att ölet ska motsvara rimliga humlemängder jag skulle haft i ett normalt kok och inte utesluta någon giva, bara kasta om ordningen på dom.
Testet gick till så att jag tog 2×2,5 liter vört från samma mäskning/lakning jag gjort till en tidigare bryggning. Jag kokade dessa i två 5-liters-kastruller samtidigt bredvid varandra på spisen, tillsatte humle på olika sätt enligt nedanstående schema, kylde bägge samtidigt med samma mängd vatten, tillsatte lika mycket av samma jäst i likadana jäskärl och slutligen jäste dom på samma ställe. Ja ni fattar, det enda som skiljde var smak- och aromgivan. Singlehop Amarillo kan vi kalla grundölet och motsvarar en amerikansk pale ale på dryga 5%. 0-givan fick stå varmt med whirlpoolsnurr gjord med 10 varvs snurrning i bägge kastrullerna. 20 min fick de stå innan kylning. De små kastrullerna gjorde tyvärr att temperaturen sjönk till 75c på denna tid.
Grundölets maltkomposition såg ut såhär:
6.27kg Pilsner
0.38kg Munich I
0.76kg Carapils
0.15kg CaraAmber
Mäskad @ 65.5c i 1h
OG: ca 1053
FG: mättes aldrig
IBU: ca 30
EBC: ja gulaktig typ…
Humlegivorna:
15-0 stor smakgiva
0g Amarillo @ 60min
15g Amarillo @ 15min
5g Amarillo @ 0min
0-15, stor aromgiva
5g Amarillo @ 60min
5g Amarillo @ 15min
15g Amarillo @ 0min
Här är givorna redo för koket. Anledningen till att 0-15 fick 5g på 60min var för att jämna ut IBU-bidraget som 15-0:an får av den ökade kontakttiden. Beersmith stod för uträkningarna men 0-15 blev ändå tydligt beskare än 15-0:an.
Med en borr kan man förvandla en vanlig 2-cola-pet till ett minimalt jäskärl.
Det går inte vara för tydlig…
En rejäl skvätt jäst som delades på två.
Grumligt o fult när jäst samsas med varmdruv, kalldruv och humle.
Efter två veckor såg det finare ut….
Utvärdering av de två humleupplevelserna
Stora smakgivan har en rund och fyllig humledoft. Den är även sötare i doften och fruktig som en varm apelsin jämfört med den andra. Även smaken är apelsinig och den är lite kladdig på tungan. Jag upplever doften som mer påträngande mot den andra. Kraftig, robust och bred humleupplevelse.
Stora doftgivan har en betydligt fräschare humledoft med mer citron. Förutom den högre beskan så har den även mer tall i smaken och starkt av apelsinskal i smaken. Min fru som blindtestat de två uppfattar denna som ber doftrik. Tydligare Amarillosmak men lite kantig, spetsig. Lättare att urskilja enskilda smaker i.
Sammanfattning
Det här var ett lärorikt test på många sätt. Mycket intressant var att det ändå inte var någon enorm skillnad på ölen, jag har dessutom svårt att hitta någon favorit bland de två. Jag testade att blanda dom 50-50 och upplevde då en något mer komplex humleupplevelse. Betyder det här att ni ska ha lika stor 15-giva som 0-giva? Jag vet inte, kanske. Min slutsats blir iallafall att 15-givan inte ska glömmas bort utan att humle vid olika tillfällen ger olika typer av humlesmaker och humledofter. Fler givor ger högre komplextitet där smaker kompletterar varandra. Ger 15-givan bara smak och ingen doft? Knappast. Ger 0-givan bara doft? Inte en chans…
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Spara och återanvända jäst
Jäst i större mängder är en betydande kostnad inom hembryggning, men det behöver det inte vara. Jäst går nämligen att odla, spara och återanvända på flera olika sätt; man kan hälla en ny sats vört rakt på gamla jästkakan, man kan tvätta en använd jästkaka med kokt vatten efter en jäsning och förvara jästen i kylen, man kan skumma av jäst från toppen av pågående jäsning när den är som mest aktiv (högkreusen), man kan göra en extra stor förkultur och spara en del av den i kylen och slutligen kan man kan spara all jäst från en förkultur i frysen. Har man en jäststamm man är väldigt förtjust i och använder minst en gång per månad är alla dessa metoder lämpliga. Är det däremot en jäststamm man använder mer sällan eller kanske odlat upp från t.ex. en ovanlig flaska och vill långtidsspara är det bara frysning som gäller på grund av hållbarheten. Brygger man med torrjäst skulle jag inte bekymra mig med någon av dessa metoder utan helt enkelt köpa fler påsar istället.
Återanvända jästkakan
Har du varit noggrann med hygienen under förra bryggningen och även under jäsningen dvs inte öppnat hinken en massa, kan du tappa ditt öl till flaskningshink/fat och hälla nybryggd/nykokt och kyld vört rakt på den gamla kakan och jäsa. Du har inte så lång tid på dig eftersom jästen exponerats för diverse onödigt när ölet försvunnit så se till att göra detta mot slutet på en bryggdag. Vill du inte ha med all jäst kan du skopa upp önskad mängd men kom ihåg att du får med mycket döda celler samtidigt så du kan inte förlita dig på Mr. Malty för att beräkna mängden. Denna metod är inte optimal eftersom många döda jästceller och annat skräp följer med men är en metod som fungerar. Vill man ha det allra bästa resultatet eller ska tävla med sin öl rekommenderar jag någon av de andra metoderna.
”A number of homebrewers have adopted the practice of transferring the beer from a fermentor at the end of fermentation and then adding a new batch of wort on top of the yeast cake. This is a bad practice. Can this practice make good beer? Absolutely. Will it make the best beer possible? Absolutely not. The yeast at the end of fermentation is not just healthy yeast. There are plenty of dead cells present, as well as all the break material and hop bits from the previous wort. You must collect the yeast, look at the population, remove dead cells and nonyeast material by rinsing,”
Utdrag från: White, Chris. ”Yeast.” Brewers Association, 2010.
Tvätta jäst
Det finns flera olika sätt och metoder att tvätta jäst från en färdig jäsning. Jag har ingen erfarenhet av syratvätt så det skippar vi men jag har testat några olika förfaranden av jästtvätt med kokt, svalt vatten och kommit fram till den metod jag tycker är enklast. Att tvätta i flera steg kommer ge lite bättre resultat, vara lite tråkigare och öka risken för kontaminering. Man kan skörda från både primärhinken och sekundärhinken om man nu byter hnk halvvägs genom jäsningen (vilket jag inte gör). De ger lite olika resultat; primären kommer ge mer skräp att tvätta och mer flockulerande jäst som efter några generationer eventuellt inte jäser ut lika bra, från sekundären får man en renare och högutjäsande jäst som inte flockulerar lika bra efter några generationer. Första gången man skördar och jäser är det inte säkert man märker någon skillnad från ”startjäststammen”. Det går att spara tvättad jäst i 2 veckor i kylskåp (gärna runt 1-2c) och är då helt okej att pitcha direkt utan någon förkultur. Efter fyra veckor har viabiliteten sjunkit till 50% och under 90% viabilitet bör man undvika att pitcha jäst. Högflockulerande, fruktiga och sydtyska jäststammar klarar detta sämre än lagerjäst. Källa: White, Chris. ”Yeast.” Brewers Association, 2010.
Den enkla och snabba metoden:
Ta hinken med jästkakan och häll rubbet i stor desinficerad burk (3-4 liter).
Låt stå i kylen 2-3 dagar så jästen sedimenterar ordentligt från ölen som följde med från hinken.
Koka 1-2l vatten och kyl i kylskåpet så det har samma temp som jästburken.
Häll av ölen från burken med jäst så det bara blir jäst, döda jästceller och eventuell kalldruv/humle kvar.
Häll i det rena vattnet (1/3 jäst, 2/3 vatten) och skaka kraftigt så allt löser sig. Ställ en timer på 10 minuter, inte mer.
På botten finns nu döda celler och junk du inte vill ha. Häll den fina jästen till en ny desinficerad burk.
Spara i kylskåpet, gärna runt 2-4c.
Upprepa tvätten vid behov, dvs om du får en mörkare botten på jästkakan i burken.
Den länge och noggrannare (och tråkigare) metoden:
Häll över 1l kokt och rumstempererat vatten jästkakan och skaka för att lösa upp den. Vänta 10-15 min.
Häll över på glasburk men undvik det understa lagret på botten som är döda jästceller och annat skräp.
Avvakta skiktning 15-30 min tills tre tydliga lager uppsått: skräp/jäst/öl (nedifrån räknat).
Häll ölet och vattnet i vasken (översta lagret).
Häll jästblandningen till en ny glasburk (mellanlagret).
Häll understa lagret med skräp i vasken.
Upprepa vid behov.
Ställ i kylskåp.
Skulle vätskan ovanför jästen i burken inte se ut som vatten efter 2-3 dygn går det bra att ersätta den med kokt, kylskåpskallt vatten för längre hållbarhet.
Jästkaka där nästan all öl hällts bort.
Här har jag gjort mitt yttersta för att framhäva de olika lagren. Man brukar inte få så mycket död jäst och annat skräp på botten i förhållande till jäst och öl men allt beror på mängder och storlek på burk. Den längre och noggrannare tvättmetoden kommer bilda dessa tre lager och den snabba metoden kommer inte hinna bilda något ”öl-lager” eftersom jästen är i suspension (grumligt blandad med vätskan). Oftast är linjerna mindre tydliga än såhär. Det man vill ha är det krämiga vita/ljusbeigea jästlagret i mitten. Bottenlagret är ofta grynigt och påminner om fullkornsgröt. Får man med ölet gör det inget eftersom det är lätt att byta ut det mot kokt svalt vatten efter någon dag i kylen.
Här är den skördade jästen från tre jäshinkar när den fått stå ett tag. Skulle vätskan som bildas/separeras ovanför jästen mot förmodan vara gul eller mörkare efter två dygn i kylskåp kan man byta ut den mot kokt avsvalnat vatten.
Skörda från högkreusen
Under en överjäsnings mest aktiva fas, när jästen är som piggast och förökat sig som mest, stiger den ofta till ytan. Då kan man skumma av massor av jäst från skummet ner i en desinficerad behållare, t.ex. en glasburk. Förfarandet är så enkelt som att öppna hinken, ta den desinficerade skopan eller hålsleven, skumma av, sätt på locket igen. Svårigheten är att göra detta vid rätt tillfälle, en snabb jäsning kan nämligen ha en högkreusen på bara några timmar så du kanske sover när den sker. Överst på kreusen finns lite skräp man inte vill ha med så ska man vara petig ska man låta bli det allra översta lagret och ta det undre. Metoden fungerar inte på alla jäststammar heller eftersom vissa inte skapar någon kreusen värd att skörda. Mängden jäst som blir kvar i din gamla jäsning är fullt tillräcklig för att jäsa klart den ölen och din nya fina jäst sparar du i kylskåpet ihop med lika stor mängd kokt, avsvalnat vatten. Hållbarhet ca 3-4 veckor och jästmängden räcker till minst en lika stor jäsning.
Allt du behöver, en stor sked och en burk. Desinficera ordentligt med StarSan.
En fin och kraftfull kreusen, locket tas inte bort utan ena kanten får sitta kvar.
Såhär mycket lämnar jag kvar efter skörden.
Mitt skördade resultat utan vatten.
Mitt skördade resultat direkt efter kokt, avsvalnat vatten hällts i. Denna vätska ser ut som vatten efter några dagar i kylskåp beroende på hur flockulerande jästen är.
Gör en extra stor förkultur och spara en del
Här har vi den enklaste varianten, gör en större förkultur än du behöver till kommande jäsning och spara undan lite av den. Om jag ska ha 2.5l förkultur till en bryggning så gör jag istället 3l. Innan förkulturen ställs i kylen för flockulering så häller jag av 0,5l till en starsannad burk och ställer i kylskåpet, förkulturen på 2.5l använder jag som vanligt. Har man inte magnetomrörare måste man skaka förkulturen kraftigt så all jäst är i suspension innan man häller upp ”delen” i den separata burken. När jästen i min burk sedan sedimenterat/flockulerat i minst 2 dygn i kylen så häller jag av fulölen ovanför jästkakan och ersätter med kokt kylskåpssvalt vatten för ökad hållbarhet. Denna mängd jäst får jag göra en ny förkultur på inför nästa bryggning men den är o andra sidan väldigt ren och fin så den går med enkelhet spara en månad.
En förkultur med jästen i suspension på grund av magnetomrörare.
Frysa jäst
Det finns två sätt att frysa jäst på, med en väldigt liten mängd jäst med ”labbmetoden” vilket senare kräver odling i 3-4 steg för att få en mängd värd att brygga med eller med ”hembryggarmetoden” där jästen går att använda direkt som den är. Jag har valt att fokusera på den sistnämnda:
Med den metod jag kallar hembryggarmetoden i brist på bättre namn fryser man in jästen i provrör eller vanliga jäströr som man får från t.ex. White labs när man köper jäst. De frysta tuberna går sedan att pitcha direkt i svag vört upp till 20l eftersom de kommer innehålla 50-200 miljarder jästceller styck. Vill man vara på säkra sidan eller om man gör större batcher så gör man en ny förkultur med sin frysta jäst, är man full-i-faan eller har många rör tar man bara två rör och pitchar. Med denna metod ska man få en viabilitet på 75% i röret efter flera månaders frysning. Ska man frysa sin jäst vill man börja med en så bra jäst som möjligt. Gör därför en förkultur som vanligt och ställ den i kylskåp 48h så du kan hälla av fulölet från e-kolven (eller drick upp det om du nu tycker det är så gott). Kvar blir en superfräsch och pigg jästslurry redo för arktis. Det här behöver du:
Tillvägagångssätt frysning; Det finns flera metoder att göra detta på där många isolerar rören med isopropyl-alkohol eller en kylväska av någon sort. Några förespråkar långsam frysning för att jästcellerna inte ska ta skada, problemet med det är att risken finns att jästen separerar från vattenlösningen. Har man frostfri frys bör oavsett förvara sin jäst i isopropylbad eller en frysbox med kylklampar i för annars kommer jästen tinas flera gånger per vecka och förstöras. Isopropyl kan inte förvaras i frigolit som då kan smälta. Metoden steg för steg:
1. Gör en förkultur på 3l i två dygn så jästen fyller på sina depåer och kyl sedan förkulturen i 48h så du får en kompakt jästkaka i botten på e-kolven.
2. Blanda 0,5dl glycerin/glycerol med 2dl kokt kylskåpskallt vatten i en desinficerad burk/skål. Det blir 1 del glycerin/glycerol med 4 delar vatten och koncentration 10-20%.
3. Häll bort ölet från förkulturen och tillsätt eventuellt 0.5-1dl kokt vatten för att kunna röra upp jästkakan från botten, allt beroende på jästslurryn/kakans konsistens. Du måste kunna hälla ut den från e-kolven på ett smidigt sätt.
4. Häll upp jäst i desinficerade jäsrör så rören blir fyllda till knappa hälften, inte mer!
5. Fyll upp jäsrören 1-1.5cm från toppen med den 20%-iga glycerolen, med andra ord hälften jäst och hälften glycerolblandning. Detta ger en total koncentration på 10% glycerol i rören vilket ska vara optimalt för frysning. Se verkligen till att du lämnar plats för att vätskan expanderar mycket under frysning. Så nu är det sagt en extra gång.
6. Blanda innehållet genom att vända rören upp och ner försiktigt många gånger. Undvik att det bildas något skum på toppen, varför vet jag inte.
7. Sätt ihop rören med gummisnoddar så de kan stå upp under frysningen. Det finns speciella plastskivor med hål i för detta ändamål men gummisnoddar är billigare/enklare.
8. Öppna rören försiktigt och kyl (eventuellt i kylbox) i frysen till -18c i ca 2 dygn och skruva sedan åt kapsylerna. Nu kan rören förvaras fritt i frysen om du haft dom i isopropyl eller kylbox. Märk upp rören eller en plast påse du förvarar rören i med odlingsdatum och jäststam.
Tillvägagångssätt tining; När du ska använda din jäst ska den tinas på följande sätt:
1. Plocka ut din tub från frysen och snurra den i ett vattenbad uppvärmt till kroppstemperatur 37c. Rotera röret konstant så upptiningen blir jämn och snabb.
2. Spraya tuben med starsan för desinficering och häll innehållet i din vört eller i en förkultur..
Färdigjäst, kylskåpskall och flockulerad förkultur, Starsan i sprayflaska, Glycerol
Ren arbetsyta, i detta fall rengjorde jag bänken med Starsan men la även ut aluminiumfolie som jag sprayade med Starsan.
Efter jag dekanterat den äckliga ölen från förkulturen blev endast jäst kvar. 0,5 dl kokt avsvalnat vatten hällde jag i och skakade runt för att få ut någon jäst.
0.5dl Glycerol och 2dl kokt, kylskåpskallt vatten blandat.
Redo för fyllning! Jäströren kommer direkt från starsanbad precis som tratten.
Fyll upp ungefär såhär mycket jäst och sedan lika mycket Glycerolblandning. Skruva åt!
Efter att ha blandat jästen och glycerolblandningen ställer jag alla upp-och-ner för att lättare kunna bunta ihop dom med gummisnodd. Har man en provrörställning är det bättre såklart. Som ni ser är min fyllningsnivå ganska låg när man vänder upp-och-ner på rören men ha inte i mer för det expanderar mycket!
Min lilla kylväska som passar på en av hyllorna i frysen. En frigolitbox går också bra. Eller ett bad med isopropyl. Eller utan box.
Jag proppade i tidningspapper för att hålla tuberna på plats. De ger nog ingen nämnvärd isolering.
Det är tur ni har mig som kan göra alla fel först så ni slipper. Av någon anledning så separerade glycerinvattnet och jästen trots skakningar och resultatet blev katastrof, så här ska det alltså INTE se ut. Jag har inte hunnit upprepa denna frysprocedur när jag ville posta detta inlägg men jag har läst så många liknande instruktioner från olika källor att jag vågar dela med mig av denna guide ändå. Gör inte för många tuber åt gången som jag gjorde utan testa med några få först. Har ni tips på hur man fryser rören på bättre sätt utan att vätskorna separerar, så skriv tips i kommentarsfältet nedan!
Man kan låta en tub ramla under frysningen också. Här ser jästen ut att vara jämt fördelad i grycerinvätskan men luft går längs med hela röret och skapar en onödig kontaktyta. Så här ska det alltså inte heller se ut.
Här ser ni hur jästen vägrat blanda sig med glycerinet under frysningen. Det man är ute efter är en homogen beige vätska, inget jag lyckats med alltså.
För- och nackdelar med de olika metoderna
Återanvända jästkakan
+ Extremt enkelt
+ Stor mängd jäst (på ett bra sätt)
– Stor mängd jäst (på ett dåligt sätt), beroende på öl och jäststamm vill man inte ha för mycket. En klok idé är att göra en 5%-ig öl först och sedan en starkare omgång två.
– Många döda jästceller i hinken vilket kan ge upphov till autolys i långa loppet.
– En del humle/kalldruv som följer med beroende på separeringsmetod efter kok.
– Ger eventuellt inte lika bra öl som de andra metoderna och går inte återupprepa flera gånger.
Tvätta jäst från en färdig jäsning
– Jästen är inte i toppskick vid skördning, optimalt skörd är efter 3-4 dagar in i jäsningen
– Kort hållbarhet (2-3v är okej, 4-5v tveksamt).
– Kräver skördning och omtappning till ny hink om man vill använda torrhumle, gelatin eller kallkrash.
– Jästens egenskaper kan förändras beroende på när/hur man skördar (primär/sekundär)
Skörda från högkreusen
+ Väldigt aktiv och pigg jäst.
+ Stor mängd jäst.
+ Jästen behåller sina egenskaper
– Infektionsrisk av jäsningen man skördar från.
– Fungerar bara med vissa jäststammar (endast ale och gärna låg till medelflockulerande) som ger en rejäl kreusen.
– Går bara göra under en kort tidsperiod så man måste övervaka jäsningen regelbundet.
– Kan eventuellt påverka jäsningen man skördar från, diacetylrast är att rekommendera efter skördning.
Gör en extra stor förkultur och spara en del
+ Väldigt fin jäst utan skräp.
+ enkelt förfarande, man gör ju ändå en förkultur.
+ Jästen behåller sina egenskaper
– Liten mängd sparad jäst.
– Det blir snabbt många generationer när man upprepar proceduren.
Frysa jäst från förkultur
+ Väldigt lång hållbarhet.
+ Väldigt ren jäst.
– Krångligt och svårt förfarande.
– Mindre mängd jäst per skördning.
– För liten mängd jäst per rör för mina satser.
– Kräver förkultur för säkerhets skull.
– Kräver utrustning man normalt inte redan har hemma (provrör, provrörshållare, glycerin mm.).
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Offero Omnis
I Göteborg har Bryggeributiken slagit upp portarna men jag har tyvärr inte haft möjlighet att besöka den ännu. Det jag däremot hunnit är att testa ett ölglas som Bryggeributiken är ensamma i Sverige om att sälja, nämligen Offeros Omnis. Tanken är att glasets 45-gradiga skärning ska förstärka aromupplevelsen av ölet genom att sluta tätare mot ansiktet. Man dricker alltså på den låga änden av glaset och den högre trycks mot näsroten. Glasen är handgjorda men inte handblåsta (om jag förstått rätt) eftersom den unika patenterade designen inte fungerar i maskinformar. I botten på glasets kupa finns en svag laseretsning med Offeros logga vilket ska göra att loggan framträder i skumkronan, jag har inte lyckats fånga det på bild men idén är lite cool.
Hur känns de att dricka ur glaset då? Det tog mig några gånger att lära känna dess speciella form. Jag blir sugen att fylla upp glaset mer än vad som ryms eftersom det känns halvtomt (halvfullt) så någon gång har jag fått för liten skumkrona av misstag. Doftmässigt håller jag med om att glaset levererar eftersom man fullständigt dyker ner i glaset som omsluter halva ansiktet. Jag tycker glaset lämpar sig bäst till belgiska öl eftersom det känns lite som ett pokalglas. Den vassa skärningen av kanten tycker jag mycket om och doftegenskaperna är topp. Glaset står inte så stabilt i diskstället med sin sneda kant och glaset är något tjockt för min smak, annars ett mycket trevligt glas. 129kr/st hos Bryggeributiken.
Mitt stora glastest hittar ni här.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Brewer Profile: Norman Geaney
Nu kör vi igång med Brewers Profile på riktigt. Först ut är hembryggaren Norman Geaney:
Berätta vem du är?
Norman Geaney, 40 år gammal ursprungligen från Killarney, Irland som ligger i sydvästra delen av landet. Jag hat bott i Sverige sedan oktober 2000. Jag bor i Viksjö Järfälla som är norr om Stockholm med min fru Kristina och 2 barn Jennifer & Oliver. Jag arbetar som prestandaingenjör för ett företag som heter Cinnober som utvecklar Trading & Clearing House-system för finansbranschen. Mitt absoluta favoritbryggeri är Nögne i Norge och jag är ett stor fan och vän till alla som jobbar där i många år. Redan 2006 startade jag den här bloggen, Nogne Uncovered,för att hjälpa till att sprida budskapet om deras superbt bra öl. På facebook finns lite info om mitt bryggeri PianoRoad och just nu håller jag på med en ny blogg som heter Geaneys Beer.
När började du brygga öl och varför?
Jag bryggde min första öl 9:e september 2012 och började brygga av många anledningar. Jag blev kär i vissa hantverksöl eftersom jag har vuxit upp i ett land som domineras av Guinness & Heineken. Jag har alltid varit en ”hands-on” typ av person, så tanken på att brygga mitt eget öl vädjade till mig. Den främsta anledningen var att jag vill brygga öl med smaker som jag gillade samt försöka kopiera en del av de kommersiella öl som jag smakade och gillade mycket.
Hur ofta brygger du?
Ungefär en gång i månaden, men nu beror allt helt på tillgången på mitt kylskåp eftersom det är där jag jäser all min öl vid en viss kontrollerad temperatur.
Vad har du för utrustning?
38 liter Rubbermaid mäsktunna köpt från Highlander Brewing Supply med rostfri kulventil, winters termometer och en rostfri stålfalskbotten, Brewferm 27 liters digital bryggverk. Vörtkylare byggde jag själv och den består av 25 meter långt kopparrör och tar 10 minuter för att kyla 24 liter 100-20 grader. 3 st 30 liters jäshinkar med tappkran på två av de, en till att blanda malt i innan mäskning, 3 st 5-liters Glasdamejaner, kylskåp med ett Universaltermostat UT-200 från Conrads. 3 st Partyfat, Voltcraft digital pH mätare, refraktometer, Vortex stirplate, kapsylpåsättare i bänkmodell som kallas ”Super Duemile” och en Corona majskvarn.
Var brygger du någonstans och trivs du där?
Jag började 2012 med bryggning av 5 litersbatcher i köket och när jag ökade till 21 literssatser blev det tvättstugan som fungerar bättre. Men för att minimera dofter i huset, eftersom min fru gillar inte humlearomer, brygger jag numera i vårt garage eller på uteplatsen på baksidan av huset. Att brygga utomhus har sina fördelar med till exempel rengöring med vattenslang efteråt men nackdelen är när det är för varmt ute när det gäller mäskning. Då brukar jag flytta in den i skuggan i garaget.
Berätta om din bryggmetod?
Jag kör 21 liters helmaltsbryggning och sedan min senaste brygd har jag nu gått över till Beersmith från att tidigare använt Brewers Friend. 60-90 minuters enstegs-infusionsmäskning på 64 grader. En enkel satslakning efter att ha tömt first runnings är vad jag har gjort på sistone, det fungerar bäst för mig och är lättare att ha kontroll över. Jag brukade köra flödeslakning innan men hade problem att hålla lakvattnet vid rätt temperatur, behöver ett till bryggverk som vattenkokare om jag vill gå tillbaka till den metoden igen. 2 veckor primär- och sekundärjäsning, tidigare brukade jag flytta vörten från jästkakan efter 1 vecka men nu öppnar jag inte jäshink längre förens 2 veckor passerad. 1-2 veckor torhumling och jag läser av SG varje vecka för att övervaka utvecklingen. Buteljering när jag är nöjd med FG, sedan tillbaka i kylskåp i 4 veckor vid 18 grader.
Vad är tanken bakom dina öl?
Jag strävar efter att brygga öl som har har bra balans mellan doft, smak, kropp och kolsyra. Att brygga öl med en bra bas är viktigt för att utvecklas, och att ta fram dofter är den knepigaste biten. Jag antar att det är därför det tog mig nästan två år innan jag började brygga IPA. Jag började brygga brown ale som jag gillar att dricka och då koncentrerade jag mig främst på malt och kropp under bryggning. Men jag älskar också en mycket fruktig och ”resiny” IPA så jag experimenterar mycket med ingredienser och teknik när det gäller torhumling av dessa typer av öl. Jag brygger öl beroende på säsong och vilka ingredienser som är bäst tillgängliga. Jag gillar att klona kommersiella öl men nu föredrar att skapa mina egna recept från grunden. Jag började experimentera mycket 2012, kanske för mycket så nu har jag gått tillbaka till grunderna igen nu när jag är har mer kontroll och kan spika ett par vanliga ölstilar kommer jag börja brygga parallellt igen med 5 literssatser.
Vilken öl du gjort är du mest stolt över och varför just den?
Jag har 2 öl som sticker ut mer än några andra öl jag bryggt; min första julöl från 2012 som var en BIAB-bryggning med DME som bas malt, det var så bra till jul och varje flaska jag gav bort fick mycket beröm. Alla sa att den var bättre en Nils Oscars Julöl och många andra klassiska julöl och det tyckte jag också. Den hade precis rätt mängd av julkryddor och jag hade i den engelska matlagningskryddan som heter ”mixed spice” tillsammans med apelsinskal som dränktes i en mörk sockerlösning innan.
Den andra ölen var mitt första försök att brygga en irländsk röd ale som var fantastisk i alla aspekter förutom kolsyrenivån som blev värre och värre med åldern. Det hade ett utseende som Stone Arrogant Bastard Ale, en doft med massor av hasselnöt och smaken var också nötig med kex och karamelltoner. Jag var så nöjd med denna öl så jag skickade in den till Omnipollos bryggtävling och enligt vissa domare missade jag den sista domarrundan på grund av min höga kolsyrenivå. Denna öl bryggdes maj 2013 och det var första gången jag bryggt 21-liters sats och med min nya mäsktunna.
Vilken är din kommersiella favoritöl och vad gillar du med det?
Stone IPA och Great Divide Titan IPA är 2 öl som fick mig att förstå hur en bra öl skulle smaka och konverterade mig från en vinsnobb till en ölsnobb. Komplexiteten i både doft och smak var den stora avgörande faktorn för mig, senare även balansen i bitterhet och nivåerna av bitterhet som fick mig att tänka wow. Båda dessa öl har en superb humlebombdoft av mango, citrusfrukter, gräs, humleresin och karamell när de är färska. Bitterheten är väl avvägd med malt och bitterhetsnivån är perfekt.
Vad vill du förbättra med din bryggmetod?
Brygghuseffektivitet tycker jag är inte ett stort problem även om jag brukar hamna i överkant ofta. Det kan vara negativt eftersom jag strävar efter att ha full kontroll på alla steg i bryggningen. Typ av basmalt och krossningsstorlek verkar göra detta omöjligt för mig att kontrollera just nu. Har nyligen börjat övervaka och justera pH under hela bryggdagen och det känndes positivt samt att jag började använda Beersmith för att ha mer kontroll över mina SG-avläsningar också. Om jag skulle nämna ett område jag vill förbättra mest är det att vara mer noggrann när jag brygger med bra anteckningar och bli tillräckligt kunnig för att göra korrigeringar när och om det behövs.
Har du några tips eller trix till andra bryggare?
Experimentera inte för mycket utan försök att brygga samma recept några gånger både för att förstå ingredienserna men även lära känna din utrustning. Att vara noggrann med dina anteckningar är mycket viktigt för att förstå om du gör saker rätt eller fel efteråt. Skaffa ett kylskåp med kontrollerad temperatur, det är den viktigaste investeringen av alla tycker jag. Jäsningsfasen är den mest avgörande och att ha detta under kontroll tar bort en hel del oro och funderingar. Ett tips, tvätta flaskor och jäshink i diskmaskinen, det funkar mycket bra. Jag försöker att inte lägga i arom- eller smakhumle i kok om pH ligger över 5.2 för att utvinna det mesta av humlen.
Vilka ovanliga ölrecept har du bryggt?
– vanilla & coffee infused Imperial Brown Ale
– chocolate & maple syrup porter
– coconut & doughnut stout
– chocolate porter with cocoa nibs & 1 with sweet licorice powder
– Even More Jesus copy that was matured on French oak soaked in Trinidad rum, one with Bushmills 1989 whisky & 1 with Grönstedts XO cognac
– Oatmeal stout with blueberries and 1 with bramble berries
Har du några annorlunda recept du skulle vilja testa framöver?
– Imperial red
– Sauna beer (matured with birch chips, aroma of smoke & sausage, light medium bodied pale ale)
– Blackforest stout (chocolate malt, German maraschino cherries, cherry water, German malt and hops)
– Chili pale ale (a beer with a little kick that can compliment spicy food)
– Irish coffee stout (matured in Irish whiskey casks, bewleys java coffee, muscovado sugar)
– some green tea light beers like one using jasmine pearls
Provsmakning av Normans öl
Baker Boys Cascade Single Hop Ale 2nd Edition, 5.4%, bryggd 5e April, på flaska 19e april, 39 IBU
Kraftigt disig med högt smutsvitt skum. Hög skumkrona av den fluffigare sorten som lämnar stora fina rester längs glaset. Färgen är mörk bärnsten till koppar. Doften är humledominerad med mycket aprikos och dadlar. Ganska söt karamellmaltig doft med ett uns av rökighet och lite mjölk. Smaken är örtigt fruktig med inslag av gräs och barrväxter. Beskan är balanserad och välavvägd. Låg och mjuk kolsyra.
Eftersmaken har en något brännande munkänsla av högre alkoholer och den är lite kladdig på tungan.
Omdöme
En helt okej Amerikansk Pale Ale där humlen får ta för sig. Trots lite höga alkoholer så gillar jag rivigheten i munkänslan, mer som att tugga på apelsinzest än på det vita i apelsinskalet. Den bryggdes för ca 4 månader sen så jag kan förstå att denna öl var mer humlefrisk för 8-10 veckor sedan och säkert ett par snäpp bättre överlag. Jag gillar ju mina humleöl så färska som möjligt, gärna inom 2v efter bryggning. Baker Boys har fortfarande bra humlesmak men jag hade önskat en lite färskare och friskare Cascadedoft, som det är nu tar karamellmalten över doftbilden lite.
Hur jag skulle ha bryggt nästa version
Här kommer ett nytt segment i mina hembryggarrecesioner jag inte haft med innan. Om jag skulle göra en variant på denna öl, vad skulle jag då förändra?
Till nästa version skulle jag ha i mer jäst och jäsa den svalare (18c i hinken). En som jag gissar hög jästemperatur har gett högre alkoholer som bränner lite. Jag skulle minskat karamellmalten och ta en något ljusare sort så den sjunker 10 EBC. Jag skulle slutligen kallkrashat den eftertorrhumlingen så den blev blankare som jag vill ha mina apa.
Tonight IPA 5.6%, 49 ibu
Kraftigt pys hört när den öppnas vilket borde varnat mig om hög kolsyrehalt. Jag lyckas ändå få glaset att svämma över vilket visar vilken idiot jag är ibland. Kraftigt disig bärnstensfärgad öl med ljusgult väldigt fluffigt skum. Doften är godisfruktig med lite söt tallkåda och vingummin. Ett uns av salmiak från malten när ölets temperatur sakta stiger. Smaken är söt och godisaktig med lite grapetoner och med en beska som inte skär igenom restsötman riktigt. Den livliga kolsyran fyller munnen. Eftersmaken är ren med mestadels bitterhet.
Omdöme
En fruktig och godisaktig ipa som jag tycker är mer åt en pale ale med sin IBU på 50 men framförallt alkoholhalt på 5.6%. Lättdrucken och somrig är den och jag gillar framförallt den tallbarriga doften ihop med godistonerna som ger en bra balans. Restsötman kunde dock varit lite lägre (vilket bekräftas i medföljande anteckningar). Lättdrucken och god utan några felsmaker. Oklart om den är flaskjäst men kudos i såfall för mängden jäst i flaskan är väldigt liten eller har satt sig fast i botten. Smaskig!
Hur jag skulle brygga nästa version
Jag skulle mäskat denna 1-2c svalare för att få en torrare utjäsning och så skulle jag kolsyrat den lite mindre. Jag skulle även gjort den lite starkare, säg 7% abv kanske.
Aún Más a Jesús / Even more jesus Imperial stout, 12%
Svagt pys hörs när jag öppnar flaskan. Den bäcksvarta ölen ger en beige skumrand längs kanten på glaset men något skum i övrigt är det inte tal om. Doften är syrlig lakrits och lite gummisula (Nike Air 1992, svartgråa och mörkröda). Svag rökighet och vaniljsötma med lite whiskykaraktär.
Smaken är chokladig år O’boy-hållet med syrlig lakrits. Svag beska trots 100ibu konstigt nog. Den ekiga vaniljsmaken ihop med alkoholen smälter verkligen ihop på ett fantastiskt sätt. Ingen humlesmak att tala om.
Eftersmaken är syrlig med påtaglig whiskykaraktär. Kladdig på tungroten och i gommen.
Omdöme
En riktigt bra imperial stout som är imponerande välbryggd. Whiskytonerna som helt saknar rökighet är oväntat lyckade. Inte för hög restsötma heller även om den inte har så hög hinkabilitet. Fullträff! När jag läser om ölet är den mycket riktigt lagrad på franska ekkuber och med Bushmill från 89 i. Den fick även ett kok på 5 timmar! Receptet kommer från Omnipollos bok och är av Evil Twin/Jeppe.
Hur skulle jag brygga nästa version
Med detta recept i handen är min enda förändring högre kolsyra och lite större 0-giva, gärna av Simcoe som skulle göra denna öl till en extra fin svampplockaröl.
Julöl 2013
Varför inte ta en julöl på årets varmaste dag? Det är ju så fel att det är rätt på något vis med 33c i luften och en julafton som känns en bra bit bort. Denna öl bryggdes för nästan exakt ett år sedan (om två dagar) så även den timingen känns helrätt.
Svagt pys när flaskan öppnas. Det som hamnar i glaset är en mörkbrun till rödsvart öl med 2 cm gulbeiget skum med små och stora bubblor blandat. Kolsyrejäst på flaska med något större bottensats som lämnas i flaskan. Skummet lämnar täta rester längs glaskanterna när det sakta ringlar ner för kanten.
Doften av mörk karamellmalt tar täten ihop med chokladiga inslag och lite salmiak till tonerna av bjällerklang. Smaken är syrlig med lite aprikos, choklad och apelsin. Uns av lakrits. Den lätta munkänslan är uppfriskande ihop med en låg beska för denna typ av öl.
Omdöme
Ganska syrlig öl med förvånansvärd låg maltkropp för att vara en julöl. Jag tänker mig att till skinkan, brysselkålen eller dopp-i-grytan funkar den mycket bra men till de fetare rätterna som revbenspjäll eller gräddig Jansson vill jag ha en kraftigare beska. En bra förstaölpåjulbuffénöl med andra ord, eller nej föresten. Till silen som vill jag ha en modern ljus lager eller välhumlad veteöl som framhäver sillarnas allas smaker. En fullt godkänd öl även om detta inte är en stil jag är särskilt bevandrad inom.
Hur skulle jag brygga nästa version
På Julafton vill jag har något med lite mer kraft i. Det får gärna vara åt bock-hållet med 6-7% och även åt det mörkare men även beskare hållet. Själv har jag aldrig bryggt någon julöl men jag tror en weizendunkelbock avlöst med en stram, torr och simcoeaktig IPA skulle skulle göra mig till en lycklig julfirare (nåja). Denna skulle jag ökat 2% abv, dubblat humlen (både 60min och 15/0-min) och slutligen dubblat kolsyrehalten så den lättar-upp det stadiga matintaget denna tveksamma dag innebär. God Jul!
Chocolate Maple Porter 6.5%
Svagt pys följs av en obefintlig skumkrona i denna rödsvarta öl. Endast en svag ring av brunt skum längs kanterna bildas trots kraftig dekantering.
Doften är väldigt kraftigt chokladig åt det ljusa hållet, nästan lite kinderägg. En svag syrlighet finns i bakgrunden. Lite rök och inslag av blött trä.
Smaken är kraftigt syrlig med mycket kakao. Borta helt är mjölkchoklad av billigare sort utan nu är det burdusa kakaotoner med vanilj som lirar. Svag till mycket svag beska och eftersmaken är även den syrlig. Inga felsmaker.
Omdöme
Det här är en ganska bra öl. Med det sagt, av de mörka öl Norman skickat, är det denna jag gillar minst. Den är lite endimensionell och den där syrligheten passar mig inte så bra. Jag har svårt att säga vad som gör den men tror det är svartmalt, jag är dock inte säker.
Hur jag skulle ha bryggt nästa version
Jag saknar fler dimensioner så jag skulle definitivt ha mer humle mot slutet av koket. Förmodligen EKG och kanske t.om. torrhumlat den även om det är oortodoxt. Högre kolsyra och några procent carapils hade gett en finare skumkrona.
Oatmeal stout, 5.5%, 33IBU, bryggd 22e December 2013
Efter ett kraftigt pys häller jag upp en brun öl med enormt kraftig skumkrona som är ljusbrun eller beige. Doften av malt och säd är det första jag slås av, inte så mycket humledofter.
Det är ett sammelsurium av smaker som fyller munnen men de är inte skarpa utan väldigt lena och sammanfogade. Svag karamellmalt och lite havre. En mycket lätt brändhet finns där från svartmalten ihop med svaga nyanser av mörk choklad. Svag svag citrus i slutnoten. Ingen större humlesmak utan det är en lätt beska som den får stå för. Munkänslan är väldigt len och fin medan smaken är väldigt lätt och fräsch för att vara en så pass mörk öl. Mycket hög hinkabilitet.
Omdöme
En av de mest lättdruckna mörka öl jag druckit. Den låga restsötman vet ni ju redan att jag gillar men den här ölen imponerar mest med sin balans mellan de olika smakkomponeterna. Det här är en enkel öl i betydelsen att den är lättdrucken och har rena fina smaker som är långt ifrån burdusa eller vräkiga. Eller om vi säger såhär, en halvliter mörk öl försvann inom loppet av några minuter, så får ni räkna ut resten själva…
Hur jag skulle ha bryggt nästa version
För vad denna öl är så skulle jag inte förändra så mycket. Den är bra som den är tycker jag. Lite amerikansk nollhumle skulle vara roligt att se hur det tog utrymme men jag vet inte.
Tack Norman för dina trevliga och goda öl och för att du ville vara med i detta nya segment. Om det är någon där ute som är sugen på att vara med i Brewers Profile och få sina öl provsmakade samt fotograferade är det bara att höra av sig! gustav@gustavlindh.com
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Brewer Profile: Gustav Lindh
Jag har funderat lite kring provsmakning av hembrygder, framförallt när jag får många öl på en gång, att jag inte får till bryggarens tankar bakom ölen riktigt. Eller att bryggaren hamnar bakom sina öl. Därför har jag beslutat att startat den nya kategorin ”Brewer Profile” (i brist på bättre namn) där jag tänkt samla öl ihop med dess bryggare. Jag tänkte först låta en hembryggare, vars öl jag just nu smakar, vara först ut men i rättvisans namn måste jag väl ändå utsätta mig själv för samma behandling först. Det hela går ut på en rad standardfrågor som för det mesta kommer se likadana ut, allt för att lära känna bryggaren bakom ölen i detta ganska lilla hembryggarland. Har ni någon kompletterande fråga får ni lägga till de i kommentarsfältet så kan de komma att läggas in bland standardfrågorna.
Det kanske känns lite fånigt att intervjua mig själv eftersom ni redan vet det mesta av mina preferenser och min historia men rätt ska va rätt. Nu kör vi premiären av Brewer Profile med Gustav Lindh, dock utan öl:
Berätta vem du är?
Jag är Gustav Lindh född 81, kommer från Linköping med har bott i Norrköping sedan 2001. Jag bor tio minuter utanför city bland öppna fält i en röd villa ihop med min fru Pernilla, min son Victor (2år) och hundarna Diva och Sudden. Jag har en master-examen i KulturSamhälleMediagestaltning (KSM) vid Linköpings universitet men driver mitt egna företag som reklamfotograf (gustavlindh.com).
När började du brygga öl och varför?
Jag började brygga öl sommaren 2012 men gjorde en hel del vin runt 2000 så delar av hantverket kändes bekant. Drömmen att göra eget öl har funnits sedan sent 90-tal då jag fick upp ögonen för veteöl när min bror bodde i södra Tyskland.
Hur ofta brygger du?
Jag önskar jag kunde säga att det blir två gånger i månaden men det är svårt på senare tid att få loss den tiden. Jag är en ganska stor konsument av öl och både vill och behöver fylla på depåerna regelbundet. Eller vafaan; jag älskar öl och kan inte få nog det är sanningen. På två år har jag gjort ca 70 olika öl på ett 50-tal bryggningar vilket divideras till två gånger i månaden men nae, jag skulle vilja brygga ungefär dubbelt så ofta som jag gör nu.
Vad har du för utrustning?
Jag har en Rubbermaid 38l kylväska som jag mäskar och lakar i med satslakningsmetoden och en 50l Patina-kastrull jag kokar i. Jäsningen sker i ett kylskåp med plats för två jäshinkar. Jag maler min malt själv och förkultiverar gärna jästen i min 3l-ekolv på min hembyggda magnetomrörare. Som värmekälla har jag en induktionsplatta från Kjell&Co och doppvärmare på 3.2kw från humlegården. Braumeister är en dröm, framförallt till veteöl men det finns något i hantverket jag verkligen uppskattar och brinner för att förbättra.
Var brygger du någonstans och trivs du där?
Jag har testat nästan alla rum i och utanför huset som går att brygga i. Först köket, sen tvättstugan, altanen, garaget och nu i uthuset/boden som jag precis inrett till en fast bryggeridel så jag slipper plocka fram all utrustning inför bryggning. Enkelhet, snabbhet och säkerhet är vad jag eftersträvar med bryggplatsen. Kan jag ta hand om min son och brygga samtidigt blir livet väldigt mycket enklare och bryggdagen roligare.
Berätta om din bryggmetod?
Som det är nu gör jag 38-40 liter öl varje gång för att fylla två corneliusfat. Blir det några liter extra vid lakning/kokning är det en bonus som går att använda till förkulturer. Jag har efter mycket experimenterande fastnat för satslakning som jag gör i kylväska även om jag gillar enkelheten med BIAB.
Vad är tanken bakom dina öl?
Jag gillar ljusa öl främst. Välhumlade ipor och pale ales, veteöl eller belgiska tripel o saison. Jag uppskattar starka öl men brygger det inte så ofta eftersom jag har mer nytta av 40 liter 5% till vardags. Jag vill gärna att mina öl ska vara rena och tydliga. Typriktighet är inte så viktigt men en pale ale vill jag inte ha grumlig och en ipa ska smaka ordentligt med humle. Är veteölen lite stark men god så kommer jag inte ligga sömnlös… Jag har några ölsorter jag drömmer om att hitta just mitt favoritrecept på och det driver mig framåt. Just nu vill jag har en välhumlad, blank pale ale som kan vara min husale. Veteöl har jag kämpat med att få till en riktigt vass men inte nått fram ännu. Men resan kan vara en del av målet så att säga.
Vilken öl du gjort är du mest stolt över och varför just den?
På absoluta förstaplatsen kommer Valentin Cervisia som jag utvecklat ihop med min barndomsvän Emanuel. Det är ett Champagneöl på 10% där ingen hänsyn till ölstilar eller öl överhuvudtaget tagits. Den är inte ens jäst med öljäst. På andraplats kommer min Lindhs Pale Ale version 3 även om den blev lite för mörk och för besk. Den hade ändå en riktigt underbar humleprofil så man kunde tro den var torrhumlad, det var den inte. Jag håller fortfarande på att få till samma goda smak utan den kraftiga beskan men inte lyckats ännu.
Vilken är din kommersiella favoritöl och vad gillar du med det?
Jag är en riktigt sucker för Omnipollo. De flesta av Henok och Karls öl tilltalar mig extremt mycket även om jag tycker de börjat ha i för mycket frukt&grönt i ölen på sistone. Nebuchadnezzar, Moebius och Fatamorgana är grymma öl. Men varje öl har sitt tillfälle. En varm sommardag kan en Saison, Kölsch eller veteöl sitta sådär extra fint. Jag kan även uppskatta en lättöl till en dagens även om det absolut inte är någon favorit.
Vad vill du förbättra med din bryggmetod?
Jag är fortfarande inte nöjd med min separering av humle och kalldruv efter koket. Jag vill ha en idiotsäker metod som fungerar varje gång. Jag måste inte nödvändigtvis få bort all humle och alla proteiner men jag ogillar saftsilar och annat som måste desinficeras före flameout. Annars är jag ganska nöjd; effektiviteten är stabil, lakningen går bra, jäsningen är under kontroll. Jag skulle vilja ha en något större kastrull eftersom jag ligger väldigt nära kanten vid uppkok. Eller en braumeister även om det är lite fusk. Är man småbarnsförälder så är man…
Har du några tips eller trix till andra bryggare?
Gör dina egna experiment. Hur mycket du än läser på nätet om att en viss jäst är bättre än en annan eller att man måste koka i 90 minuter så gör du klokt i att testa själv. Det finns så många variabler som spelar in och kanske framförallt så är många smakberoende, dvs beroende på just din smak. Du kanske gillar extremt ren jäst i din veteöl eller föredrar engelska estrar i din IPA, kör på det och skit i vad typdefinitionerna säger. Försök låsa in din effektivitet men stirra dig inte blind på siffrorna, visst kan man bli imponerad av de som får 87% effektivitet men jag bli mer imponerad av de som kan förutsäga sitt OG varje gång. Tips i övrigt? Fortsätt läsa min blogg så återkommer jag med allt jag vet!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Lindhs Pale Ale (v7), Nya bryggeriet
Jag har sedan en längre tid önskat mig en plats där min bryggutrustning kan få stå framme utan att behöva lägga 20 minuter varje bryggning på att rigga iordning allt. Lösningen var enklare än jag trodde och en varm sömnlös natt kom jag på att boden/uthuset där jag har min jäskyl och mina fat faktiskt går att stuva om lite så en del kartonger får bo någon annanstans. Jag gjorde skissen nedan och sedan var det bara att sätta igång och flytta skräp. Boden/uthuset är en del av garaget men som har egen ingång och är isolerad och musfri vilket är skönt på hösten. Den är inte iordninggjord något i övrigt så väggarna har bara råa gipsskivor så för att skydda dom satte jag fast lite plast jag hade över med en nitpistol.
Först, mina teckningskunskaper är väldigt undermåliga så skit i dom. Skalan på teckningen är ju helt off med verkligheten fast åt rätt håll så jag fick plats med en förvaringslåda med avlastningsyta utöver MLTn och Kastrullen. För att slippa kondensproblem i det ganska lilla rummet tänkte jag ta upp ett hål i väggen och köpa en ventilationsfläkt men först ville jag provbrygga en gång för att se om rummet var lämpligt i övrigt. Som ni märker längre ner så bytte jag plats på mäsktunnan och kastrullen för att kastrullen då hamnar nästan under ett fönster som jag kan leda ut kondens genom, iallafall på vår/sommar/höst. Jag tänkte att det vore bra att ha kastrullen i mitten så det är så mycket plast som möjlig runt omkring den men det är ju MLTn man skvätter mest med…
Ner till höger ser ni ett säkringsskåp som har bra med kräm in i sig. Får jag tag i en billig elektriker så är min förhoppning att kunna få en 16A och en 10A inkopplat till doppvärmen respektive induktionsplattan. Till vidare får jag dra en sladd utomhus in till tvättstugan där jag nyligen installerade 16A. I övrigt är elinstallationen här ytterst tveksam. Det har stått en hydrofor där det vita köksskåpet (ja det är IKEAs köksskåp och ska vara stående egentligen) så denna lösning har inte varit möjlig så länge men när vi drog in nya vattnet i huset…
Nu över till dagens bryggning. Jag börjar närma mig något med min Pale Ale men det är nog några bryggningar till innan den sitter. Som titeln på inlägget lyder så blev det ingen mer jästutvärdering. Jag kan inte säga att jag är helt färdig och hittat rätt men jag är tillräckligt nära för att ta en paus. Den största förändringen mot förra bryggningen är humlebyten, CTZ/Mosaic byts mot CTZ/Amarillo/Simcoe/Galaxy. Jag vill ha en lite komplexare humlesmak med Simcoe-talligheten som väger upp fruktigheten från Amarillon. Mosaicen har en tuttifruttighet jag inte kommit överens med ännu, och jag som köpte ett halvt kilo… Maltmässigt dubblade jag Cara-Pilsen för att få lite mer kropp och CaraAmber fick komma tillbaka fast endast i 2%. På bilden ovan ser ni inmäskningstemp i MLTn, dvs inte vad temperaturen var i kastrullen. Det kan skifta ganska mycket efter en vattenflytt, inte allt för sällan 5-6 grader. Beersmith rekommenderade runt 72c men jag ligger gärna i överkant och justerar med kallvatten för att hamna rätt, så även denna gång. Jag hade siktat på 65.5c men jag råkade tappa en halv grad så det fick bli 65c i en dryg timme.
En överbliven silikonslangstump visade sig vara bra för att leda varmt vatten och vört från kastrullen. 20-25cm räckte gott och kommer bli standard framöver (se nästa bild).
Receptet
Bryggd 140801
På fat
OG: 1.049
FG:
ABV: 5.3%?
IBU: ~30?
39 liter i hink
5g CTZ@60
40g CTZ@15
40g Amarillo@15
80g Simcoe@0
40g Galaxy@0
40g Amarillo@0
WLP090 slurry. Jäses i 18c
Vorlauf ner i min 4l-kanna.
Lakhastigheten dokumenteras som vanligt. Fick en stuck sparge i sista vändan men då körde jag på betydligt högre hastighet eftersom övriga vörten nästan börjat koka.
Utmäskning. Detta är temperaturen i maltbädden och inte på lakvattnet. Jag har läst många motstridiga uppgifter om detta men jag tror såhär: värmer man hela mäsken till utmäskning så lakar man med 75-76c vatten, har man en 65-gradig mäsk så kan man satslaka med varmare vatten sålänge bädden inte överstiger 76c. Flödeslakar man kanske detta inte stämmer, där får ni experimentera själva.
Jag gillar att kunna laka rätt ner i kastrullen och i den bästa av världar skulle jag ha en tre-kärls-setup. Ekonomi och utrymme begränsar mig just nu men vi får se i framtiden. Det här fungerar också även om det kanske krävs en låg stege (vilket jag iof har) för att vara smidigt.
Som vanligt testat jag olika sätt att få bort humlen efter kok, en evig följetång… Denna bryggning satt hopstoppern i kastrullen men sist fick jag en hel del humle som passerade utan filtrering från den så jag tog en sil emellan, det gick väl hyffsat i början…
Väldigt klar och fin vört som kommer ur kastrullen såhär 15l in i avtappningen. Tyvärr satte hopstoppern igen sig men de första 20 litrarna blev väldigt fina. Sen fick jag skrapa på hopstoppern för att få igång den igen inan jag jag upp och hällde resten genom silen.
Här är hink nummer två som fick 19l rätt genom silen utan att gå via hopstoppern.
Här ser ni hopstoppern efter att jag skrapat på den. Funktionen är det absolut inget fel på men ska jag få det att fungera helt ut måste jag nog köra med lägre hastighet. Jag är inte överdrivet förtjust i att ha hopstoppern i kastrullen under kylningen dock eftersom den lyfter upp kylspiralen delvis över ytan.
Fint coldbreak fick jag till.
Provsmakning
Denna version av min pale ale fick samma behandling när det kommer till jäst och jäsning, skillnaden var att ena hinken fick 40 torrhumle (2g/l). Den har haft en dramatisk utveckling de veckor den varit på fat vilket gjort det svårt att avgöra när det var dags att göra en komparativ provsmakning. Eftersom jag redan bryggt version 8 så får det vara tid för provsmakning nu helt enkelt.
Provsmakning
Industriblank, gyllengul öl med högt fint skum som lämnar mycket rester på glaset. Bra kolsyrehalt med små bubblor i skummet. Doften är tallig citrus (simcoe) med viss maltsötma. En ren tropisk fruktighet med svagt inslag av vingummi och zoo-godis. Inga jästtoner men små rester av diacetyl. Smaken är humlebesk med lätt basilika, julgran och citronskal. Oerhört ren och frisk med hög hinkabilitet trots något hög beska.
Den torrhumlade och icke torrhumlade är lika blanka, förutom när den ena är 8c och den andra är 20c som på bilden här. Då bildas så mycket kondens på det kalla glaset att det ser disigt ut. Med andra ord, en torrhumlad öl behöver absolut inte vara disig utan det är endast vid stora mängder.
Omdöme
En mycket bra öl med utseende som en filtrerad stor stark. Den är inte bäst av mina pale men jag lär mig något varje gång fortfarande. Mängden simcoe dominerade första två veckorna så pass mycket att jag ville halvera mängden. Den torrhumlade varianten har helt klart en tydligare humlighet i doften och ett uns mer i smaken. Dessa skillnader har dock minskat med tiden. Jag kommer torrhumla denna öl i recepten framöver om tid finns, det blir en viss skillnad men inte natt och dag. Det ger en komplexare upplevelse bara, som ett extra skal på löken.
Jag inser att en del av sötman i doften kommer från diacetyl och det är något jag måste åtgärda. Min smaktröskel för diacetyl sänks ständigt och jag funderar på att ge WLP090 en utmanare kommande bryggning.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Smaka Mera
Tim och Carl är två studenter och hembryggare som förutom att brinna för bra öl gjort en hemsida och webbshop för utvalda ölglas. Smaka Mera heter sidan och förutom de bästa glasen finns mycket välgjorda kunskapssidor med ölrelaterad information som t.ex. enormt humlelexikon eller hur man provsmakar öl. Tanken är att framöver utöka utbudet med andra spännande produkter jag inte får tala högt om ännu! Tim och Carl kontaktade mig och undrade om jag ville prova några av deras glas vilket jag alltid gärna vill. Dock hade jag ju redan de flesta i deras fina urval men ett glas hade jag inte sett innan, deras Lager/Wheat-glas. Det fick sig en teståkning:
Glasen kommer förpackade i sköna papprör på ett mycket stilfullt sätt med snygg design precis som på derad hemsida.
Med följer även en liten folder med lite info om glasen.
I glaset är en amerikansk veteöl vilket passar perfekt då skumkronan verkligen får komma till sin rätt. Jag är väldigt förtjust i detta glas både till veteöl och till pilsner. Det är bra tyngd men inte för tjocka kanter. Den raka formen framhäver skumkronan, eller kanske förstärker uppkomsten av den, även om den större storleken inte framhäver ölets blankhet och ljusa färg som ett Kölschglas eller premium pils-glas gör. Halsen är något kort för mina stora händer men ändå härlig att hålla i för att slippa värma ölet vilket jag ogillar med en rad glas på marknaden. Vissa glas håller man i hela tiden när man dricker, andra står på bordet. Glaset är lättdiskat vilket gör att jag använder det ofta. Ett av mina absoluta favoritglas. Pris mellan 139-99kr beroende på hur många man köper.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Senaste kommentarer