Första lågsyrebryggningen med BrewTools B80Pro (H21)

Detta inlägg handlar om min första bryggning med BrewTools B80Pro där fokus till 100% låg på att utforska möjligheten och utvecklingspotentialen att brygga med lågsyremetoden (LOB – low oxygen brewing). Detta är alltså inte en review av bryggverket för “vanlig bryggning” utan detta blir en direkt djupdykning ner i mitt specifika intresseområde för utvecklandet av tillbehör till detta bryggverk. Det finns två primära sätt att reducera syre i mäskvattnet före inmäskning för att gå från 8 ppm till nära noll: förkok med kylning där man kokar vattnet kraftigt först i 5-10 minuter innan kylning ner till inmäskningstemperatur eller jästätarmetoden där man tillsätter jäst och socker en god stund före bryggningen vilket kommer konsumera allt syre i den lilla jäsprocess som uppstår. Jag har tidigare förkokat och kylt men alltid känt att det är slöseri med både tid, energi och vatten så nu har jag gått över till jästätarmetoden med hittills goda erfarenheter. Senaste rönen är dessutom att det räcker med en halvtimme/timmes väntan och inte de fem timmarna som tidigare rekommenderats men jag har dock inte testat så kort tid själv. Jag föredrar att fylla på vatten i mitt bryggverk kvällen före bryggdag och förbereda så jag är redo för inmäskning när jag vaknar på morgonen. Jästen och sockret åker alltså i före läggning för min del och mitt flytande lock reducerar återtagandet av syre så pass effektivt att detta inte är något problem. Vill man så kan man använda sig av något lägre vattentemperatur för att låta processen ske mer långsamt just för att kunna dra ut på förloppet.

Mäskkorg, nedhissning och/eller underlet
BrewTools har en maltkorg inte helt olik Braumeisterns men eftersom vörtriktningen under mäskningen till skillnad går uppifrån och ned finns endast filter i botten hos BrewTools medan Braumeistern har filter både nere och uppe. För att inte få in en stor mängd syre vid inmäskningen måste vattnet introduceras långsamt nerifrån och upp genom maltbädden. Även här finns två metoder att välja på och i brist på bättre namn kallar jag de hädanefter “underlet” och “nedhissningsmetoden”. Underlet innebär att maltkorgen/maltröret placeras i ett tomt bryggverk, malten hälls i torr och sedan fyller man bryggverket försiktigt med vatten underifrån från ett annat kärl (HLT – hot liqour tank). Mäskvattnet hamnar alltså inte ovanpå malten utan vattnet pumpas in underifrån på botten av bryggverket som sakta fylls upp. Detta förfarande görs rejält långsamt och det syrefria vattnet tränger sakta bort all luft mellan malten och maltskalen inklusive syret underifrån. “Nedhissningsmetoden” fungerar enligt samma princip, att vattnet får ersätta luften underifrån men här börjar man med syrefritt vatten i bryggverket, placerar maltröret ovanpå, häller i malten i röret/ utan att det når vätskenivån och slutligen sänker man ner röret under loppet av 5-6 minuter. Till detta krävs en långsam vinsch då det är omöjligt att göra momentet handhållet med precision. Båda metoderna ger snarlika resultat även om det ligger lite mer precision bakom “underlet” men den metoden kräver å andra sidan att man har ett ytterligare lika stort kärl/kastrull att syrereducera i och sedan en bra pump med möjlighet att tömma eventuella luftfickor för att kunna sakta pumpa vätskan från ena kärlet till det andra. Den stora svagheten för lågsyrebryggning med bägge dessa bryggverk är efter mäskningen när maltkorgen ska bort men det skippar vi i detta inlägg.

I detta initiala test ville jag testa bryggverket utan extra tillbehör, dvs utan en separat 80 liters HLT, så jag valde “nedhissningsmetoden”. Maltkorgen stod stadigt och bra på bryggverkets kant med sina tre inbyggda och smarta krokar. Den totala vattenvolymen jag brukar använda för lågsyrebryggning, ca 68 liter, hamnade under maltkorgens botten så det gick bra att hälla i all malt utan att vattenytan vidrördes. Jag hade skruvat i en plugg i maltkorgens bottenfilter för att malten inte skulle smita den vägen, eftersom jag inte använde mig av mittpinnen (sparge pipe) till denna bryggning. Den långsamma nedsäkningen med vinschen började bra men redan halvvägs började malten att stanna kvar vid ytan och följde inte med korgen ner. Malten sjönk efter ett tag men då som en unison enhet och med en hel del bubblande. Vad som gjorde denna luftficka vet jag inte men jag har inte varit med om det tidigare. Totala vätskenivån var dessutom alldeles för hög så jag fick tappa ur 7 liter (!) för att hamna i vettig nivå. Redan här kan jag konstatera att BrewTools B80Pro, i just denna tillämpade konfiguration, ger betydligt mindre mängd vört än Braumeister BM50 om man använder lågsyremetoden. Bryggverken är mer eller mindre lika stora med ca 80-85 liters totalvolym men Braumeistern är smalare och högre. Dessutom både kan och måste vätskenivån vara minst 5 centimeter ovanför maltröret hos Braumeistern vilket beror på dess toppfilter och omvända mäskriktning. Det ger begränsningar på maltmängd och OG men ger å andra sidan mer vört.

När maltkorgen väl var på plats rörde jag om försiktigt i mäsken under ytan men fick direkt en väldigt stor skumbildning som direkt täckte hela ytan, inte bra. På toppen av mäsken placerade jag mitt specialbyggda flytande lock som jag gjort av ett kraftigt, rostfritt fat från IKEA där jag borrat ett hål i mitten. I hålet har jag satt en slangnippel på toppen och på undersidan ett 2 cm rör som gör att returvörten återförs under vätske/mäsk-nivån. Själva recirkuleringen körde jag ut från bryggverkets högra sida ut, ner undertill på bryggverket igen och in via pumpen, ut på bryggverkets vänstra sida och in i bryggverket igen via whirlpoolarmen. På whirlpoolarmen inne i vörten utanför mäskkorgen satte jag en silikonslang som löpte längs utsidan av maltkorgen och till toppen av mäsken där det flytande locket låg. Mäskningen påbörjades och jag insåg direkt att det platta originallocket inte skulle kunna ligga på bryggverket under mäskningen utan att böja returslangen och troligtvis döda flödet, så jag fick lägga på min ventilationshuva från Braumeistern ovanpå istället vilket gav utrymme nog för slangen.

Första halvtimmen av mäskningen gick bra med en tydlig positiv utveckling av vörtens genomskinlighet betraktat genom det vackra siktglaset på utsidan. Därefter började malten i maltkorgen att svälla allt mer och leta sig upp från maltrörets botten. Malten reste sig så pass mycket att mäsken nu stod upp flera centimeter över vörtytan i direkt kontakt med luften. Här var lågsyremetoden med andra ord bortom all räddning för denna gången men eftersom detta var en testbryggning för att hitta svagheter och förbättringar så fortsatte jag enligt plan för att testa alla moment fullt ut.

Värmemöjligheter
Jag har för tillfället endast tillgång till ett 16A- och ett 10A-uttag i bryggeriet så därför kan jag inte köra bryggverket på max utan ena slingan går på full effekt och andra på ca 2/3-dels. Standardinställningen på BrewTools mäskning är att 50% av totaleffekten används och det märkte jag var i klenaste laget. Jag vill gärna kunna höja temperaturen på mäsken med 1°C/min under en stegmäskning men det var ganska långt ifrån (min spontana uppfattning och känsla, dock utan att ha mätt exakt tidsåtgång). Jag har bollat detta med BrewTools-teamet redan och ska öka inställningen till 75% effekt under mäskningen nästa gång för lite bättre hastighet. Mer strömmatning är på ingång till bryggeriet men jag måste få loss min elektriker, tillika granne, några timmar först vilket inte är det lättaste, men det är ett sidospår till ett annat inlägg.

Utmäskning
Efter 76°C-rasten kunde jag konstatera att relativt mycket malt rymt från både mäskkorgens botten men framförallt uppåt och över sidorna. Detta skedde på grund av den höga vätskenivån som måste hållas för att det flytande locket ska hållas flytande. Vörten i övrigt däremot såg extremt fin ut genom siktglaset och konverteringen hade med andra ord gått väldigt bra. Lyftet av malltkorgen upp till de tre vilokrokarna gick väldigt smidigt och bra med hjälp av min billiga men väldigt effektiva Biltemavinsch. Något märkligt skedde dock under mäskningen, det skum som bildats blev rosa! Nej det är inget skämt utan skummet fick en tydlig rosa ton. Om det var från maltsorten jag aldrig testat tidigare, bryggverkets passivicering eller mina tillsatta antioxidanter vet jag inte. Jag tyckte jag sköljde bryggverket väldigt noga efter sanicleanbehandlingen så det borde inte komma därifrån men vörten i övrigt såg normal ut och när jag skummat av inför kok var allt som vanligt. Mycket märkligt fenomen och om någon varit med om liknande så får ni väldigt gärna kommentera nedan…

Koket
Påväg upp mot kok passade jag på att skumma av alla proteiner i vanlig ordning och det var lite mer skum än vanligt. Skummet var relativt ljust ändå så någon massiv oxidering hade ändå inte skett under mäskningen. Vid kokstart la jag på min huva från Braumeistern och kopplade ventilationsröret och döm om min förvåning när det faktiskt avledde vattenångan någorlunda effektivt! För att hålla ett rimligt rullande kok fick jag köra på full effekt trots isolering och huva men koket i övrigt flöt på fint och utan anmärkningar. Jag recirkulerade kokande vört genom motströmskylaren under sista delen av koket för att desinficera kylaren och alla slangar och efter 60 minuters kok och 7 liters bortkok var det dags för kylning.

Kylningen
Detta var en lagerbryggning och för att testa utrustningen likvärdigt det jag utsätter min vanliga utrustning med ville jag försöka pitcha jästen på max 10°C, gärna 8°C. Därför recirkulerade jag vörten genom motströmskylaren och tillbaka in i bryggverket för att sänka hela volymen initialt och även fälla ut en del kalldruv. Denna recirkulering skapade en mycket fin whirlpool med tillhörande druv- och humlevulkan i mitten. Kylningen från 100°C till 46°C i hela bryggverket gick på imponerande 9 minuter men sedan slog takten av avsevärt. Eftersom jag har tre temperatursensorer, en i bryggverket, en strax före pumpen och en efter kylaren, var det lätt att följa temperaturutvecklingen. Returvörten efter kylaren låg på 28°C vid full fart på pumpen och kranvattnet efter dessa ca 10 minuter. När jag sänkte hastigheten på den steglösa pumpen till 33% sjönk temperaturen till 22°C och trots endast 46°C vört in kunde jag tyvärr inte pressa ner tempen lägre än till 16°C och det med 14% pumpeffekt dvs nästan inget flöde alls. Efter 29 minuter recirkulering och whirlpoolande med initial kylning ner till 27°C ändrade jag riktningen på vörten med hjälp av den trevägskran jag satt efter kylaren och började istället pumpa vörten till jästanken med 13°C och 25% pumpflöde, något som tyvärr gav en mycket klen stråle. 53 liter fanns i kastrullen efter kok plus det som ryms i motströmskylaren. Cirka 50 av dessa litrar hamnade i jästanken och resten åkte ner i frysen till framtida förkulturer och jästmatning.

Rengöring
När väl bryggandet var över var det dags för rengörning av bryggverket, pumpen, maltkorgen och motstörmskylaren. Med den medföljande lakningspinnen gick detta som en dans och bryggverket mer eller mindre rengjorde sig självt. Efter en snabb urspolning och tömning, i med en skvätt PBW och låt sedan aCIP-enheten göra grovgörat. Maltkorgen blev dock inte riktigt så ren som jag skulle vilja ha den (främst på utsidan som inte nås av CIP-förfarandet), så den fick sig en extra omgång i diskhon istället. Den koniska bottnen på bryggverket gör det extremt enkelt att spola ur och tömma all vätska och de rejält dimensionerade slangarna borgar för ett mycket snabbt flöde. Hur mycket TC-kopplingar behöver demonteras låter jag vara osagt men emellanåt är det nog klokt att skruva isär och torka ur även där. Pumpen däremot är tyvärr svåråtkomlig och är inget man smidigt demonterar efter varje bryggning så jag hoppas att det inte ska bli någon rost eller dålig lukt som bygger på där. En del vatten finns det ju alltid kvar i systemet med så här många slangar och kopplingar, så har man tillgång till tryckluft kan det vara en god idé att blåsa ur det hela lite efter bryggdagen. Motstömskylaren demonterade jag dock helt och det gick att tömma ut lite vatten mer än ett dygn senare, så en bra position för torkning rekommenderar jag för den för att det inte ska stå vatten kvar en längre tid.

Sammanfattning, diskussion och förbättringar
Den här bryggdagen gick bra för att vara en “normal” bryggdag men totalt misslyckad som lågsyrebryggning. Jag hade hoppats på att nedsäkningsmetoden, som jag är van vid, skulle fungera bra men jag tror att 1/3-del av mäskvattnet måste flyttas bort först för att det ska ha en chans att fungera smidigt och utan den enorma skumbildning som bildades. Exakt vad som gav det stora skummet vid inmäskningen vet jag fortfarande inte men nästa gång ska jag testa en underlet istället.
Recirkuleringen av vörten ner i mäsken måste också förbättras genom att sprida strålen i sidled för att undvika kanalisering (se bilder nedan). Jag har lite utrustning för detta som jag ska labba med och se hur jag ska kunna förbättra detta till nästa gång.
Maltkorgens handtag sticker ut på insidan av maltkorgen och hindrar det flytande locket från att röra sig fritt så detta måste också åtgärdas innan nästa gång.
Totala mängden vört som går att brygga med lågsyremetoden i B80Pro måste jag reducera en hel del. Jag är van att kunna plocka ut 56-57 liter men jag tror att 45-50 är mer rimligt eftersom ovansidan av maltröret hela tiden måste vara ovanför både vört- och mäsknivån under mäskningen. Ett högre maltrör hade verkligen kunnat hjälpa så det står på en imaginär önskelista.
Kylningen med motströmskylaren var väldigt smidig och jämfört med min plattvärmeväxlare så behöver jag inte oroa mig för någon som helst igensättning varken från proteiner eller humle. Däremot klarade jag inte av att komma ner till samma låga temperaturer som med motströmskylaren så till lagerbryggning kommer jag fortsätta använda PVVn, men kanske i kombination med motströmskylaren eftersom jag ändå vill whirlpoola vörten. Enligt BrewTools hade motströmskylaren kunnat varit längre men då hade det varit svårt för pumpen att transportera all vört vid recirkulering så det var en avvägning de gjorde medvetet. Jag har ännu inte riktigt bestämt hur nästa bryggning ska se ut gällande kylningen. Utan att ha gjort en direkt jämförelse av motströmskylaren mot plattvärmeväxlaren (så som jag testat olika kylare tidigare) vågar jag ändå påstå att det är en påtaglig kylkapacitetsskillnad mellan de bägge. Nu blir jämförelsen lite äpplen mot päron då en mindre plattvärmeväxlare/motströmskylare såklart är sämre än en större men nu har jag den utrustning jag har för att jämföra med och då är det endast det jag kan dra slutsatser från.
Locket till bryggverket kommer jag uppgradera på sikt men Coronaviruset bråkar med tillverkning och leverans av utrustning från Kina just nu så det får kanske vänta lite. Det är inte ett avgörande tillbehör just för lågsyrebryggning dock så det spelar mindre roll i detta stadie.

Men själva maskinen då?
Som jag skrev i början är detta inte en review av bryggverket, då jag tycker det vore oseriöst att skriva en sådan efter bara en bryggning. Men så här långt kan jag ändå dela med mig lite om ”andra intrycket” (första finns här). Bryggverket är verkligen gediget gjort. Stålet är tjockt, tungt och av väldigt hög kvalité. Jag är väldigt förtjust i volymskalan, liten grej men ändå väldigt trevligt. Pumpen är rejält kraftfull och möjligheten att styra den i 100 (!) steg är såklart lite overkill då 10 hade räckt men absolut, varför inte? Även effekten på värmepatronerna går att styra i 100 steg (ja alltså procent) och det går även välja vilken säkring som sitter på respektive kopplat uttag vilket ger mig möjligheten att nyttja ett 16A och ett 10A, väldigt snygg detalj! Jag saknar möjlighet att koppla upp mig via mobilen eller datorn men bryggverket har redan wifi och programvaran uppdaterar sig själv via nätet så jag förmodar att det är under utveckling. Touchdisplayen är rejält tilltagen och fungerar bra med fingrar men sämre med brygghandskar. Plus i kanten att det går att välja hur länge eller hur många pip maskinen ska notifiera om nästa steg, något som inte går på Braumeistern som ofta väcker familjen när det är dags för inmäskning. Trevägskranarna är lite luriga att förstå sig på först men precis som att cykla så lossnar det plötsligt och är hur enkelt som helst. Priset för den lärdomen är dock några par blöta strumpor men det hör till hembryggarlivet. Motströmskylaren är riktigt fin och rejäl men tyvärr gav den inte riktigt den kyleffekten jag hade önskat till mina lagerbryggningar. Recirkuleringen ner till under 50°C gick så vansinnigt snabbt så jag blev lite förvånad när jag inte kunde pressa ut det där lilla sista. Att komma ner under 15°C får dock anses som klart godkänt och rengöringen, eller snarare den ickeaktiva rengöringen eftersom den rengör sig själv i samband med CIP av bryggverket, är väldigt smutt. Bryggverket har även många smådetaljer som visar att tillverkaren tänkt till några varv extra, t.ex. så kan man hänga locket på alla tre handtag och den smarta lakningspinnen följer med maltkorgen upp till högsta nivån vid lyft till lakning med bibehållen funktion! Att bryggverket klarar 20 kg malt med så lite som 30 liter vört gör det mer lämpat än många andra att göra riktigt starka öl men då gäller knappast någon lågsyremetod längre. Så här långt är jag väldigt imponerad av BrewTools B80Pro och det ska bli spännande att försöka förbättra den ytterligare. Och det är ju det här mitt samarbete med BrewTools handlar om, att hitta förbättringar, lösningar men också svagheter i systemet så vi kan lyfta det till nya nivåer och i slutändan få ännu bättre öl där ute i stugorna!

Receptet
Receptet börjar bli väldans tjatigt nu men dels är det en väldigt god öl men främst lämpar sig receptet och ölet lite extra bra till utvärdering av både utrustning och malt. Maltsorten för dagen var helt ny och den andra i serien från Brewmaster. Kornsorten heter Propino och är odlad i Ystad. Mältningen, eller mer specifikt den avslutande kölningen, är gjord med låg temperatur och resultatet är en pilsnermalt med färg mellan 3-4,5 EBC. Jag har precis gjort en ordentlig provsmakning av den andra maltsorten men det kommer i nästa inlägg.
Förutom “terroir-malt” har Brewmaster även “terroir-humle”, vilket innebär att det är humle som går att härleda till en specifik odlare/gård och som inte blandas med andra sorter. De tre humlesorter som jag har fått provsmak av kommer alla från en gård i tyska Hallertau-regionen och förutom två tyska klassiker (Saphir 4,6% och Spalter select 4,1%) har de även en Cascade på 7,6% alfasyra vilket är ovanligt för att vara både Europa men kanske främst Tyskland, som är kända för sin nobla humle och örtiga/träiga smaker.

Detta var bara ett test (pga ickelivsmedelsklassad slang) men med en gardena-TC-koppling går det att fylla på kallvatten direkt till bryggverket på detta smidiga sätt.

Isoleringen är av neoprenliknande modell (typ våtdräkt till dykare/vintersurfare) och inte lika lätt att torka av som den kraftiga plast som Braumeistern använder men denna har en smidig dragkedja baktill som gör den väldigt enkel att ”klä på”.

Setupen denna gång.

Recirkulering av vatten först för att lufta pump och slangar/kylare. Här ser ni flytande fatet/locket med slangnipplen i mitten. Notera maltkorgens handtag som går in på sidorna mot fatet.

Detta är den plugg jag hade tillgänglig, dvs en väldigt liten slangnippel som fick täppa igen centrumhålet på filtret. Jästen på bilden är till jästätarmetoden och inte jäsningen senare.

Basmalten för dagen.

Så här trist blir mäskvattnet av jästätarmetoden. Det påverkar dock inte klarheten/genomskinligheten alls utan redan vid alfaamylas-rasten är vörten helt genomskinlig igen och de döda jästcellerna är utmärkt näring till nästa laddning jäst efter koket.

Redo för inmäskning. Maltkorgen vilar på sida stödben/krokar men även på taljan i taket utanför bild.

Returslangen sitter här fast i botten på whirlpool-pinnen och väntar här på att sättas fast i flytande fatet/locket när mäskkorgen sänkts ner.

Mängden malt som rann rätt igenom de ganska grova maskorna i bottenfiltret redan före inmäskningen påbörjats.

Eftersom det är omöjligt att göra allt själv (dvs selfiemäska) så är maltkorgen redan nedsänkt i denna bild. Som ni ser är håller sig malten ovanför vattenytan vilket jag absolut inte vill.

Dessutom har mäsken fördelat sig snett av någon anledning. Redan före omrörningen är det en hel del skum på toppen.

Och efter den försiktiga omrörningen är det ett massivt skumtäcke.

På med flytande locket och koppla på slangen. Ganska snabbt flödar det fortfarande vita skummet över kanten.

Vörten är grumlig i början vilket är förväntat såklart. Denna bild föreställer ”förebilden”.

På med BM-huvan eftersom originallocket skulle strypa flödet i min slang som ni ser på nästa bild:

Här har malten börjat leta sig upp ur maltkorgen och den mystiska rosa nyansen i skummet har börjat träda fram på sidan.

Nu börjar det likna något!

Här har malten fullständigt letat sig upp och misslyckandet är nu ett obestridligt faktum.

Glömde att ta en bild på undersidan av det flytande locket tidigare. Det är detta rör som ska få sig en ”spridare” så det inte bildas en kanal rakt ner i mäskbädden.

Den korta avrinningen efter utmäskningen innan jag flyttar mäskkorgen till annat kärl för att samla upp vörten som ska till frysen.

Rosa kladd!

Här är hålet i maltbädden som min recirkulering skapade.

Även här är lite rosa kladd kvar på sidorna men skummet i vörten är vit. Knappa 60 liter preboil volume.

Samla vört i 60l-jäshink sålänge medan jag ska börja värma mot kok (med lock såklart med måste ju hinna fota åt er också).

Braumeisterhuvan och ventilationsröret fungerade helt okej konstigt nog.

Terroirhumle, känn på det namnet =)

Jag lyckades komma upp i 100.0°C i koket men inte att ta bild på det. Såhär långt verkar temperatursensorerna bra kalibrerade.

Flytt till jästank. Denna gång lite kort slang så jag fick göra ”dödslyftet” av jästanken in i jäskylen igen, jag som lovat att sluta med det…

Detta fick bli mitt ”flöde” till jästank för att nå rimlig temperatur. Lite för segt för mitt tålamod.

En väldigt fin whirlpool bildades automatiskt av whirlpoolarmen där kylarens retur kom in. Väldigt smidigt!

Och så kör vi rengöringen med inbyggda pumpen och lakningsröret. Glockenspiel!

Perfekt OG, så bra gissat från min sida.

Och slutligen väldigt vacker och genomskinlig vört.

Lindhs Helles H21 (Helles)

Batchsize: 53.00 l
OG: 1.054 SG
FG: 1.010? SG
Alcohol by volume: 5.5%?
Bitterness: 24.6 IBUs
Color: 9.3 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
7.00 g Antioxin SBT (Mash 0.0 mins) Water Agent 1
6.00 g Calcium Chloride (Mash 60.0 mins) Water Agent 2

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
11945 g Brewmaster Pils – Karlsfält (4.0 EBC) Grain 3 90.8 %
658 g Carahell (Weyermann) (25.6 EBC) Grain 4 5.0 %
548 g Acidulated (Weyermann) (3.5 EBC) Grain 5 4.2 %

Total amount of malt: 13150 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Mash in Add 68.15 l of water and heat to 62.0 C over 0 min 62.0 C 0 min
Beta-Amylase Heat to 63.0 C over 13 min 63.0 C 45 min
Alpha-Amylase Heat to 72.0 C over 11 min 72.0 C 30 min
Mash Out Heat to 76.0 C over 8 min 76.0 C 5 min

If steeping, remove grains, and prepare to boil wort

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
100 g Spalter Select [4.00 %] – Boil 30.0 min Hop 6 15.0 IBUs
100 g Spalter Select [4.00 %] – Boil 15.0 min Hop 7 9.7 IBUs
6.60 g Yeast Nutrient (Boil 10.0 mins) Other 8
1.80 g Protafloc (Boil 10.0 mins) Other 9
10.00 ml Lactic Acid (Boil 10.0 mins) Water Agent 10

Total amount of hops: 200 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
3.0 pkg Bavarian Lager (Wyeast Labs #2206) [124 ml] Yeast 11

Recommended starter size: 7.41 l / 1057.5 Billion cells.

BrewNotes
Mitt kranvatten
Genomsnittliga värden 2018 (tidigare värde inom parentes)
25 Ca (29)
4,9 mg (2,49)
18 Na (8,8)
32 so4 (39)
14 cl (12)
80 Hco3 (61)

Mitt standardbryggvatten 190225
6g CaCl, 2g NaCl, 7g Antioxin för 45 PPM

50ppm Ca
5,9 Mg (1ppm från jästnäring)
29,3 Na
85 SO4 (32 från vatten, 39 från Antioxin och 14 från jästnäring)
73 Cl
-113,5 HCO3 (sen 80)
16,8 K
5,33 pH med 20,8ml Lactol (0,3 ml/l)

Bidrag från jästnäring på 2,2g/19l:

Calcium 0.696 ppb
Magnesium 0.928 ppm
Sulfate 13.920 ppm
Zinc 0.635 ppm
Manganese 0.567 ppm
Thiamine 0.241 ppm

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

BrewTools B80Pro

Jag har påbörjat en resa där jag ska hjälpa norska BrewTools att utveckla tillbehör för att kunna brygga med lågsyremetoden (Low Oxygen Brewing), vilken jag nu bryggt aktivt med i snart fyra år. Systemet är idag inte alls inriktat eller designat för detta (snarare tvärt om), så det kommer ta en del utveckling att nå dit jag tänker mig. Självklart är detta en utveckling som kommer ske stegvis och där allt kommer dokumenteras i bloggformat och kanske på fler sätt.

Jag vill förtydliga efter företagets inlägg på instagram att jag inte är anställd av BrewTools och jag är inte heller konsult, utan att detta kompissamarbete är på ren nöjesbasis och som ett sätt för mig att få nytt och spännande material till bloggen. Precis som vanligt gäller full ärlighet och transparens mot bloggen och mina läsare och jag lovar att om det skulle dyka upp “betalda samarbeten” eller sponsrade inlägg i framtiden kommer det att framgå klart och tydligt i början av inlägget. Detta innebär såklart att jag inte kommer tveka på att dela med mig av negativa erfarenheter, för jag är övertygad om att bloggen dör i samma andetag jag skarvar med ärligheten.

Om maskinen
Jag kommer göra mitt utvecklingsarbete på en BrewTools B80Pro som är mellanstorleken av de tre varianter som finns i dagsläget (40, 80 och 150 liters totalvolym på kokkärlet). BrewTools är ett enkärlsbryggverk med samma grundtanke som t.ex. Braumeister eller Grainfather, dvs. att det är en temperaturstyrd stål-BIAB med recirkulering. Man mäskar i en korg i kokkärlet, lyfter bort korgen och malten (ev med lakning först) för att till sist koka. Det som skiljer BrewTools markant från de andra tillverkarna är BrewTools alla möjligheter att förändra hur systemet fungerar. Detta med hjälp av de många öppningar och trevägskranar (tillbehör) som finns. Även tillbehörslistan är väldigt lång med motströmskylare, siktglas, inline syresättning mm. Allt detta gör BrewTools till ett väldigt komplext system med snudd på oändliga möjligheter för individuell anpassning. Ett system att växa och utvecklas i helt enkelt men mina initiala tankar är att maskinen inte är något som lämpar sig för nybryggaren.

Bryggverket och dess alla komponenter andas hög kvalité och allt är väldigt tungt och gediget. Själva stålet håller även det hög kvalité och bryggverkets alla svetsningar är snygga och jämna. Några små skönhetsfel återfanns dock i kanterna av mäskkorgen i form av oxidering men jag hoppas de försvinner vid det av tillverkaren rekommenderade starsan-badet man ska göra för att passificera stålet, dvs. oxidera ytan så stålet behåller sina rostfria egenskaper. Touchdisplayen på systemet är så stor och med så rejält tilltagen text att min fru skämtade något om att den var anpassad för synsvaga. Jag kontrade med att om man labbar med 6000 watt i samband med kokande lava/klistrig vört, pumpar och komplicerade vätskeflöden så tycker jag det är väldigt klokt med en tydlig display där man snabbt får en överblick över vad som händer.

Nästa steg
På grund av diverse resor har jag bara hunnit rengöra maskinen med PBW och testkört olika konfigurationer och riktningar med vatten än så länge men premiärbryggningen är nära och jag återkommer så klart med en smaskig genomgång av det. Eftersom man bara får en chans på sig att ta riktigt rena bilder på rostfritt stål så kommer här en bildbomb att dregla över:

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Lindhs Helles (H20) – Brewmasters malt


Det är fantastiskt roligt att det kommer allt fler svenskodlade korn för oss hembryggare men ännu roligare när det startar upp nya mälterier. Brewmaster heter ett mälteri med mältaren Johan Zethraeus i spetsen, som startat upp i Hovmantorp strax utanför Växjö och som för närvarande har de två leverantörer/producenter av korn; Renbergsvattnets Lantbruk i Burträsk och Karlsfälts gård i Ystad. Gå gärna in och titta på mälteriprocessen på Brewmasters instagram i väntan på att deras hemsida blir färdig. Brewmaster kallar sin malt för ”Terroirmalt” från vinets jordpåverkande begrepp eller motsvarande whiskyns single malt. Det är alltså enskilda odlares mältade korn i varje enskild maltsäck vilket gör att man kan härleda smakerna till den specifika gården kornet odlats på. Närodlat och ursprungsmärkt med andra ord. Brewmaster har även humle från specifika odlingar i Hallertauregionen men det får jag återkomma till i senare inlägg.

Burträskmalt
Denna första bryggning för att utvärdera Brewmasters malt gjorde jag på pilsnermalten från Renbergsvattnets Lantbruk i Burträsk. Maltsorten heter Crecendo och går även att få i pale ale-variant för de som föredrar lite mörkare basmalt. För att låta basmalten ta för sig maximalt bryggde jag min standardhelles så varken svulstiga karamellmalter eller tunga humlesmaker skulle dominera smakbilden.

Maltspecifikation för Renbergsvattnets Lantbruk i Burträsk
Som ni kan se från maltspecifikationen är färgen på denna malt aningens mörkare än de populäraste tyska standardpilsnermalterna. Färgen är lämplig att jämföra med t.ex. Weyermanns Barke pilsnermalt eller en 50/50-mix av pilsner och palemalt vilket är ganska vanligt att blanda i många bryggerier. Runt 4.0 EBC är för en del tyska bryggerier ett riktmärke för basmalt till de flesta ölsorter förutom till superljusa pilsneröl. Extract på 70% är lite lägre än de dryga 80% jag är van att brygga med så utbytet kan man räkna med blir något lägre men det gäller ju denna specifika säck eller snarare mältad batch av korn. Hur mycket extraktet blir beror på både maltsort, mältare men kanske främst hur sommaren har varit. De senaste årens väder har varit tuffa för kornbönderna vilket i sin tur har lett till att gelatiniseringstemperaturerna för bryggarna stigit uppåt 63-64°C, något som kan vara värt att ta hänsyn till om man stegmäskar.
I övrigt ligger både proteinhalten och Kolbach index, som är ett mått på proteinets modifiering i malten, inom bra spann så jag räknar inte med några överraskningar gällande skumstabilitet eller ”chill haze”. Det sägs förvisso att Kolbach index inte kan indikera exakt hur bra skumstabilitet och hur disigt ölet blir och det beror på att det är betydligt fler parametrar som spelar in i den processen och metoden för att ta fram värdet (congress mash) skiljer sig en del från hur många bryggare tillverkar sin vört. Vill man fördjupa sig lite mer i just Kolbach index är detta en väldigt kort men bra introduktion/problematisering av ämnet.

Min bryggning
Den råa malten doftade och smakade väldigt färsk och fin med goda müsliliknande inslag. Även vörten blev väldigt god och för att ge malten bästa möjliga förutsättningar att skina igenom tillämpande jag självklart lågsyremetoden (LOB/LoDO) med mindre än 1.0 ppm syre genom hela processen. Bryggdagen som sådan fortlöpte utan några konstigheter eller avvikelser så inget smaskigt att rapportera om där tyvärr. Jag för-kylde vörten under whirlpoolpausen med hjälp av Braumeisters kylmantel och med liten vattenåtgång kom jag ner till 60°C på 15 minuter innan jag skickade vörten genom plattvärmeväxlaren (Blichmann Therminator). Pitchtemperaturen hamnade på 8.0°c (!!) och vörten pumpade jag direkt in i jästanken. Jäsningen fullkomligt exploderade på mindre än 12 timmar så jästen blev väldigt nöjd med detta förfarande. Utvärderingen av ölet jag bryggde denna gång kommer i ett senare inlägg när det jäst och lagrats färdigt.

Bryggeriet
Det började med att jag tyckte bryggeriet var allmänt stökigt och att jag hade för mycket saker i hyllorna (till höger i första bilden nedan, bakom kylskåpet) vid ingången. Lite rensade och omstuvande gjorde att jag kunde flytta en bokhylla till matkällaren istället vilket skapade ett tomrum som i sin tur satte igång en större ommöbleringsprocess i min galna skalle. Tänk om man skulle ha kylskåpet närmare bryggverket för att kunna pumpa vörten in i jästanken istället och på så sätt slippa det nästan 60 kilo obekväma marklyftet av jästank från golv till jäskyl. Den flytten innebar att skruva ner den vita, fula vägghyllan vilket jag visade i ett inlägg tidigare. Det jag hade i hyllan, salter och mätinstrumet t.ex. pH-mätare, fick flytta ner i det tunga köksskåpsmodulhärket som gav mig ryggskott nyligen. Barbordet behövs inte som arbetsbänk när jag har både den stora diskbänken och köksskåpen så bort med det i samma veva.

Förebilden från hur det såg ut innan jag påbörjade projektet (som det visade sig att bli).

Kylskåpet på plats men det är ju grönt kvar på väggen och behöver jag verkligen allt i den andra bokhyllan? Kanske den också ska till matkällaren eftersom jag väldigt sällan behöver något från det jag förvarar där och stereon inte används speciellt ofta när jag brygger. Bort med rubbet och skruva ner högtalarna…

Det blev ju cleant och bra men varför ska allt stå centrerat i mitten? Borde inte kylskåpet stå i hörnet istället så jag slipper det konstiga tomrummet längst till vänster?

Bättre men inte bra. Det känns fel och ser konstigt ut. Vad ska jag ha längs högra väggen, en soffa? Nae, när skulle jag sitta i den? Och det är svårt att komma in i kylskåpet nu dessutom.

Så där ja. Med en tom, fin och vit vägg i mitten känns det plötsligt mycket bättre. Vad den ytan ska användas till kommer ni säkert få veta i framtiden. Barbordet längst ner i bild har ni redan fått se hur det används.

Bilder från bryggdagen
Tillbaka till hellesbryggningen. Här kommer lite bilder från bryggdagen i kronologisk ordning:

Här var inte ommöbleringen helt färdig som ni ser (så ni inte tror jag blivit galen och flyttat tillbaka grejerna igen).

Jag skummar fortfarande av vörten precis före kok och det gör jag för att få mindre varm- och kalldruv i slutet av bryggning samt för att minska risken för överkok. Som ni ser är mitt hot break vitt och inte brunt. Brunt skum kommer från oxidering av polyfenoler i mäsken och det är samma reaktion som sker med ett halvtätet äpple som får stå framme en kvart. Man kan se frånvaron av brunt skum som en indikation på att lågsyremetoden iallafall inte misslyckats helt så här långt in i processen.

PH:t låg länge på 5.3 men när jag tog fram kameran sjönk det till 5.2 så kanske att mätaren behöver sig en liten kalibrering eller att jag ska minska lite på syramalten nästa gång. 5.3-5.4 är optimalt för betaamylasenzymernas konvertering så det är där jag helst vill hamna. Det högre pH:t ger också ökad reduktion av DMS i koket och högre isomerisering av alfasyran från humlen. Men högt pH är dåligt för koagulering av proteiner, fräscha humlesmaker och ölets hållbarhet så det är därför jag tillsätter mjölksyra 10-15 minuter före kokslut. Finlir? Absolut, det räcker gott med att lägga sig på 5.2-5.3 i mäsken och sen inte tänka mer på det hela (om man inte är en finlirare som älskar att nörda ner sig i bryggprocessen som jag då).

Skulle inte jästanken stå i kylen sa du? Jo detta är bara för att recirkulera lite Saniclean genom plattvärmeväxlaren.

Mitt whirlpoolande fungerar fortfarande galant varje gång sedan jag började med det i samband med införskaffandet av plattvärmeväxlare. Jag använder ingen pump för whirlpool utan snurrar runt vörten med en slev i 20-30 sekunder, lägger på mitt flyttande lock och väntar i 15 minuter för att varmdruv, humle och till viss del kalldruv (eftersom jag börjat för-kyla med kylmanteln) ska sjunka till botten och samla sig i mitten som en kon.

Receptet

Lindhs Helles H20 (Helles)

Batchsize: 50.00 l
OG: 1.048 SG
FG: 1.007 SG
Alcohol by volume: 5.3 %
Bitterness: 16.5 IBUs
Color: 9.0 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
7.00 g Antioxin SBT (Mash 0.0 mins) Water Agent 1
6.00 g Calcium Chloride (Mash 60.0 mins) Water Agent 2

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
10900 g Brewmaster Pils – Renbergvattnets lantbruk (4.0 EBC) Grain 3 90.8 %
600 g Carahell (Weyermann) (25.6 EBC) Grain 4 5.0 %
500 g Acidulated (Weyermann) (3.5 EBC) Grain 5 4.2 %

Total amount of malt: 12000 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Mash in Add 64.32 l of water and heat to 62.0 C over 0 min 62.0 C 0 min
Beta-Amylase Heat to 63.0 C over 13 min 63.0 C 45 min
Alpha-Amylase Heat to 72.0 C over 11 min 72.0 C 30 min
Mash Out Heat to 76.0 C over 8 min 76.0 C 5 min

If steeping, remove grains, and prepare to boil wort

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
50 g Hallertauer Mittelfrueh [3.80 %] – Boil 37.0 min Hop 6 8.8 IBUs
75 g Hallertauer Mittelfrueh [3.80 %] – Boil 15.0 min Hop 7 7.7 IBUs
6.60 g Yeast Nutrient (Boil 10.0 mins) Other 8
1.80 g Protafloc (Boil 10.0 mins) Other 9
10.00 ml Lactic Acid (Boil 10.0 mins) Water Agent 10

Total amount of hops: 125 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
3.0 pkg Bavarian Lager (Wyeast Labs #2206) [124 ml] Yeast 11

Recommended starter size: 6.21 l / 887.5 Billion cells.

BrewNotes
Mitt kranvatten
Genomsnittliga värden 2018 (tidigare värde inom parentes)
25 Ca (29)
4,9 mg (2,49)
18 Na (8,8)
32 so4 (39)
14 cl (12)
80 Hco3 (61)

Mitt standardbryggvatten 190225
6g CaCl, 2g NaCl, 7g Antioxin för 45 PPM

50ppm Ca
5,9 Mg (1ppm från jästnäring)
29,3 Na
85 SO4 (32 från vatten, 39 från Antioxin och 14 från jästnäring)
73 Cl
-113,5 HCO3 (sen 80)
16,8 K
5,33 pH med 20,8ml Lactol (0,3 ml/l)

Bidrag från jästnäring på 2,2g/19l:

Calcium 0.696 ppb
Magnesium 0.928 ppm
Sulfate 13.920 ppm
Zinc 0.635 ppm
Manganese 0.567 ppm
Thiamine 0.241 ppm

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

The MiniBrew – video

A complete brew session with the MiniBrew.

This is not a review video. My complete review with pros and cons of the MiniBrew can be read here:
Part one
Part two

The MiniBrew can be bought here:
https://www.minibrew.io/
https://shop.humle.se/utrustning/bryggning/bryggverk/minibrew/

The Recipe
Simcoe India Pale Lager (IPA with lager yeast)
80% Pilsnermalt
15% Munich I
5% Carahell

Simcoe 60m 27 IBU
Simcoe 30m 21 IBU
Simcoe 5m 11 IBU

OG 1.054
FG 1.010
ABV 5,8%
IBU 59
EBC 13

Ready made BruPaks are available both in the app and online at minibrew.io and Humlegården.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

The Keg Washing

Jag har skrivit om min hemgjorda fattvättarpump tidigare i detta inlägg men jag kände att en film som visar hela min fattvättarprocess kunde komplettera. (Obs, filmen är på engelska).
Tvättslangen är som jag berättar i filmen bara en helt vanlig stump trädgårdsslang med gardenakoppling så den passar på kranen. Den grå kulkopplingen i andra änden har jag satt fast med hjälp av en oetikerklämma men vanlig slangklämma går bra det också. Det jag inte visar i filmen är när jag tömmer fatet på saniclean via ölut-porten men det är bara att koppla på kolsura i några sekunder och tömma ut den med valfri ren koppling eller kran som passar. Jag har en dedikerad grå kulkoppling som passar bättre portar för enkelhetens skull.

Om ni har tips på ytterligare förbättringar eller förenklingar av denna metod så kommentera gärna nedan. Jag kommer göra lite fler filmer framöver så ni får gärna prenumerera på min kanal och klicka på lilla klockan så ni får aviseringar om nya filmer. Önskemål om ämnen att filma tas dessutom tacksamt emot!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Bryggning och jästätarmetoden

Hinner man klämma in en till bryggning före jul? Ja uppenbarligen hann jag det. Jag har fått upp ett bra tempo på bryggningarna nu men jag har inte riktigt någon förklaring till varför, mer än att det kliar något vansinnigt i ölbryggarnerven. Jag har den senaste tiden möblerat om en del fram och tillbaka i bryggeriet vilket har lett till ett ryggskott. En del av anledningen till ommöblering var just att jag skulle slippa tunga lyft på bryggdagen, och då framförallt lyftet av den 60 kilo tunga jästanken från marken och in i jäskylen, så lite typiskt att det var just denna ommöblering som knäckte min rygg. Genom att flytta jäskylen närmre Braumeistern kan jag ha den tomma jästanken redan på plats i kylen, för att sedan kunna pumpa vörten genom plattvärmeväxlaren och rakt upp i jästanken via kranen. Ryggen är påväg att läka så förhoppningsvis är de tunga lyftens tid nu förbi med stationär jästank och med Speidel Roller Base som gör att jag slipper vända på Braumeistern vid disk.

För att kunna komma nära med kylen fick jag skruva ner den stora vägghängda hyllan som satt i garaget när vi köpte huset. Bakom var det den gamla färgen kvar så jag måste måla där men det går ju inte med öl i kylen så det får vänta några veckor. Efter att ha rensat lite allmänt stök i bryggeriet insåg jag att jag kunde flytta en av hyllorna till matkällaren och lägga undan en hel del bryggargrejer som används väldigt sällan (påfyllning av rengöringsmedel, reservdelar och extra diskborstar t.ex.). Plötsligt ekar det lite tomt i den bakre delen av bryggeriet så det är inte färdigt med “bryggeristylingen” ännu med andra ord.

Juklapp: Rabattkod lederhosen
Den 15e februari ska jag och Norbert Lang hålla i ”Ein öl- und matupplevelse” på Almåsa Havshotell, vilket jag skrivit om tidigare, och som en liten julklapp till er har jag fått en kampanjkod ni kan använda för att få en rabatt på 295 kr per person. Ange bara “lederhosen” när du bokar, vilket du gör genom att gå in på denna länk (där du även kan läsa mer): https://almasa.se/paket/tysk-februarifest/.

Bakjäst?
Jag vill börja med att säga att denna metod jag beskriver nedan är totalt onödig om man inte brygger med lågsyremetoden (LoDO) så gör ni inte det kan ni hoppa till nästa stycke.
Jag kan ju inte låta bli att ständigt fila på min process och min utrustning och det har att göra med både förbättring och förenkling av allt bryggrelaterat. En av de mindre roliga delarna av bryggdagen har varit att förkoka vattnet för att reducera syre. Det finns en alternativ metod för detta och det är att låta helt vanlig bakjäst äta upp syret. Jag har testat den meoden en gång tidigare men då fungerade det inte tillräckligt bra så jag återgick till förkoket. Men så under en lång och regnig bilfärd till Borås kom jag på vad jag gjorde fel; jag hade för kallt vatten. Så genom att först värma upp vattnet till över 20°C och sen ha i jäst- och sockerblandningen så fungerade metoden galant!
Metoden fungerar så att man häller i dubbla mängden bakjäst och socker i gram som ens sats är i gallon. Räkneexempel; brygger man 20 liter, dvs 5 gallon så har man i 10 gram jäst och 10 gram socker. Jag som brygger 60 liter (15 gallon) har i 30 gram. En påse kronjäst innehåller 14 gram så två påsar blir perfekt för mig och kostar endast 7,5kr.

Färdig till lunch
Genom att låta jästen reducera allt syre i mäskvattnet och sen sätta timer på bryggstarten kunde jag mäska in direkt när jag vaknade på morgonen. Så inklusive att ta hand om barn på morgonen, lämna på skolan, städa i bryggeriet, laga lunch till sonen, brygga två olika sorters öl och ta hand om all disk så var jag ändå färdig med hela bryggdagen till strax efter lunch. Börjar få upp flytet i det här nu!

Receptet då?
Det får ni inte denna gång. Istället bjuder jag på receptet till en fantastisk gubbröra!

Lindh Gubbröra (mammas)

2 hela matjesfiléer 125-150g (traditionellt Anjovis)
2 hårdkokta ägg
2 kalla kokta potatisar
1 liten rödlök
1 dl majonnäs (Hellmans, annars kan du skita i hela projektet och köpa en Billys istället)
2 dl créme fraiche
1 tsk svensk senap
2 msk hackad dill
1/2 tsk spad från sillen

Torka filéerna och skiva i tärningar.
Hacka potatis och ägg i mindre bitar.
Finhacka löken.
Blanda majonnäs och créme fraiche och vänd ner resten försiktigt.
Kyl och servera kall på rostat bröd. En kall pilsner till är inte en option utan ett krav.

Förfuktning av malten med 1% vatten för att ge mjukare skal, vilket ger hela skal och bättre krossning.

Det ni ser är hela skal, inget är okrossat…

Mitt hatmoment jag inte lyckat ta mig förbi; den temporära flytten av 10 liter vatten vid inmäskningen.

Undrar var sista två raderna i displayen är påväg? Snart är de på diskbänken istället…

De tio litrarna vatten som denna gång flyttades manuellt och inte via någon pump.

-Är det en skateboard längst till höger i bild?
-Japp.
-När åkte du skateboard senast?
-Högstadiet.
-Är inte det typ 25 år sedan.
-Jo. Käften.
-Ska du ut och åka en sväng under julledigheten?
-Inte troligt utan att först ha skrivit ned mitt testamente…

Saniclean. Plattvärmeväxlare. Ballongvisp för syresättning. Och en slang…

2stegsodlad förkultur som dekanterades först

Grå kulkoppling för gas, fast rostfri.

Temp ut från plattvärmeväxlaren? 8,2 välkalibrerade grader! Nej det är inte en saison som ska jäsas direkt…

Flytt av vört rakt in i jästanken.

 

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Eget recept med MiniBrew (H19)

Det tog lite tid men nu har jag äntligen bryggt ett eget recept med MiniBrew och BrewPortal. För att testa minibryggeriet (ja det är ju både bryggverk, jäskärl, lagringskärl och serveringskärl och tappkran) rejält så ville jag brygga en lager och speciellt en där bryggverkets smakbidrag får komma fram och inte karamellmalt eller humle. För mig finns ingen bättre öl att bedömma utrustning med än en helles. De eleganta, ljusa maltsmakerna och den låga humlehalten gör att det inte finns varken stora karamellmaltsmaker, överväldigande humlesmaker eller jästsmaker som kan ställa till det i provsmakningen. Receptet (eller varianter av det) har jag bryggt massor gånger tidigare så inget konstigt där, pilsnermalt och Carahell. Däremot måste man lägga in hela receptet och alla processteg i Brew Portal för att alla vätskenivåer och tider ska stämma i bryggverket. Så även om receptmakandet just denna gång kanske mest bara var

överföring av text, och går tyvärr inte med hjälp av BeerXML utan måste ske manuellt, så är det hela dock väldigt enkelt. MiniBrews GUI (grafiska gränssnitt eller på svenska; hur hemsidan ser ut) är stilrent, enkelt, pedagogiskt och snyggt. Inte alls som Beersmith eller mer avancerade programvaror, på gott och på ont såklart. Man skriver in sina ingredienser, mäsksteg inkl stegmäskning om man så vill men även jässchema och tom. serveringstemperatur på det färdiga ölet.

När man väl lagt in ett recept kan man brygga varianter på samma, antingen med ändringar eller exakt samma som föregående gång, så man behöver inte skriva in allt igen. Jag hade dock önskat att det gick att ändra i ett redan igångsatt recept men det går inte i dagsläget. Så om ens öl jäst ut lite extra snabbt så finns det ingen möjlighet att skicka ner ölet på lagring i förtid utan maskinen kör sitt programmerade schema helt enkelt.

Bryggningen
När väl receptet är gjort så tar maskinen och appen över och guidar genom processen precis som med ett köpt kit fast med lite mer grafer och info från datorn, om man vill. Jag vägde upp min malt, krossade den som vanligt i min trevalsade MonsterMill MM3, förfuktade den med en del av mäskvattnet och förde sedan över mäsken till mäsktunnan/skålen (den är ju mer i storlek av en hjälm eller chipsskål än en tunna så att säga). Sen hade jag i vatten i Smartkeggen, en humlegiva i humlepåse i humlekarusellen och till sist på med locket. Ett litet tryck på start och sen gjode jag annat i tre timmar medan maskinen mäskade, lakade, kokade och kylde vörten. Jag följde processen via dator och app både från köket men även från mataffären. Bägge har hela tiden en tidsangivelse när min nästa hjälp behövs (“your next action needed at 13.08” t.ex.), väldigt bekvämt.
När då denna tid kommit gick jag ner till bryggeriet, tillsatte min jäst, skakade lite för syresättning och sen fick keggen jäsa ölet och jag fick tömma draven och diska mäsktunnan och humlepåsen. I maskinen sattde jag CIP-enheten med en maskindisktablett och så rengjorde och sköljde den sig självt. Som en liten sidonotering hade jag denna gång ett betydligt lägre flöde på vattnet till maskinen för att minska på vattenåtgången i kylprocessen men detta påverkade inte totala bryggtiden knappt något, så det kommer jag fortsätta göra framöver.

Tycker ni att jag knappt var med och bryggde? För det är lite min känsla. Det är väldigt lättbryggt och det är egentligen bara 30 minuter igångsättning och 30 minuter jästpitch/disk på slutet. Resten sköter sig självt. Nu har jag inte testat detta och jag vill inte tipsa/rekommendera något som potentiellt är farligt, men i teorin skulle man kunna preppa maskinen med vatten, malt och humle före jobbet, åka till jobbet, och sedan på lunchrasten trycka på start i appen för att slutligen komma hem till en vört redo för jästpitch och jäsning. Precis som man inte ska åka hemifrån med kaffebryggaren igång så är detta inget jag vill rekommendera för att inte ha en eldsvåda på mitt samvete, men i teorin så skulle det gå. En annan variant är att mäska in och starta hela processen och låta vörten stå redo för pitch från lunchtid tills man kommer hem. Mängden bakterier som letar sig in i bryggverket lär inte vara så många och oxideringen med de bägge “latmaskmetoderna” är nog de samma skulle jag gissa.

Jag har bryggt fem gånger med MiniBrew nu och de senaste gångerna, innan jag satt igång en bryggdag, har jag först varit lite avigt inställd till att sätta igång för att sedan efteråt, varje gång slås av tanken hur kul jag tyckte det var. Det är så snabbt och enkelt att brygga att det egentligen inte finns så mycket för mig att blogga om, varje bryggdag ser ju likadan ut. Ingen mirakelmaskin för bloggen med andra ord men den har gjort att jag fått ihop flest bryggningar per år sedan 2014!

Ölet har inte lagrats färdigt ännu så det blir ingen provsmakning i detta inlägg men lite bilder ska jag iallafall bjuda på:

Först gör maskinen en rengöring av fatet och bryggverket med enbart varmvatten.

Denna gång körde jag med medföljande kranadaptern (svarta, inte mässingsdelen) och det var inga läckage alls.

Även fatets kulkopplingar rengörs i denna process.

Maltvägning med lite överdrivet stor våg för uppgiften.

Förmixningen av vatten och malt, denna gång 1 liter vatten.

Krossningen på 0,8mm.

Omrörning denna gång med en stor slev som har bättre grepp än min rostfria mäskpaddel.

På med plastlocket på mäskbyttan för att inte få malt ner i vörten senare.

Det placeras bara löst på…

I med malten.

Och av med locket.

Sen på med övre filtret.

Humlevägning.

Ner med humlen i en liten humlepåse.

Placera humlepåsen i humlekarusellen.

På med mäsktunnan, humlekarusellen och locket. Sen är det startknappen som gäller!

Här är det färdigmäskat, kokat med humle och kylt. Allt redo för jästen och disken.

Fatet är på jäsning och mäskbyttan i disken.

Maskinen CIP:ar (clean in place) sig själv medan jag gör annat.

Dessa två bilder (orkade inte limma ihop de i photohop) är hela sidan med samtliga steg för receptskapandet.

 

 

Överblicken över mina recept i portalen. Bara trycka gula knappen längst upp till höger, dvs ”Start brew”.

 

Start på processen i appen ser ut så här med en graf över hur det är tänkt att gå temperatur- och tidsmässigt.

 

Och här är hur det faktiskt gått (en liten kvart kvar av kylningen bara).

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Lindhs Helles (H18), recirkulerande megaBIAB

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: inget enkärls-bryggverk är bra på att brygga med liten syremängd dvs lågsyrerbygga. Braumeistern har tillbehör för att göra mäskningngssteget mindre känsligt för syreintrång men föregående inmäskningen och framförallt utmäskningen introducerar mycket mer syre än vad som är lämpligt för denna bryggmetod där man bör hålla sig under 1.0 ppm syre under hela processen. I min ständiga kamp mot syret (för att kunna få fram, eller snarare bevara, de färska maltsmaker som alla mina favoritbryggerier lyckas med) fick jag därför en idé om att använda Braumeistern som enbart ett mäskkärl för att istället koka vatten och vört i ett annat kärl. Detta skulle ta bort utmäskningssteget där man lyfter maltkorgen, men genom att ta det hela ett steg längre, att inte använda en maltkorg och istället en BIABpåse så skulle mäsknivån hamna långt under vattenytan och omrörningen vid inmäskning skulle kunna optimeras. Jag gick runt med den här nya setupen i huvudet i några dagar och finslipade på detaljerna närmast besatt, jag var något spännande på spåren! Jag hade tom tummen på köpknappen på en 100l-kastrull specifikt för ändamålet men tänkte att jag iallafall skulle provbrygga med denna metod först innan jag köpte ny utrustning och modifierade Braumeistern (skruva bort mittpinnen och täppa igen hålet där). Och det visade sig vara ett klokt beslut, men vi tar och djupdyker lite i bryggtekniken först och tar det från början:

Metoden jag ville testa var att:

1. Förkoket – Koka mäskvatten och lakvatten (ca 100 l) i ett separat kärl (Hot Liqour Tank – HLT) för att reducera syre till under 0,5 ppm. Antioxin SBT tillsätts för att dra ner syrenivån till 0.0 ppm men även för att fylla på med antioxidanter som kan oxidera istället för maltens antioxidanter.
2. Vattenflytt med kylning på samma gång – Pumpa vattnet från HLT genom en plattvärmeväxlare inställd på 62°C och in i ett mäskkärl (Malt Liqour Tank – MLT) underifrån (även kallat underlet i brist på bättre svensk översättning).
3. Inmäskning underifrån – I mäskkärlet (dvs Braumeistern) finns en BIAB-påse och malten är redan på plats innan vattnet kommer. Vattnet fylls på sakta underifrån för att driva luften uppåt.
4. Omrörning under vattenytan – Efter en försiktig omrörning av malten, endast under vattenytan, placeras ett flytande lock (mash cap) ovanpå vätskan.
5. Vörtcirkulering åt motsatt håll än Braumeister är designad för – Vörten recirkuleras från mäskkärlets botten och till toppen av mäsken, ner under vörtytan, med hjälp av extern pump.
6. Flytt av vörten till nytt kokkärl – Efter mäskprogrammet är slut pumpas vörten tillbaka till föregående kärl (HLT byter namn till BK) och där vörten kokas som vanligt.

Maltmängden
En tråkig sidoeffekt av att brygga med lågsyremetoden i Braumeistern är att maltmängden blir väldigt begränsad på grund av det smala maltröret och det gör det svårt att brygga riktigt starka lågsyreöl. Detta råder dock en stor BIAB-påse bot på så kvällen före bryggningen spenderade jag och lite sparat Teresiatyg en mysig stund vid symaskinen. Jag hade i nästan 50% mer malt än jag brukar och det såg lite ut! Tanken med detta metodtest förutom lite högre OG var även att se om satsstorleken kunde ökas genom en lakning så de totalt 17,67 kilona malt var tänkt till ca 85 liter vörtkok. Malten fick plats utan problem i BIAB-påsen och Braumeistern, jag skulle gissa på att uppåt 25 kilo skulle kunna få plats med denna metod!

Hur det praktiska gick
Förkoket fick jag dela upp i två kärl i brist på annat så jag gjorde detta dels i ett rostfritt 60 liters jäskärl och i en 36 liters Patinakastrull. Det var väldigt svårt att gå från ca 100°C till lagom inmäskningstemperatur 60-62°C genom att göra en enskild passering genom plattvärmeväxlaren, minsta lilla pill på varesig kylvattnet eller flödesstrypning på pumpen gjorde att temperaturen hoppade 15°C minst. Jag landade till slut på ca 55°C i mäskkärlet. Flytten av vattnet gick trots nedlagd tid på justering smidigt och nivån på malten kontra vätskenivån gav gott om utrymme för omrörning. Själva omrörningen var dock seg med så mycket malt och inte alls så smidig som jag hoppats på. Jag provade först med en enormt stor ballongvisp av restaurangkvalité men den var svår att jobba med. Jag tog till min vanliga rostfria mäskpaddel och då gick det bättre men inte bra. Det blev dessutom en hel del skum på ytan så detta förfarande gav alltså ingen förbättring jämfört med min vanliga inmäskningsmetod att sänka maltröret långsamt och röra om under ytan.

Jag recirkulerade vörten genom bottenkranen (draining valve) på Braumeister plus-modellen (“ickeplus” har inte denna kran) och via Riptidepumpen tillbaka via 12mm silikonslang ner på sidan av det flytande locket, ner under vörtytan. Inget plaskande och inget skum under hela programmet. Mäskprogrammet stegade vackert igenom mina tre valda steg för dagen, 63/72/76°c och så långt var allt bra. Vörten i slutet av mäskprogrammet såg dock inte så genomskinlig ut som jag är van vid och utbytet visade sig senare bli förvånansvärt lågt. Något som också blev lite för lågt var pH:t (5,2 istället för 5,3-5,4) då jag inte riktigt beräknat att den extra maltmängden skulle göra så stor skillnad som den gjorde.

Efter mäskningens slut flyttade jag returslangen till mitt tillfälliga kokkärl och började ersätta vörten i mäsken med lakvatten. Det var väldigt svårt att hålla en jämn vätskenivå i mäskkärlet och malten kom ovanför ytan vid flertalet tillfällen tyvärr. Lakningen var alltså misslyckad med andra ord. När jag väl samlat ihop all vört och påbörjat värmningen till kok var det så dags att tömma mäskkärlet på drav. Det var här BIAB-påsen skulle underlätta och visst var mäskkärlet maltfritt efteråt men det var stört omöjligt att lyfta den 25-30 kilo tunga påsen på ett vettigt sätt. Jag var rädd både för att spräcka påsen och min rygg men även för att blaska ner både mig och bryggeriet (vilket jag förvisso ändå gjorde när en slangjävel råkade lossna under lakningen). Det slutade med att jag fick skopa ur en hel del malt för hand först med en liten spade, för att sen kunna lyfta påsen över till min diskhink. Här någonstans på bryggdagen tappade jag totalt lusten för att fortsätta detta metodexperiment som planerat så jag pumpade över all vört till Braumeistern igen, gjorde rent golvet och plockade undan all extrautrusting. Nu gällde det bara att göra resten av dagen smidig och få ut vört i slutändan.

Kylning
Ett lyckat moment lärde jag mig ändå från allt detta trots allt. Efter koket och under whirlpoolen förkylde jag vörten lite med hjälp av Braumeisterns kylmantel. Inget stort kylvattenflöde och inte så lång tid men jag skulle gissa att jag kom ner till 65-70c (utan omrörning är det svårt att veta en genomsnittlig temperatur). Oavsett vörtens temperatur initialt så fick jag ut 9°C (!!) direkt ut plattvärmeväxlaren med bibehållet hyfsat snabbt flöde! Perfekt för att pitcha lagerjäst med andra ord. Detta förbättrande steg kommer jag definitivt fortsätta med för lageröl men även ale, då jag får en del kalldruvsutfällning som inte följer med till jäshinken.

Sammanfattning av metoden och bryggdagen
Tanken var så god med denna nya metod, men genomförandet var alldeles för svårt med mycket nedlagt arbetstid, tunga lyft, mycket kladd och troligtvis inte bättre vört smakmässigt än jag brukar få. Utbytet blev dessutom endast ca 65%. Det var kul att testa, eller rättare sagt kul att ha testat såhär i efterhand, men detta projekt lägger jag ner direkt.
Fördelen med experiment av detta slag är att det öppnar upp för nya tankebanor och mina planer för bryggeriet, bryggmetoder och bloggen smids vidare…

För att inte bränna BIAB-påsen, dock inte så troligt, men kanske mest för att undvika att BIAB-påsen skulle sugas ner i utloppet använde jag ett rostfrit fat som skydd.

Överst i bild, kl 12, är hålet där jag plockade ut vörten ifrån. Inte så troligt att påsen skulle leta sig ner men jag ville inte chansa på just denna punkt.

Fatet placerade uppochned över värmeelementen.

BIAB-påsen ner och runt mittpinnen.

En del av maltvägningen. Vågen är fortfarande toppenbra för mina stora maltmängder men jag skulle säga att den är +- 5 gram i noggrannhet.

Experimentet med syramalt fortsätter men jag har inte märkt någon jätteskillnad smakmässigt jämfört med den neutralare mjölksyran Lactol.

Yej, även gamla hundar kan…

I med den torra malten ner i BIAB-påsen.

Vattnet påfyllt underifrån.

Mäsken omrörd under ytan. Inte jättemycket skum och inte så grumlig vört men långt mer än jag vill ha.

För att flytande locket skulle gå att använda fick jag klämma ihop påsen med en klämma.

På med flytade locket.

Ner med returvörtsslangen på motsatt håll mot utloppet i botten.

Recirkuleringen skedde genom plattvärmeväxlaren av lathet och för att undvika kladd men det visade sig inte hjälpa.

Detta skedde några gånger under lakningen dvs att mäsken blev exponerad.

Påfyllning av vört till kokkärlet, underifrån såklart.

Kladd, kladdigare, kladdigast. ABORT MISSION!

Städning, diskning och bära bort utrustning. Ordningen återställd!

Förkylning (alltså för-kylning och inte det där som dagisbarn sprider) genom Braumeisterns kylmantel som inte går att se på grund av isoleringen.

Kylning genom Therminatorn (plattvärmeväxlaren).

Vört-ut-temperaturen. Oh yeah!

Receptet

 

197. Lindhs MegaHelles – Första snön – H18 (Helles)
Batchsize: 70.00 l
OG: 1.050 SG
FG: 1.007 SG
Alcohol by volume: 5.6 %
Bitterness: 20.4 IBUs
Color: 8.2 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
10.00 g Calcium Chloride (Mash 60.0 mins) Water Agent 1
7.00 g Antioxin SBT (Mash 0.0 mins) Water Agent 2
3.00 g Salt (Mash 60.0 mins) Water Agent 3

 

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
10000 g Pilsner (Weyermann) (3.3 EBC) Grain 4 56.6 %
6170 g Barke Pilsner (Weyermann) (4.0 EBC) Grain 5 34.9 %
1000 g Acidulated (Weyermann) (3.5 EBC) Grain 6 5.7 %
500 g Carahell (Weyermann) (25.6 EBC) Grain 7 2.8 %

Total amount of malt: 17670 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Mash in Add 88.62 l of water and heat to 62.0 C over 0 min 62.0 C 0 min
Beta-Amylase Heat to 63.0 C over 13 min 63.0 C 45 min
Alpha-Amylase Heat to 72.0 C over 11 min 72.0 C 30 min
Mash Out Heat to 76.0 C over 8 min 76.0 C 5 min

If steeping, remove grains, and prepare to boil wort

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
150 g Hallertauer Mittelfrueh [3.80 %] – Boil 30.0 min Hop 8 16.5 IBUs
75 g Hallertauer Mittelfrueh [3.80 %] – Boil 10.0 min Hop 9 3.9 IBUs
6.60 g Yeast Nutrient (Boil 10.0 mins) Other 10
1.80 g Protafloc (Boil 10.0 mins) Other 11
10.00 ml Lactic Acid (Boil 10.0 mins) Water Agent 12

Total amount of hops: 225 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
3.0 pkg Bavarian Lager (Wyeast Labs #2206) [124 ml] Yeast 13

Recommended starter size: 9.11 l / 1302.1 Billion cells.

BrewNotes
Mitt kranvatten
Genomsnittliga värden 2018 (tidigare värde inom parentes)
25 Ca (29)
4,9 mg (2,49)
18 Na (8,8)
32 so4 (39)
14 cl (12)
80 Hco3 (61)

Mitt standardbryggvatten 190225
6g CaCl, 2g NaCl, 7g Antioxin för 45 PPM

50ppm Ca
5,9 Mg (1ppm från jästnäring)
29,3 Na
85 SO4 (32 från vatten, 39 från Antioxin och 14 från jästnäring)
73 Cl
-113,5 HCO3 (sen 80)
16,8 K
5,33 pH med 20,8ml Lactol (0,3 ml/l)

Bidrag från jästnäring på 2,2g/19l:

Calcium 0.696 ppb
Magnesium 0.928 ppm
Sulfate 13.920 ppm
Zinc 0.635 ppm
Manganese 0.567 ppm
Thiamine 0.241 ppm

 

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

MiniBrew IPA

Så blev det dags för en andra bryggning med MiniBrew och denna gång stod en 6-procentig IPA på schemat. Sedan förra bryggningen har appen, dvs instruktionerna, fått sig en rejäl uppdatering och nu är det många videoinstruktioner istället för stillbilder vilket förtydligar processen en hel del men gör det ibland lite segare att ladda “nästa steg”. Nu har jag förvisso hunnit bekanta mig med maskinen men det känns ändå lite som att den blir allt mer “idiotsäker” och ihop med appen blir den oerhört lättanvänd för nybryggare.

Inmäskningen och starten
Förra gången fuktade jag malten i en stor skål och med händerna. Väldigt kladdigt både i och utanför skålen. Denna gång tog jag istället en rostfri hink och en mäskpaddel istället och det var ju tio gånger bättre såklart. Förfuktningen antar jag görs för att undvika degbollar men jag är inte helt säker på att momentet faktiskt behövs när maltbädden är så pass låg och maltmängden så liten.

Det moment jag tyckte sämst om med MiniBrew var att ladda och sedan diska humlepåsarna. De är för små för mina klumpiga fingrar och humle är ju lite kletigt. Jag såg en video där uppfinnaren testbrygger på en prototyp av MiniBrew och där gick humlen fritt i humlekarusellen och eftersom humlen sen kokar i en humlekorg så är risken liten att humlen sprider sig i koket och tar sig in i själva kokaren som är inbyggd i maskinen. Jag bestämde mig för att skippa påsarna denna gång och det fungerade alldeles utmärkt och gjorde bryggdagen avsevärt mycket roligare. (uppdatering) Tydligen kan man sätta igen maskinens pump genom att köra utan de här humlepåsarna så det rekommenderas starkt att manualen/instruktionerna följs. Tillverkaren utvecklar just nu ett bypassfilter som förhoppningsvis ska göra påsarna onödiga i framtiden.

Efter koket
Det tråkiga (för er) med MiniBrew är att det inte blir så långa blogginlägg. Maskinen sköter det mesta själv och när man väl lärt sig hur alla delar sitter ihop så går bryggningen oerhört snabbt och enkelt. Det gick så enkelt att brygga denna gång att jag knappt märkte att jag bryggde öl. Diskmaskinen var tyvärr halvfull med disk så det fanns inte utrymme att köra MiniBrew-delarna där i så det fick bli manuell disk även denna gång men utan kletiga humlepåsar gick det hela snabbt förutom en del: det lilla “dome-filtret” som sitter mellan SmartKeg:en och basstationen. Det är bara ett litet metallnät men de små hålen vill gärna klegga igen sig och en vanlig diskborste är för stor för att komma åt. Inte något stort problem men för att förklara för er så påminner det lite om att försöka få rent en vitlökspress. Den rackarn’ går i diskmaskinen nästa gång med andra ord.
(uppdatering 2) Denna gång hade jag mindre flöde på kylvattnet och åtgången blev väldigt mycket mindre men med bibehållen kyleffekt!

Rengöring av keg och basenhet före inmäskningen.

Ingredienserna denna gång.

Förfuktningen av malten i en stålhink.

Den blöta malten flyttad till mäskkärlet.

Humlekarusellen laddad och redo för action!

Humlepåsarna fick som sagt vila denna gång men som ska användas framöver.

Bryggningen är igång, ses om några timmar när vörten är kokt och kyld, redo för jäst.

Måste fått till gummioackningen i botten lite dåligt för jag fick en del vört spilld under själva bryggningen.

CIP-rengöringen efter koket. Jäsningen var igång några timmar senare så snart har jag ett minifat med ipa!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Lindhs Dunkel (D1)

Dunkel, eller Münchner Dunkel som den i bland kallas, är en ölstil som inte är speciellt känd eller stor utanför områdena kring södra Bayern. För länge sedan var all öl åt det mörkare hållet men när den ljusa (men även det svarta) kom har populariteten för Dunkeln svalnat. Vi måste dock backa bandet lite för att komma åt ölstilens rötter:

År 1553 förbjöd Hertig Albrecht den 5e sommarbryggning mellan St. George-dagen 23e april och St. Michael-dagen 29e september. Det gjorde han av två anledningar; dels på grund av brandrisken från de vedeldade bryggverken med alla närliggande korsvirkeshus (“fachwerk”) och dels för att han märkte att öl gjort på vintern (dvs med lagerjäst och kall lagring) smakade bättre än öl som gjordes sommartid. Det var alltså ett sätt att ytterligare höja kvalitén på öl 37 år efter att Reinheitsgebot införts. All öl på den här tiden var som sagt mörk och det berodde på att kölnorna där malten torkades var designade med direktvärme vilket gjorde basmalten mörk. Malten var även rökig (lite åt rauchbier-hållet) eftersom det var med hjälp av eldad ved som malten blev torr.

Den moderna basmalten utvecklades genom framsteg i mältningsprocessen där indirekt värme istället började används. Det var med inspiration från de brittiska bryggarna som Gabriel Sedlmayer II (son till ägaren och grundaren av Spaten Bräu) på 1820-talet lyckades få fram en malt som inte smakade rök. Detta ledde till en kraftig förbättring av ölet och den moderna dunkeln var född. Ölets storhetstid var mellan 1830 till 1890 då den ljusa hellesen och även pilsnern sakta men säkert övertog dominansen. Detta skifte möjliggjordes i sin tur av Gabriels söner genom att ytterligare förfina mältningsprocessen och 21:a mars 1894 lanserades den första Münchner Hellesen. Dock hade pilsnern bryggts i Prag sedan 1842 (förvisso av en tysk, nämligen Josef Groll).

Dunkel är en ölstil som idag främst lever kvar i södra Bayern med trakterna runt München, även om liknade öl med viss variation finns både i Franken (norra Bayern) och i Tjeckien. I Österrikiska Wien finns en släkting till dunkeln gjord med ytterligare lite ljusare basmalt kallad wienermalt men det är en helt annan historia det.

Spaten i München

Definitionen
Inom Svenska Hembryggareföreningen definieras Dunkeln som 1E, en “Centraleuropeisk mörk lager”. Den beskrivs ungefär såhär:
Det är ett maltbetonad öl med rostade toner utan brändhet och med mycket diskret humleprofil. Liksom andra traditionella lageröl bör det dekoktionsmäskas samt jäsas kallt och lagras länge. Ölet ska vara mörkt kopparfärgat till mörkbrunt. Doftmässigt ska det finnas brödig eller gräddig malt med rostade toner på medium till hög nivå. Karamelltoner och chokladtoner på låg nivå får finnas. Diacetyl på mycket låg nivå får finnas (?). Humledoft av centraleuropeiska humlesorter på mycket låg nivå får finnas. Inga brända malttoner får förekomma. Ingen DMS eller diacetyl (?) får förekomma. Inga fruktestrar får förekomma.
Smakmässigt är det Mjuk, brödig eller gräddig maltsmak med rostade toner på medium till hög nivå ska förekomma. Humlesmak av centraleuropeiska humlesorter på låg nivå får finnas. Humlebeska på låg nivå får finnas. Karamelltoner på låg nivå får finnas. Chokladtoner på låg nivå får finnas. Diacetyl på mycket låg nivå får finnas. Inga brända malttoner får förekomma. Ingen DMS eller fruktestrar får förekomma. Medium kropp. Mjuk munkänsla med medium kolsyra.
OG 1.048 – 1.056
FG 1.012 – 1.016
ABV 4.5 – 5.6 %
IBU 15-24
EBC 35-80

Som ni ser verkar det lite oklart i stilbeskrivningen om diacetyl får förekomma men jag skulle säga att det absolut inte får förekomma eftersom det mer eller mindre aldrig gör det i sydtyska öl. Det är nog helt enkelt bara ett slarvfel i öltypsdefinitionen.

Hur min bryggning gick till
Det här var en parallell bryggning som jag gjorde samtidigt som jag bryggde min senaste pilsner. Därför åkte en gammal klassiker och nödraket fram, BIAB-påsen. Jag har aldrig riktigt varit en BIAB-bryggare utan började med hink-i-hink-metoden för er som minns eller är flitiga på att scrolla. Därefter gick jag vidare till isolerad mäsktunna och sen till Braumeistern som förvisso inte är helt olik BIAB-metoden. BIAB-påsen syddes för att jag ville testa metoden och för att själva påsen är bra att ha ifall en mäskning havererar av någon anledning.
Jag siktade på att fylla ett fat och mäskade därför med ca 25 liter eftersom malten stjäl lite och en del kokar bort. Jag mäskade in redan runt 55°C för att sedan värma vidare till 62°C då jag inte längre hade tid att vara kvar i bryggeriet så det fick bli en ofrivillig stegmäskning. 45 minuter senare höjde jag temperaturen till 72°C och den värmen hölls i en halvtimme innan jag avlägsnade påsen med malten och påbörjade koket. Med några kontrollmätningar kom jag fram till att min Patina 36l med isolering endast på sidorna tappar ca 0,2°C per kvart när bryggeriet håller ca 18-19°C. Någon form av stödvärm från plattan eller lite mer isolering behövs därför för att processen ska vara optimal. Eftersom jag inte har någon aktiv ventilation i bryggeriet blev det en hel del kondens från koket och ett öppet fönster (där ventilationen från Braumeistern står och puttrar) gjorde inte så stor skillnad. Av den anledningen blev det inte riktigt en full timmes kok utan jag skarvade lite. Vörten kyldes med min otroligt snabba kylspiral och jäsningen fick ske i vår matkällare som för stunden håller ca 12°C i golvnivå.

Recept – Dunkel 20l
25l mäskning, ca 23l kok
3160g Münchnermalt
1347g Barke pilsnermalt
236g Caramünchner 2
142g Carafa 1 special
30m 30g Perle
15m 50g Perle
lagerjäst

Mäsktemp: 44m@62°C och 30m@72°C.
OG 1.050 ger 5,4% ABV, ca 25 IBU och 30 EBC.

Provsmakning
Mörkbrun, genomskinlig öl med lättare röda inslag. Skummet är ljusbeiget, moussigt och hållfast med små fina bubblor. Skummet lämnar rester på glaset. Doften är kraftigt maltig med stora rostade toner. I bakgrunden återfinns inslag av vanilj och toner av mjölkchoklad.
Smaken är kraftfull med fylliga, rostade maltsmaker och en lättare pilsnermaltsmak i bakgrunden. Lätt kladdig munkänsla och lätt kropp. Restsötma återfinns på medellåg nivå. Lätt beska som är lång och bitvis vass. Eftersmaken är tydligt rostad med en viss kärvhet. Balanserad alkoholsmak och medel kolsyrenivå.

Kommentar
Mycket lättdrucken trots sina rostade toner. Restsötman är låg till medel för stilen men absolut på en låg nivå för att vara ett mörkt öl, även det bidrar till hög klunkbarhet. Ett utmärkt öl i sin stil och perfekt att dricka till lite tyngre mat i novembermörkret.

Isoleringen är Claes Ohlsons liggunderlag som jag spänner fast med ett spännband.

Vattenfyllning

När temperaturen börjar närma sig åker BIAB-påsen i och hålls på plats med en bagagerem eller vad det heter.

Som sagt en dubbelbryggning där elmätaren tickar på för fulla muggar.

En del av maltnotan.

Inmäskning med omrörning med min rostfria mäskpaddel.

Kylning efter koket.

Vörten car ca 15°C när jag förde över den till jäshink.

Källor
tempestinatankard
https://www.theatlantic.com/international/archive/2015/04/how-the-beer-garden-came-to-be/391343/

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!