Posts in Category: Utrustning

Spundy – Övertrycksventil med låg profil

Reklam. Detta är ett obetalt samarbete med Keg King Australia där jag fått denna produkt för test/recension. Som alltid lovar jag både mina läsare och eventuella samarbetspartners att jag är så ärlig jag bara kan i mina tester och utvärderingar.

Innan jag börjar med denna recension vill jag först varna för att tryckjäsning medför en explosionsrisk där det föreligger stora risker för kroppsskador och även fuktskador i golv/väggar/tak vid oaktsamhet. Jag avråder nybörjare från att experimentera med tryckjäsning tills kunskapen om jäsprocessen är större och jag propsar även på stor försiktighet till övriga. Koppla aldrig in en kolsyretub med okänt tryck direkt i en jästank eftersom övertrycksventilen inte alltid hinner med att släppa ut övertrycket och jästanken exploderar.

Att stänga igen sitt jäskärl under pågående jäsning kallas antingen för att tryckjäsa eller spunda/kolsyrejäsa beroende på om detta sker hela jäsningen eller endast sista dagarna. Att jäsa hela sin jäsning under tryck minskar mängden estrar som jästen producerar vilket möjliggör en högre jäsningstemperatur med snabbare jäsningsförlopp. Samtidigt ökar trycket stressen på jästen som kan avsluta sin process i förtid eller bidra med felsmaker som svavelföreningar, både för- och nackdelar med andra ord. Både tryckjäsning och spundning gör att koldioxiden som jästen producerar blir vattenlöslig och ger gratis kolsyra, en process som även har en skumpositiv effekt och minskar tiden från korn till glas.
Jästen producerar en enorm mängd koldioxid och som bryggare är vi endast intresserade av en bråkdel för kolsyrebildningen och ett konstant jämt tryck för själva tryckjäsningen. Därför behövs en övertrycksventil som släpper ut överflödet när en önskad nivå är uppnådd.

En justerbar övertrycksventil kallas för spundningsapparat eller spundventil och är en mycket enkel men smart konstruktion där längden på en fjäder justeras genom en skruvs position vilket påverkar hur mycket kraft som behövs för att öppna ventilen och släppa ut övertrycket. För att kunna avgöra trycket i jästanken behövs även en tryckmätare, kallad manometer, så trycket inte justeras i blindo. Trots denna enkla konstruktion är många spundningsapparater förhållandevis långa vilket ställer till det i små kylskåp, dyra men även komplicerade att skruva isär för rengöring. Rengöring blir extra viktigt eftersom spundningsapparaten även används när det kolsyrade ölet ska flyttas från jästank till fat. Då reglerar den hastigheten på överföringen för att inte förlora för mycket kolsyra på grund av skumbildning men det är mycket lätt hänt att det letar sig upp skum eller t.om. öl ända upp i gasporten och ut genom spundningsapparaten som då måste skruvas isär i molekyler för rengöring.

Som lösning på denna problematik lanserade Keg King våren 2022 en mycket billig, väldigt liten och ytterst enkel spundningsapparat kallad Spundy. Spundy sätts direkt på en kulkoppling på t.ex. en PET-jästank eller ett Corenliusfat och når endast 4,5 cm som högst så den är väldigt liten, mindre än en vanlig grå kulkoppling. Den består av fyra delar (plus två packningar och fjäder) som enkelt skruvas isär för hand vilket gör rengöring och desinficering busenkelt. Trycket regleras från noll upp till 30 PSI eller 2,07 bar genom att vrida på svarta plastvredet. Eftersom den endast kostar 112 kr (i Australien) så är det inte hela världen om det tränger in öl i manometern även om jag inte vill främja en slit-och-släng-mentalitet.

Förutom Spundy finns Spundy plus som är samma övertrycksventil men där det även ingår två fasta fjädrar med ett förinställt tryck samt nyckelring för att manuellt kunna släppa tryck. En av dessa fjädrar skruvas in i Spundy istället för det svarta vredet vilket gör att trycket inte behöver övervakas och justeras i början av jäsningen. Den blå fjädern är förinställd på 10 PSI / 0,69 bar medan den lila är inställd på 15 psi / 1.03 bar. Som extra tillbehör går det även köpa en röd variant på 35 PSI / 2.41 bar vilket för många är i högsta laget för tryckjäsning men kan kanske lämpa sig till kolsyrejäsning av varmjästa ölstilar som även brukar serveras med hög kolsyrehalt (t.ex. belgisk Trippel).

Keg Kings Spundy kostar 112 kr och Spundy Plus 147 kr i tillverkarens webshop. I skrivande stund hittar jag den inte i någon svensk hembryggarbutik tyvärr men den är säkerligen på ingång inom kort.

Mitt omdöme
För att uttrycka mig kortast möjligt är Spundy en söt liten pryl. Den är så pass liten att den knappt sticker upp något alls över gummihandtagen på ett Corneliusfat och den lilla manometern är minimal fast fortfarande tydlig. Alla delar är i plast men ger ändå ett skapligt kvalitétsintryck. Funktionen är mycket enkel så där finns inte så mycket att berätta om, skruva plus eller minus för att justera trycket eller välj en fast fjäder för ”set-it and forget it”. Att allt är handskruvat dvs. inte kräver några verktyg och inte heller någon gängtejp samtidigt som den håller sitt tryck är ett stort plus. I ärlighetens namn brukar jag ytterst sällan skruva isär min gamla spundningsapparat så för mig är denna funktion betydligt viktigare än det låga priset, även fast Spundy kostar 1/5 till 1/10-del av vad vissa andra spundningsapparater kostar på hembryggarmarknaden. Det enda jag saknar på Spundy är en blindplugg att skruva in istället för manometern just för flytt av kolsyrad öl (umdrücken), då detta helt skulle undvika att kunna få öl i manometern. Jag förstår att tillverkaren inte vill att kunderna ska ha möjligheten att “flyga blint” vilket det skulle innebära att använda Spundy på en jästank i en sådan setup, det smäller tillräckligt med tryckkärl som det är. (uppdatering efter en kommentar från ”Nick”): Med en vanlig m6x10mm skruv och ev lite gängtejp är det enkelt att plugga hålet för manometern för den som önskar/vågar.
Summa sumarum ger jag Spundy ett högt betyg och köprekommendation men använd den med försiktighet!

Den lila manometern med skala både i bar och PSI.

Vredet att justera längden på fjädern och därmed ställa in önskat tryck. Övertrycket släpps ut genom att metallpiggen i mitten skjuts bakåt.

Den blå fjädern är förinställd på 10 PSI / 0,69 bar medan den lila är inställd på 15 psi / 1.03 bar.

Isärskruvad för enkel rengöring.

Här monterad med den blå fjädern och 0,69 bars tryck.

Nyckelringen går även att vrida 90° för att släppa ut mer övertryck.

Här monterad på ett 9L AEB-Coreneliusfat som har ett helt gummihandtag. Här är det lite knixigt att sätta av och på den lilla Spundyn.

Min manometer sitter uppochner här för jag vågade inte dra runt skruven med våld. Lite gängtejp får den i rätt position om det är något som stör.

Spundy sticker upp ytterst lite över fatets kant.

Monterad på ett 19L-fat är hanteringen enklare.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Pils (P35)

Namnet på denna öl är något missvisande för detta är enligt SHBF:s öltypsdefinition egentligen en Dortmunder Export, dvs. något starkare och mindre besk än en Tysk pilsener. Samtidigt har jag ända sedan P26 experimenterat med en tydligare humlekaraktär samtidigt som beskan hålls nere och även plåtigheten som upplevs i många stiltypska Dortmunders så den passar inte som handen i handsken där heller.
Just denna bryggning gjorde jag ingen medveten smakförändring i recept eller metod jämfört med föregående P34 eftersom jag inte kunde utvärdera den korrekt då jag fick ett felaktigt utbyte. Malt och humlesmakerna var åt rätt håll smakmässigt men den hamnade runt 4,7% istället för planerade 5,3%. Inga enorma skillnader men jag kände att det var för svårt att justera receptet utifrån en misslyckad bryggning så jag ”gjorde om den” istället fast med lite mer malt. Med facit i hand borde jag tagit i ytterligare något för jag kom drygt halvvägs med 5,1%, det får duga för att gå vidare med nästa sak jag ville testa, en annan aromgiva.

Provsmakning
Halmgul (gyllengul på bild men inte i verkligheten) öl med ytterst lätt dis. Fluffigt och gräddigt skum på hög nivå med hög stabilitet. Mycket vacker att se på!
Citrus dominerar tydligt inledningen i doften. Sädig och brödig malt på medel nivå. Örtighet av nobelhumlekaraktär på medel nivå. En fin gräddighet från malten tar vid när de flyktigaste humletonerna avtagit.
Ett litet men störande spår av gummi i bakgrunden.
Smaken är mjuk med en något robust maltighet. En frisk humlesmak med inslag av blommor finns i bakgrunden. En tydlig syrlighet överbalanserar beskan.

Kommentar
En lättdrucken och god sommaröl som tyvärr lider av en liten med störande syrlighet som dessutom förstärks av citrustonerna från humlen. Jag brukar ytterst sällan mäta pH efter kok eller på färdigt öl så jag är osäker på det värdet men jag misstänker att jag slarvat lite med lactolmätningen. En lärdom jag tar med mig framöver och eventuellt justerar min process från mätning till vägning istället.

Bakjäst till syrereducering, kalciumklorid för vattenbehandling.

En närbild på packningen till maltröret. Jag har glömt varför jag tog denna men kanske för att det ser ut som den snart behöver bytas ut.

Braumeister 50 fick äran att brygga denna öl.

Medan farfars gamla Bosch tuffar på med maltkrossningen.

Flytt av en mindre del av inmäskningsvattnet för att få plats med malten. Denna vätska flyttas tillbaka när malten är nedsänkt och filterna är på plats.

Referens på krossningen.

Nedsänkt, inte omrört ännu.

Tillbaka med mäskvattnet efter omrörning och med filter på plats. Jag gillar inte detta förfarande men har inte någon bättre lösning i dagsläget.

Efter mäskprogrammet.

Kritvitt skum från uppkoket.

Reklam för Brewmaster Sweden vars malt jag bryggde med denna gång.

Sanicleanbadet av allt som behövs till kylning och jäsning.

Rejält sval vört påväg till jästanken.

Spännlocket som gör att det går att jäsa i Braumeistern fick denna gång kapsla in Enzybrew-CIP:en med spraykula i botten.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Keg King Ultratap och Ultratap Twist

Reklam. Detta är ett obetalt samarbete med Keg King Australia där jag fått dessa två kranar för recension. Som alltid lovar jag både mina läsare och eventuella samarbetspartners att jag är så ärlig jag bara kan i mina tester och utvärderingar.

I min utvärdering av tappkranar har jag kommit fram till en stor tillverkare som är på större ingång på svenska marknaden, nämligen Keg King från Australien. 2015 började Keg King sälja en kran som heter Intertap som blev så populär att den kopierats av flera andra tillverkare som dessutom passat på att stjäla samma namn, vilket självklart förvirrar marknaden. Designen byggde på den berömda “forward seal” som stänger av flödet längst fram i tappkranen vilket kraftigt minskar bakterietillväxt samt att handtaget fastnar efter en tid. Royalties för denna design betalades fram till 2017 då tillverkningsrättigheterna köptes loss för all framtid. Intertap blev väldigt populär på grund av kombinationen hög kvalité och ett lågt pris men vad den saknade var ett laminärt flöde, motsatsen till turbulet flöde. En något överdriven liknelse mellan hur dessa flöden skiljer sig är hur okokt spagetti ligger parallellt i sin förpackning (laminärt) jämfört med hur det ser ut efter ett pastakok (turbulent). Turbulensen som uppstår i en tappkran på grund av tryckskillnad och diameterskillnad jämfört med ölslangen frigör kolsyra vilket i sin tur ger skumbildning och lägre kolsyra i glaset.
Som förbättring på Intertapkranen skapade 2017 därför Keg King sin UltraTap som med tre patent, färre lösa delar, bättre integration av packningar och en robustare samt längre släde inne i kranen gav en stor förbättring mot Intertap. Som grädde på moset designade Will Fiala även en revolutionerande flödeskontrollerad variant kallad Ultratap Twist, där det går att justera flödet genom att helt enkelt vrida på tapphandtaget. Flödet regleras internt genom att skruven skickar släden framåt eller bakåt vilket öppnar/stryper flödet. En vanlig Ultratap kan uppgraderas till en Ultratap twist genom att byta ut några av komponenterna och bägge kranarna kan enkelt och billigt uppgraderas till självstängande. Om någon tycker att Ultratap-kranen är snarlik till Micromatics Ventmatic Ultra Flow-kran så är den iakttagelsen helt korrekt. Micromatic köper nämligen en variant av Ultratap och sätter sitt egna namn på kranen.
Ultratap-kranarna har löstagbart munstycke vilket möjliggör tillbehör som en stoutkran, kulkoppling för att kunna flytta öl till nytt fat, mottrycksfyllare så det går att flaska direkt från kranen samt en growlerfyllare som är en slangnippel modell större.

Mitt test och omdöme
Jag har testat och utvärderat både Ultratap och Ultratap Twist för att jämföra de olika utförandena och funktionerna. Bägge kranarna har samma rostfria stålhus med en stilren rak design av stål i toppklass. Det medföljer tapphandtag i plast till bägge två och både rakt framifrån och rakt från sidan ser de helt identiska ut. De viktiga delarna som skiljer sig åt sitter istället på insidan och utgörs av den rostfria tapppinnen med skruv, släden och ett litet extra bakstycke på Twistvarianten. Kranarna har ytterst få delar och få packningar vilket ger oerhört lätt demontering, smidig rengöring och enkelt underhåll när någon del (främst packning) behöver bytas i framtiden. Den stora mängden tillbehör men även antal utföranden (stål, guld, koppar, svart) ger sammantaget ett helt “ekosystem” där få lär känna att de inte har friheten att servera precis hur de vill.
Det laminära flödet märks direkt på bägge kranarna. Skumbildningen på bägge är välkontrollerad, till och med på kranen direkt kopplad på ett fat för Ultratap Twist. Twistfunktionen var lite kärv att få igång allra första gången då jag inte riktigt förstod hur den fungerade. Sedan lossnade den och blev istället mycket lättjusterad, även om den hela tiden behåller sin position mellan tappningar. Flödet regleras från fullt öppet till något som nästan kan liknas med en upphällning av en espresso vilket är väldigt imponerande. Autoclose-fjädern är ganska kraftfull så den lite pillig att få på plats mellan kranen och bakstycket men väl på plats fungerar den bra och stänger snabbt. Automatisk avstängning är extra bra om fatet tas med ut på picnic, tävling eller fest där olyckor annars lätt sker med mycket kladd i form av spilld öl. I mitt fasta tapptorn i köket vill jag dock inte ha självstängande kranar då det innebär att jag måste stå och hålla kranarna öppna manuellt när jag backspolar systemet med Beerline-cleaner (BLC).

Vilken av dessa två kranar rekommenderar jag mest?
Med en välbalanserad kommersiell fatölsanläggning räcker det med vanligtvis med en enklare tappkran utan någon flödesjustering, framförallt om det har laminärt flöde dessutom. Som hembryggare däremot råkar vi allt som oftast ut för en större variation av olika öl per serverande tappkran, där olika stilar har olika mängd kolsyra och önskvärt skum (jämför en mild med en veteöl t.ex.). Även vid provsmakning av öl eller starkare öl används ofta mindre glas och då fungerar twistfunktionen utomordentligt bra för att begränsa inte bara skumbildning utan även hastighet på fyllningen.
Prislappen för dessa kranar är väldigt förmånlig, framförallt om man bor i Australien där Ultratap endast kostar 212kr och Ultra Twist 352kr. Grattis till alla som bor i Australien! I Sverige hittar jag i april 2022 endast Brewgoast Sweden som säljer basmodellen Ultratap för 479kr och jag kan inte hitta någon svensk återförsäljare som har Twistmodellen. Distribution av en större del av Keg Kings sortiment inom EU är på gång inom kort enligt Keg Kings VD Will Fiala då Bevie säljer allt större del av sortimentet.

Betyg
Mitt sammantagna omdöme för bägge dessa två kranar är att detta är två tappkranar i absolut världsklass och hur mycket jag än vänder och vrider så hittar jag inga svagheter. Enda brasklappen jag vill peta in är att jag inte långtidstestat kranarna av förklarliga skäl.
För att läsa mer om Keg King så hittar ni
deras hemsida här medan tappkranarna även har en helt egen sida.

Identiska i utförande. Det som avslöjar att den högra kranen är Twist-modellen är att jag öppnat den helt i denna bild. Det syns vid den fasade skruven strax under svarta handtaget.

Designritning på Ultratap jag fått från designern. På grund av patentanledningar så kan jag inte visa Twistmodellens insida tyvärr.

Eleganta kartongen med magnetstängning gav lite ”Applekänsla” på unboxningen.

Ultratap t.v. och Ultratap Twist t.h.

Ultratap t.v. och Ultratap Twist t.h. Notera extra bakstyckesplattan på Twist, avståndet på piggen i mitten reglerar flödet.

Demontering av Ultratap Twist. Jag får det till tre packningar och en plastring.

Ultratap Twist har ytterligare två packningar på extra bakstycket, annars är allt samma. Tapphandtaget rullade iväg hela tiden vid fotografering så det ligger i fickan.

Montering av Twist direkt på ett fat.

Och visst gick det att hälla upp en god pilsener med Ultratap! I nyinköpta 33cl-glaset; min näst senaste Pils (P36).

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Pils (P34)


Äntligen har jag kommit in på 2022 års bryggdagar att rapportera om. Tidigare har jag skrivit om senaste bryggningen i snabb anslutning till bryggdagen och ibland vid senare tillfälle om provsmakning av slutresultatet. En kombination av anledningar har gjort att jag inte hunnit med det och ligger efter med fem bryggningar och ett antal andra inlägg. Det gör att provsmakningen går att baka in i bryggloggen vilket passar perfekt då bryggdagen i sig inte innehöll något nytt eller några direkta avvikelser att rapportera om.

Denna pilsner gjorde jag med lågsyremetoden för att lägga fokus på de eleganta ljusa maltsmakerna. Syret i mäskvattnet reducerade jag med jästätarmetoden och som följande skydd Antioxin SBT. Inmäskning genom att sänka ner maltröret fullt med malt under cirka fem minuters tid och sedan försiktig men noggrann omrörning. Mäskprogrammet var en Hoch-Kurz med förlängd betaamylasrast 63°C till 60 minuter för att få ett hög utjäsningsgrad.
Vörten efter mäskning såg spegelblank ut och skummet före uppkok var snövitt.

Kall vört till kall jäsning
Bryggdagen skedde i mitten av januari och det märktes tydligt när vörten skulle kylas. Jag mätte aldrig temperaturen på inkommande kranvatten men jag kunde kyla vörten från 80°C till 8°C, direkt från Braumeistern till jästanken via plattvärmeväxlare med ett bra flöde dessutom. Det är verkligen skillnad på de olika sätten att kyla vört på och även om plattvärmeväxlare är tråkiga att göra rent och för med sig risk att sätta igen av humle så är kylkapaciteten verkligen enorm. För några år sedan gjorde jag ett test på detta och sedan dess även testat två olika motströmskylare som inte var i närheten av min plattvärmeväxlares kyleffekt.

Jäsningen höll jag på 10°C tills sista två dagarna då jag höjde till 12°C. Inte så mycket för att reducera diacetyl vilket jag mer eller mindre aldrig har utan för att ge jästen lite extra skjuts inför spundningen. Ölet flyttades till fat på 1.013 och jäste ut till 1.008.


Provsmakning
Halmgul disig öl med snövitt moussigt och stabilt skum. Väldigt mycket lacing på glaset.
Doften domineras av en större citrusdoft som drar åt grape och pomelo. Stora aromer av gräddig malt och säd men även lättrostad formfranska.
Spår av gummi och vitpeppar på låg nivå.

Smakmässigt dominerar stora sädiga och ärtskottsfräscha maltsmaker med balanserad humlebeska åt citrushåller.
Beskan är tydlig och lång.
Lätt till medel kropp och en sprudlande kolsyra bidrar till bra munkänsla.
Låg restsötma och en välintegrerad alkohol som inte tar för sig smakmässigt.
Lång citrusfruktig humleeftersmak
Inga felsmaker, inga estrar/fenoler.

Kommentar
En helt okej och god exportpilsner men inte min bästa. Den friska citrustonen från humlen är väldigt god men saknar den där lilla extra fräschören som bara citron kan ge och som övermogen apelsin eller “allrengöring med citrusdoft” är motsats till.
Lättdrucken men lite platt och anonym på något sätt. Bra men inte wow.

Reklam för Brewmaster Sweden.

Recirkulering av Saniclean för att desinficera plattvärmeväxlare och slangar.

Tilt pro skötte loggningen av jäsdata klockrent återigen.

Kunglig kylning!

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Pils (P32)

Det här är den sista av fyra bryggningar där fokus endast bestod i att lära känna vissa ingredienser bättre och laborera med olika procentuella mängder. Denna bryggning så stod den ljusa karamellmalten Carahell i fokus men i övrigt finns inte så mycket att säga om bryggningen så detta inlägg blir lite kortare än vanligt.
Processoptimering och standardisering av Braumeister #BM10 pågår fortfarande och denna gång hällde jag i malten i två omgångar 50/50 vilket fungerade toppen. Mäskpaddel i form av en något finare stekspade fungerade utmärkt även denna gång och kommer inte vandra tillbaka till köket. Efter utmäskningen, när maltröret stått och vilat ett tag i lakningsposition så lyfte jag det och höll det snett 20-30 sekunder över bryggverket för att samla ihop sista mängden vört (innan ryggen sa ifrån). Hellre slänga lite vört än att diska en extra kastrull som samlar upp några deciliter. Kylningen tog exakt 8 minuter från 100°C till 50°C med snålt flöde på kylvattnet, därefter sänkte jag flödet ytterligare och stängde av pumpen. Kylningen tog totalt ca 30 min ner till 21°C enligt BM och 18°C enligt IR-termometern. Helt okej med tanke på det snåla flödet och att jag ändå vill låta humle och druv sedimentera.

Mäsk och lakvatten upp till gängorna.

(reklam) All malt i denna bryggning kom från Brewmaster Sweden och är ekologisk samt kravmärkt terroirmalt.

Inmäskad

”Nya” mäskpaddeln som är perfekt i storlek för detta lilla bryggverk.

Mjukt filter…

…och hårt filter…

…låses fast me den stålbit och vingmutter.

Igång med pumpen…

…och toppa upp med lite mer mäskvatten så det inte plaskar under mäskningen.

Mängden vatten som sparas till lakningen/sköljningen.

Jag har skaffat ett antal fler 9L-fat till mina mindre experimentsatser.

Kylning pågår med kylmanteln.

Flytt och syresättning i ett.

Disken kvar vilket är oerhört enkelt med så litet bryggverk. Som att diska ur en pastakastrull!

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Pils (P31)

Det här var den tredje av fyra bryggningar där malt- och humlegivor tweakades men även nya #BM10 utforskades. Förra gången jag bryggde (dvs dagen före detta) så satte jag temperaturen på inmäskningsvattnet på 67°C eftersom mäsken dagens före sjönk så pass mycket i temp vid mäskstart. 67°C gav 64,6°C vilket var för högt så denna gång testade jag 65°C vilket borde gett 63°C i mäsken rent logiskt men det sjönk till 62°C istället. Eftersom det är så liten totalvolym så spelar tid och grader större roll jämfört med mina större bryggverk men samtidigt är det mer watt per liter i #BM10 så den kommer snabbt upp i önskat värde. För att pricka malten ner i det lilla maltröret testade jag att använda huvan upp och ner som en tratt vilket jag testade med stora Braumeistern för 7-8 år sedan. Lätt att pricka men sen vill malten inte sjunka ner i hålet och kladdigt blev det hela dessutom så det var första och sista gången. Vid lakningen lät jag maltröret hänga i lakningsposition längre tid och gjorde ingen separat uppsamling av vört. En del vört är kvar i röret så precis före lyft höll jag röret lite snett ovanför ytan och samlade säkert ihop en halvliter innan jag gav upp. Mindre mängd disk men ett lite ryggintensivt moment som ändå blir mitt standardförfarande framöver. Från uppkok och kok finns inget att rapportera och initiala kylningen från 100-23°C gick på 20 minuter med kylmanteln och kallvatten på halvfart. Jag nöjde mig med 15°C i vörten innan flytt till jäshink men tog inte tid på den sista kylningen då jag kraftigt reducerat kylvattenflödet. OG 1.051 och nästan 11 liter i hink. Färdigdiskad och lämnar bryggeriet före kl 12 trots att jag inte hade vatten på timer sedan dagen före.

Inmäskning med huva som tratt var inte min grej.

Efter mäskningen.

Lakning eller snarare sköljning.

Tror jag tog denna bild för att dokumentera nivån efter lakning men det går inte att se ändå så något otydligt bildfokus.

Kok med huva, tratt, rör. Fungerar utmärkt och helt fläktlöst både på #BM10 och BM50. Till mitt 200L-bryggverk tycker jag bortkoket blir i snålaste laget vilket jag tror beror på lockets plattare form men jag är inte helt säker där. Jag behöver mäta mer noggrant.

Kylning via inbyggda kylmanteln. Underbart enkelt och okej på 20-30 minuters kyltid.

Mer humle denna gång.

Humle och druv som förvisso går att spola ner i avloppet men jag brukar samla det i en hink och slänga över staketet istället. Så kul var det inte att byta rör i huset.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Braumeister CIP Spayball

Det har faktiskt hänt flertalet gånger att jag struntat i att brygga för att disken efteråt känts för jobbig just den dagen. Jag har effektiviserat tvättande av fat så mycket jag tvättar 5-6 fat på en gång utan större arbetsinsats men bryggverken har jag inte fått till en hållbar lösning för ännu. Jag har testat med extern pump och vörtspridare men spridningen har inte varit så bra och det har inte blivit rent.
När det kommer till Braumeistern så har jag sett en bryggare som borrat hål i botten på sin Braumeister och installerat en spraykula men jag är inte så sugen på att borra i den och så vill jag hellre använda inbyggda pumpen nu när nya pumpvarianten är så kraftfull. Därför kom jag på en lösning där byggde en löstagbar kula som trycks ner likt en kork i utloppet från pumpen.
De delar som behövs är en spraykula med 1/2″ FPT-gänga, en bit 15mm rör (koppar duger gott och är enklare att kapa), en Klämmringskoppling hane 15X1/2 och 4-5 cm 12/16mm silikonslang. Monteringen är oerhört enkel:

I BM50 så hamnar kulan ganska långt ner men sprider utan problem rengöringsvätskan över hela insidan inklusive locket.

I den lilla #BM10 är kulan i nivå med mittpitten och fungerar ännu mer effektivt.

#BM-serien har ett sexkantsrör (insex) så även om endast ett kopparrör passar rakt ner i gamla BM så rekommenderar jag silikonslangstumpen för att slippa repor och få en bättre passform dvs högre tryck i kulan.

Jag har inte testat med gamla pumpen men jag tror den är för klen för att detta ska fungera. Det ska alltså vara den nya pumpen som har potentiometer (vred) på och det är maxläget som gäller. Glöm inte ställa tillbaka effekten till nästa bryggning för på läge sju kan man spränga maltrörspackningen enligt Speidel.

En liten film på hur den fungerar finns på min Instagramsida.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Pils (P30)

Den här bryggningen var del två av fyra i en första omgång tester av med olika malt- och humlekombinationer som jag laborerar med. På grund av en långdragen influensa där energin fortfarande inte riktigt återkommit har jag halkat efter rejält med mina inlägg och denna bryggning är i skrivande stund redan två månader gammal och inte direkt pinfärsk i minnet. Lång förklaring till varför detta och några kommande inlägg är av den lite mer kortfattade sorten.

Brygglogg
Mätte upp malten dagen innan och förvarade den i tratten till maltkrossen för att spara tid på bryggdagen. Tog fel på en av maltsorterna (insåg jag en kvart efteråt) så jag fick skopa upp alla små korn från krossen och lägga den malten i en påse till framtida bryggning och göra om hela mätproceduren igen. Även vatten och salter vägdes dagen innan men CaCl smälter tydligen över natt på grund av luftfuktigheten så det var en kass idé. #BM10 ställdes på timer och med självsynkroniserande klockan var bryggverket igång prick kl 05.00 för värmning märkte jag pga dålig sömn.
Testade något högre vattentemperatur för att inmäskningen inte skulle sjunka så mycket men det sjönk inte som beräknat. 67°C vattentemp gav 64,6°C i mäsken och det höll sig kvar där av någon märklig anledning. Dumpade 0,5l av lakvatten och bytte mot kallvatten som hälldes ner i mäsken för att sänka temperaturen som då sjönk snabbt till 62.0°C så det var för mycket. Testa att starta på 65°C nästa gång.
Kokvolymen landade på 14,2L uträknat med 2,5cm mellan vörtytan och början på gängorna på mittpinnen. Lät maltröret droppa av den sista vörten till en separat kastrull för uppsamling men det blev endast 2,6dl så framöver gäller ”laka på pinnen och släng dravet direkt sedan”.
Bittergivan åkte i 5 min för tidigt pga viktigt telefonsamtal, resulterade i mindre avlägsnande av skum vid uppkok.
Kylning med manteln gick snabbt och att mäta vörtytans temperatur med laser går bra. 20,8°C laser på ytan med 16.2°C i mitten av vörten enligt #BMsensorn (ingen pump igång mot slutet av kylningen). Fick ett OG på 1.050 så mitt i prick.
Nästan 11l i jäshink.

Denna bild illustrerar min filosofi om att disken helst ska få torka på sin förvaringsplats för att inte flytta på all bryggutrustning två gånger.

Den ”nya” kranen som ersatte den föregående BM10-modellens budgetvariant.

Hur sött ser inte lilla bryggverket ut i kontrast till det stora?

Inmäskning med en skön träslev som passade mycket bättre än de två varianter jag testat tidigare #BM10-bryggningar. Denna gäller framöver!

Lite svårt att se men det är lite maltskal på sidorna ovanför filtret. Tycker jag inte om…

Efter lakningen som skedde ner i bryggverket så lät jag maltröret droppa av i en liten kastrull för att kunna mäta hur mycket vört som fanns kvar (som sagt 2,6 dl). Inte värt den extra disken så låt maltröret hänga kvar lite längre tid i bryggverket bara.

Precis som på mitt stora Braumeister så brukar jag strunta i att använda silikonpackningen på huvan eftersom jag ändå brukar ha en distans emellan vid kok. Huvorna är så tunga och stabila att jag tycker packningen inte ger mig något.

Humlegivor förberedda alla på en gång vilket jag oftast inte gör men ska det vara enkelt att brygga så ska det.

Killräckligt kallt denna gång.

Syresättning endast med gravitationen samt torrjäst lite sent tilsatt.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

#Braumeister magnetventil

Det här inlägget innehåller reklam.
Speidel har utvecklat en magnetventil till nya #Braumeister-bryggverken som ger tre nya funktioner; automatisk kylning av vört, temperaturstyrd jäsning direkt i #Braumeistern eller extern kylning i en annan Braumeister eller en jästank med kylmantel. Magnetventilen ansluts med den 2 meter långa sladden till kontrollpanelen. Sedan gängas den fast istället för den nedre Gardenakopplingen i kylmanteln, antingen på bryggverket eller det kärl som ska kylas.

Vörtkylning
Den automatiska vörtkylningen aktiveras i menyn på kontrollpanelen när en bryggning startat. Magnetventilen sitter på plats och vattenslang in med kallvatten påslaget samt hetvattenslang ut till avloppet ansluts. När vörten kokat i 60 minuter öppnas magnetventilen automatiskt och kylvattenvatten (eller glykol) flödar genom kylmanteln. När önskad temperatur nåtts i vörten stängs flödet automatiskt av igen. Detta möjliggör att lämna sitt bryggverk oövervakat under kylningen utan att riskera för sval vört.

Jäsning
Det finns två sätt att styra jäsningen, antingen genom den inbyggda temperatursensorn i mittenstången på bryggverket eller trådlöst via blåtand från en Tilt eller Tilt Pro. Styrningen startas på kontrollpanelen under Settings/Fermentation. Klicka igång Tilt och välj färg, sedan är det igång. #Braumeister är nu även Gärmeister (jäsningsmästaren) och visar aktuell temperatur och vörtstyrka SG på displayen. Magnetventilen fungerar på samma sätt som vid vörtkylning men med fördel styr den istället en glykolkylare som är vanligare vid jäsning än vad kallvatten/kranvatten är. Displayen på #Braumeister är igång under hela jäsningen så för att spara el går det att sätta skärmen i sleep mode eller dra ner ljusstyrkan.
För att jäsa i en Braumeister rekommenderar jag spännlocket som finns att köpa som tillbehör, men det är inget absolut måste.

Mina kommentarer
Anslutningen till kontrollpanelen på baksidan av den lilla #BM10 var lite pillig då det sitter andra sladdar i vägen men sladden säkras med en metallskruv så den sitter som berget, väl på plats. Magnetventilen skruvas fast och ersätter den undre Gardenakopplingen vilket inte stod övertydligt i bruksanvisningen. Det tog min några minuter för mig att förstå detta då jag försökte koppla in den ovanpå befintlig koppling. #BM kände genast igen både magnetventil och min Tilt Pro utan någon installation eller liknande, endast två klick i menyn. Styrningen fungerade klockrent både av och på inom en sekund från att rätt temperatur nåtts, både med inbyggda temperatursensorn och med Tilt Pro. Önskad temperatur var väldigt enkelt att välja och presenteras tydligt på skärmen där aktuell temperatur samt SG (om Tilten är vald) visas. Klockrent med andra ord.

Magnetventilen förenklar bryggdagen ytterligare och gör #BM allt mer automatisk. Eftersom jag inte har någon glykolkylare har jag inte gjort någon skarp jäsning med magnetventilen ännu utan endast funktionstestat den delen men jag gillar utvecklingen mot att hela ölproduktionen samlas och övervakas på ett ställe.
Just till #BM10 kan jag tycka Braumeister magnetventil är något utstickande i förhållande till bryggverkets minimala storlek, på 20- och 50-litersmodellerna ser den betydligt mindre ut.

Magnetventilen kostar 1295kr hos Humlegården och passar endast till #BM-modellerna som lanserades 2021.

Inringat ser ni positionen där sladden ska anslutas. På #BM10 underlättar det att tillfälligt avlägsna strömkabeln först.

Sladden trycks in och skruvas med metallskruven.

Gardenakopplingen som avlägsnas från bryggverket, för tydlighetens skull.

Eftersom magnetventilen ska skruvas fast så underlättar det att göra detta moment innan sladden ansluts, för att slippa trassla sladden så mycket.

Vattenslangen klickas fast som vanlig Gardenakoppling, inga konstigheter.

2 meter sladd behövs till att styra en extern jästank men kan lindas runt ventilen när den används på bryggverket.

Styrningen av jäsningen. Välj temperatur på ”slidern” och klicka igång cooling.

För att använda data från Tilt (eller Tilt Pro) aktiveras detta i settings…

…och rätt Tilt dvs rätt färg väljs.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Tilt Pro Hydrometer

Det här inlägget innehåller reklam. Det finns flertalet vinster med att aktivt följa sin jäsnings progression; för att se att jäsningen går lagom snabbt framåt, för att se när ölet jäst färdigt eller i mitt fall för att se när det är dags att flytta ölet till fat för kolsyrejäsning dvs spundning. Det går utmärkt att mäta detta med en hydrometer även om mängden bunden kolsyra i ölet kräver lite jobb för att bli av med för att kunna få ett bra mätvärde. För att kunna pricka exakt när det är dags för spundning blir det väldigt många små 100ml-slattar som får slänga och speciellt kul är det inte heller att mäta 2-3 ggr per dag i några dagar. För att minska svinnet går det att mäta med refraktometer och räkna om värdet men det ger inte tillräcklig noggrannhet. Jag skrev för länge sedan om jäsningsövervakaren Beerbug som mäter densiteten via ett flöte som hänger i en fisketråd och skickar data via wifi till en app. Den fungerade okej som bäst men var lite knölig att hantera och rengöra. Tekniken går framåt och sedan några år finns gör-det-själv-varianten iSpindel, Brewbrain Float men kanske främst Tilt som nu även finns i en kraftigare Pro-variant. Samtliga digitala hydrometrar består av flytande plasttuber som mäter densiteten genom att analysera vinkeln den flyter i. Mätvärdet ihop med temperatur övervakas sedan via blåtand eller wifi till smartphone eller surfplatta. Datan går även att skicka till molnet (Google sheets, Grainfather, Brewfather mfl.) och sedan få tillbaka en snygg graf på hur jäsningen har gått. Tilt och Tilt pro kommer färdigkalibrerade från fabrik vilket är väldigt smidigt. Tilt Pro är som namnet antyder storebror till vanliga Tilt och även om de mäter på samma sätt och till samma app så har Pro-modellen en rad förbättringar:

Batteritid
Genom två AA-litiumbatterier (medföljande LongLife) är batterikapaciteten förlängd upp till 3-5 år beroende på hur mycket den används. Vanliga Tilt drivs endast med ett mindre CR123A-batteri vilket ger betydligt mindre livslängd än två AA.

Starkare blåtand
Tilt Pro har en 20% starkare blåtandssändare vilket gör att den klarar av att skicka signaler genom stora ståltankar, kylskåp och betongväggar. Vanliga Tilt kräver ofta tillbehöret Tilt Repeater för att förstärka signalen på samma sätt som en wifi-repeater. Jag som jäser i ståltank som står i kylskåp behöver en stark signal.

Bättre precision och noggranhet
Tilt pro är 14×4,3 cm jämfört med Tiltens 9,5×2,9cm. Den större storleken ger ett stabilare mätvärde vid högrekusen eftersom skummet får mindre påverkan. Precisionen för SG-värdet är ökat på Pro-modellen och går ner ända till SG 1.0000, dvs. en decimal mer än vad vi är vana att mäta i. Detta tillsammans med en noggrannhet på SG ±0.0001 (inom intervallet 0.9900 – 1.1200) är galet bra. Vid en riktigt kraftfull jäsning går det nästan se i realtid hur värdet sjunker! Även temperaturmätningen är ner på en tiondel eller en decimal med noggrannhet på ±0,1 °C (inom intervallet -18 °C till 60 °C).

Färger
Tilt och Tilt Pro kommer i en rad olika färger och det har att göra med att de sänder på olika kanaler (i brist på bättre förklaring). Det går bara ha en Tilt av varje färg för att koppla
ihop till appen så maximala antalet är fem stycken vilket borde räcka gott även för mikro/nano-bryggerier.

Säkring, strömknapp och rengöring
Tilt Pro har en inbyggd säkring (PTC) som gör att strömmen från litiumbatterierna temporärt stängs av om batteriernas temperatur överskrider 60 °C. Lite oklart vad folk gör med sin öl men säkert en bra funktion för någon.
Det saknas av- och på-knapp vilket heller inte behövs då Tilten går ner i sömnläge så fort den står upp eller ligger på sidan. Den aktiveras automatiskt igen när den flyter i vinkel.
Rengöring efter jäsning görs med kortare bad i PBW då långtidsexponering kan ge en hårfin repighet där bakterier kan fastna. Manualen avråder helt från PBW tillskillnad från på Tilts hemsida. Det går även bra att diska den med t.ex. Yes men håll borta diskborstar eller repande svampar som Scotch Brite. Före jäsningen desinficeras Tilt enkelt med Saniclean eller Starsan.

Mina kommentarer
Jag har kört med Tilt Pro i snart 10 bryggningar och tycker den fungerar klockrent, precis som den är tänkt och precis så enkelt jag bara kunde hoppats på. Temperatur- och SG-kalibrering sitter mitt i prick jämfört med mina andra kalibrerade instrument vilket var oerhört glädjande. Uppkoppling till mobilen är 100%-ig och jag kan följa jäsningen från övervåningeg (!) men jag hade önskat att det fanns möjlighet att även koppla upp den via wifi likt iSpindlen. För att få kontinuerlig loggning krävs en dedikerad mobil/surfplatta som är nära Tilten hela tiden.
Jag lyckades först inte få igång loggningen av Celcius till Google-sheets (Excelark) utan endast Fahrenhet. Det visade sig att det av tillverkaren tillhandahållna Excelarket hade en bugg i sig som jag löste genom att ersätta en del data från en gammal version. En felsökning som tog flera timmar att reda ut. Jag hoppas Tilt-gänget löser detta men om någon får samma problem som jag så kontakta mig så skickar jag mitt excelark som jag vet fungerar. Det är dock lite knöligt att omvandla excelarket till en körbar webb-app, där får ni se på Youtube-instruktionen hur man gör.
Förutom initiala krånglet med Celcius så har jag bara superlativ att säga om Tilt Pro och jag rekommenderar den helhjärtat. Hur batteritiden är i verkligheten får jag återkomma till runt år 2027!

Tilt Pro kostar 2590 kr och finns att köpa hos t.ex. Humlegårdens Ekolager

Kanske en onödig bild på kartongen men så ser den ut iallafall.

Tilt Pro kommer i ett plastfodral som jag tycker är smidigt att desinficera och sedan använda när Tilten ska skickas ner i jästanken så man slipper hålla den med händerna.

De två AA-batterierna. Här liksom på första bilden så står Tilten på locket till plastfodralet, den har alltså inte någon hatt.

Initialt test i vatten bekräftade kalibreringen och visar på hur lutningen fungerar.

Hur det kan se ut efter en jäsning.

Så här blir tabellen över jäsningen via Googles webbapp. Just denna jäsning var ett test på hur en jäsningen med omvänd diacetylrast fungerar, dvs att temperaturen sänks genom hela jäsningen istället för att höjas. Tyckte det fungerade över förväntan men så var jästen i toppskick också. Slutvärdet på 1.013 innebar att jag flyttade ölen till fat för spundning och där behövde jag Tilten till nästa jäsning.

Standardgrafen på hur jäsningen gått. Det är enkelt att skapa egna grafer om denna inte tilltalar grafiskt.

Skärmdump från min telefon på appen. Detta är standardvyn som loggar data till molnet eller sparar i telefonen vilket också är ett alternativ. Bilderna nedan visar på alla de olika inställningar som går att göra:

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons: