Provsmakning HEFE XIX – Der Erste Schnee
Halmgul och kraftigt disig öl med väldigt hög skumkrona. Skummet har bra stabilitet och lämnar mycket rester på glaset.
Doften domineras av medelstarka fenoler i form av kryddnejlika och något mer återhållna estrar som manifesteras som banantoner. En lätt ton av fruktkaka typ päron finns i bakgrunden. Mycket små inslag av högre alkoholer och aceton.
Smaken är väldigt vetedominant med fräsch pilsnermalt som stöd. En bra maltighet lämnar över stafettpinnen till en örtig kryddnejlikaton ihop med lätt banansötma. Väl utjäst och med en diskret beska som balanserar.
Ganska stor kropp som ger en fyllig munkänsla. En lätt kladdig känsla finns kvar i eftersmaken.
Låga till obefintliga humleinslag. Lite jolmig eftersmak.
Kommentar
Den här veteölen blev för ljus trots att receptet är identiskt med min förra veteöl. Detta beror såklart på att jag bryggt den med annan utrustning på lägre effekt och dessutom kortare koktid. Den har fina kryddnejlikatoner men det finns utrymme att öka dessa något. Bananestrarna är dessutom för låga för min smak. Den okontrollerbara mängden jäst och ostyrda jästemperaturen gör att jag inte kan härleda orsaken djupare än så tyvärr. Att det var större jästmängd och/eller piggare jäst än förra gången märktes tydligt på den totala avsaknaden av svaveltoner från jäsningen, både under jästiden och första lagringsveckan på fat. Trots svaga inslag av jäststress blev ändå denna veteöl väldigt drickbar och jag njuter av den dagligen. I början kunde jag kyla fatet på balkongen men sen kom Bore och slog på -17c så nu dricks den tyvärr rumstempererad. Jag räknar ner dagarna tills flytten och mitt nya bryggeri!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Brewer Profile: Jonas Andersson
Jag heter Jonas Andersson, född 1977 och kommer från en håla vid namn Torshälla stax utanför Eskilstuna där både familjehem och sommarstuga är beläget. Flyttade till Stockholm 1997 strax efter militärtjänsten och jag arbetar som brandskyddskoordinator åt Stockholmstad. Jag har alltid varit intresserad av att skapa, och då gärna från grunden och så tidstroget som möjligt. Jag snöade in på vikingatiden som ung och har länge sytt medeltida kläder samt gjort läderhantverk på ren hobbynivå. I samband med det väcktes även lusten för fermenterade drycker och först ut var så klart mjöd som jag gjort sedan 2002 och fortfarande gör till och från beroende på tillgång av bra råvaror. Mjöd är en dryck som jag gärna ser få mer status och kanske även får ta plats som egna grenar i SM i Hembryggning i framtiden. Öl började jag ”testa”, jag vill inte använda ordet brygga, 2004 och det var två-tre färdiga kit. Jag har faktiskt en brun petflaska kvar av en stout. Sen tog det inte lång tid innan jag gick över till helmalt, kylväska med tappkran och hemmagjord bazookascreen som sedan byttes ut mot en ordentlig silplåtsbotten. Kokade i början 8-12L batcher i en 15L kastrull och kylde i isvattenbad. Jag gick snabbt över till en egenbyggd kopparkylspiral av spirorör och den används faktiskt fortfarande av en hembryggare i Mostaberg om jag inte har fel. Åren gick och böcker lästes i ämnet. Kom sedan över en 21L kittel samt en PVV som känat mig troget i många år och som jag fortfarande använder när jag håller utbildningar i hur man brygger gott öl hemma.
Jag har länge bryggt i köket men för ett antal år sedan gick jag delvs över till en 50L Patina-kastrull som jag pimpat en del med några extra funktioner. Den använder jag utomhus med gasolbrännare (Blichmann burner) men jag har faktiskt gått tillbaka till kylspiral från plattvärmeväxlare även om kylspiralen uppgraderats med en whirlpoolkylartillsats. Förr bryggde jag ca tre gånger i månaden men numera blir det bara en till två gånger i månaden pga tidsbrist och att jag kompletterar ölbryggning med mjöd- och vintillverkning. Föutom öl, mjöd och vin gör jag även egen vinäger sedan länge med en vinägermoder från min frus föräldrar i Frankrike. Vinägermodern delar jag med mig hjärtligt till folk som vill testa. Odlat humle har jag även gjort i 5-6 år men med klimatet i Södermanland kommer man inte så långt vad gäller alfasyror och extrema latehop humle men det är en rolig hobby. Även där har jag länge delat med mig av plantor och rhizomer till intresserade. Utöver det så hjälper jag en lokal hembryggarbutik med allt inom fermenterade drycker. Där annordnar vi ibland träffar för hembryggare inom alla kunskapsvivåer för att ställa sina frågor och även ta med sina bryggder så vi kan prova och kanske ge lite feedback. Ibland kör vi träffar med väldigt kort varsel där vi tar upp en bryggares teknik och hur den gör sitt öl, vi diskuterar teknik och förbättringspotential eller varför ett visst moment skapar en viss felsmak och hur vi kan rätta till det osv.
I dagsläget har jag två bryggverk som jag oftast brygger på. Ett som gör 14-16L och ett som gör upp till 40l men tekniken är densamma. Jag mäskar, lakar och kokar i samma gryta, har en HLT som det alltid finns varmvatten i samt ett sekundärt uppsamlingskärl för vört så primärkärlet kan städas ur innan kok. Det lilla bryggverket används faktiskt offtast då det fungerar ypperligt i nästan vilket kök som helst och det är det som används till de utbildningar jag håller i. Det större bryggverket använder jag när jag ska bulkbrygga öl inför ett event eller bara gör en stil som har stor ”hinkabilitet”. En favorit är då är steem beer, 80% pale ale malt och en mix av ljus crystal och biscuit malt för resten, endast Nothern Brewer humle och California commonjäst som får jäsa i ca 16 grader.
2006 hittade jag The brewing network (http://www.thebrewingnetwork.com/) och deras podcasts förändrade hela mitt bryggtänk. Jag testar hellre nya stilar och recept än att göra samma öl om och om igen. Jag gillar öl och gillar att para dom med t.ex. mat, ost eller efterätt så jag har ofta minst 4-6 ale och någon lager samt någon suröl (pseudolambic) eller 100% brett öl till hands. Eftersom jag nuförtiden gör både öl, mjöd och vin, använder ale, lager, vinjäst samt brett, anväver, lacto samt pedio i variation så står det en hel del små 5L och 10L damejeanner lite överallt hemma med olika kominationer av malt med frukt, malt med honung, honung med frukt, druvkonsentrat med frukt, ja ni förstår nog.
Tanken bakom större delen av mina öl är just hinkabillitet. Jag gillar rena enkla smaker där man kan hitta varje del för sig, men misströsta icke käre bryggbröder, även jag gör extremhumlat och låg-ABV, ja ni förstår nog, allt för konsten.
Min prioritet inom fermenterade drycker är alltid sanitet, sanitet, sanitet. Rätt mängd pigg jäst och kontollerad jästemp tycker jag är viktigt. Har man bara dom två sakerna så är t.ex. recept sekundärt. Jag går dock alltid ”all in” i samtliga aspekter inom bryggning, må det vara tid, temp, biologi, fysik eller kemi. Allt är viktigt om man vill göra så bra man överhuvudtaget kan men nästan helt onödigt om man bara vill göra öl. En mindre bra öl är enkelt att göra; malt konverterar man lätt till socker, jästen äter sockret och alkohol blir det ju som oftast. Men det blir inte så bra som det hade kunnat bli.
Har jag tävlat inom öl? Ja jag har ställt upp i SMs domartävling 2013, 2014 och 2015. Där har det blivit medalj varje gång, något jag är otroligt stolt över. Men det tog många år att förfina recepten till något jag faktiskt kunde hoppas på medalj, men visst händer det att jag lämnar in bidrag, som jag vet inte har en chans i dagen tuffa konkurrens, bara för att få bra feedback på eventuella fenoler, estrar eller andra felsmaker som jag själv har låg känsel för att detektera men som dagens domarkår förhoppningsvis har större chans att hitta.
Vilken öl som är jag mest stolt över? Jag är inte mer stollt över något jag gjort än något annat, jag vet vad jag kan och vet vad jag minst kan förvänta mig för resultat. Sedan har man ju alltid några favoriter, som tex en Gueuze, blandad med 1, 2 och 3 årig lamic som nu har 5 eller var det 6 år på nacken, fast vem håller räkningen egentligen!?!
Kommersiell favorit: Har ingen favorit numera då jag har egengjorda alternativ som är lika bra men jag köper alltid hem udda långlagrare eller när jag ska testa någon ny stil, som nu när jag precis gjort en Tjeckisk lager, då införskaffades en del typiska för stilen så man kan finjustera sitt recept.
Jonas bryggde även på Skansens julmarknad i tidstypisk klädsel.
Favorit stil att brygga/dricka: Har ingen riktig favorit men har gärna några olika öl hemma att välja mellan beroende på situationen. Tidigt i min ölbryggartid så var Ipor favoriten men nu på senare år har jag fler stouts, milds, saisons och ”surisar” som tar upp faten.
Favoritjäst bland de flytande jästerna är London ESB, Cal common, Cal ale 001 samt för lager Munich lager. För torrjäst är den neutrala Nottingham en återkommande jäst men även Abbey eller Bell Saison fungerar med rätt recept och jästemp.
Vad vill du förbättra med nuvarande bryggmetod? Min bryggmetod är så inövad att jag gör allt på rutin numera. Jah behöver knappt någon lathund och missar SG och volym max med någon enstaka punkt så förbättring vet jag inte om det behövs.
Jag jäser på tre sätt beroende på omgivande temperatur; STC1000 reglerat kylskåp 0-12 grader, STC1000 reglerat isolerat klädskåp 5-35 grader samt tempreglerat gäst/(jäst)-rum 16-22 grader. Sedan har jag utrymmet under trappen där alla små 5L damerjanerna står som ska glömmas bort, men där regleras inte temperaturen.
Om du fick/vill byta bryggsytem, vad skulle det vara? Jag skulle, om jag hade ett större föråd/garage, vilja ha ett fullt utrustat elektriskt RIMS system från Blichmann eller likvärdigt, samt några rostfria koniska jästankar. Jag har inget behov av att brygga mer än max 30L åt gången. Då kan jag även dela upp satsen på två olika jäststammar eller mixtra med det färdiga ölet i olika fat.
Senast bryggde jag en Dekoktionsmäskad Tjeckisk lager och en dubbelbock. Just nu hemma jäser: två vin, en Shiraz samt en Tempranillo med körsbär och björnbär, en Oud Bruin samt ett antal mindre batcher med varierande microflora. Näst på tur att brygga står en klassisk dry stout, efter det står en annan semifavorit på tur, en spinoff på Pizza ports 100% Brett C Mobretta.
Andra tips att dela med mig av är att jag definitivt tycker att nybörjare ska brygga färdiga klonrecept till en början för att lära sig mängder och hur ett standard recept ser ut istället för att hitta på sina egna recept. Jag sneglar ofta på kommersiella recept men klonar aldrig till 100%. Jag brygger för min egen skull och vill då ofta ha lite annan karraktär än originalen. Jag använder sedan flera år tillbaka dataprogramet Beersmith som jag tycker är superbra. Man kan göra det så enkelt eller nördigt avancerat som man vill med det, importera färdiga recept och skala om dom till sin tänkta volym och mycket mycket mer. Beersmith har även många tekniska hjälpmedel för att räkna ut en hel del som hjälper en under bryggningen. Själv har jag ca: 200 bryggda recept sparat i Beersmith samt ett tiotal som är under utvecklig som kanske kommer att bryggas någon gång i framtiden. Det första jag skapade i Beersmith var en Northern English Brown Ale 2010.
Om jag skulle vilja börja brygga kommersiellt? Ha ha, om jag fick rätt erbjudande så varför inte? Att starta nu på egenhand från noll är inte ett alternativ just nu som jag ser det. Jag har dock en tanke som snurrat i mitt huve och det är att starta ett litet bryggeri med tillhörande bed and breakfast-del vid sommarstugan där vi även har egen jaktmark och fikevatten. Tänk er att få gå ett viltsafari där man kan få se bäver, räv, harar, rådjur, kanske en och annan älg eller vildsvin om man har tur. På kvällen brassas det käk, vilt så klart, med öl gjort runt knuten. Eller kanske en trevlig mjöd framför brasan. Det bryggeriet skulle nog satsa mest på farmhouse ales men även andra stilar som passar bra ihop med omgivningen.
Läs om Lindhs provsmakning av Jonas mjöd eller Sex and polar ice IPA
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Högbergs bryggkollektiv
Ett problem många hembryggare i större städer har är att det är svårt att brygga öl i en mindre lägenhet och att ha en egen lokal att brygga i är dyrt. En lösning på problemet är att gå ihop ett gäng och starta bryggarkollektiv. Högbergs Bryggkollektiv på Bryggerivägen i Bromma/Stockholm är en grupp hembryggare som delar stora brygg-, klubb- och stort kylrum tillsammans. En rad ölcelebriteter som t.ex. Jessica Heidrich (S:t Eriks) har passerat Högbergs som är ett av Sveriges äldsta och mest framgångsrika hembryggarkollektiv med fler än 100 SM-medaljer sedan starten 1992. Gänget som för tillfället är 19 personer är inne på sin andra lokal som faktiskt tillhört ett större bryggeri en gång i tiden.
Jag fick möjligheten att göra ett kort studiebesök på bryggeriet i samband med vår bryggning på Skansens julmarknad eftersom en i vårt brygggäng, Mathias Brorson, är medlem i Högbergs och lät oss jäsa vår IPA i Högbergs jäskyl. Medlemmarna i kollektivet delar på utrustning och köper malt tillsammans i bulk, upp till ett ton åt gången, vilket såklart ger lite bättre priser. När man är bryggsugen är det bara att boka sin tid i kalendern och åka dit. En gång i månaden arrangeras dessutom medlemspub där man får möjlighet att smaka på varandras öl, få bryggtips, byta jäst eller bara umgås. Ett trevligt och socialt sätt att brygga på om utrymme tryter.
Mathias Brorson
En av delarna av det gemensamma bryggverket. En del medlemmar har sina egna kokkärl.
Det gemensamma maltförrådet.
I sällskapsutrymmet finns en rejäl bardisk men möjlighet att koppla in sina fat på kranarna.
Jäskylen är uppdelad i en aledel och en lagerdel.
Extra syresättning och omtappning till större jäshink.
Trötta Skansenbryggare…
Starsan i jäsröret och in i jäskammaren!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Beersmithprofil
Många brygger med BeerSmith2 som hjälpmedel och den vanligaste frågan jag får om Beersmith är om jag kan dela med mig av min profil. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt eftersom vi alla brygger olika även om vi köpt samma utrustning eller t.om. samma bryggverk vilket gör att min profil kommer ge fel värden för dig. Vi krossar malten olika grovt, har olika kokpunk pga lufttryck eller höjd över havet, har olika sorts isolering av kokkärlet, olika mängd mäskvatten etc. Därför måste alla skapa din egen profil om man vill att Beersmith ska bli mer precist i sitt sätt att gissa OG eller få rätt volymer och temperaturer. Därför vill jag dela med mig av mitt sätt att skapa en profil även om det finns bra guider gjorda av BeerSmiths grundare m.fl. på youtube.
Så här skapar du din egna BeerSmith-profil
1. Bestäm din önskade mängd öl i du vill ha i slutändan. Ska du köra fat är 19-20l en bra volym, till två fat är 38-40l lämpligt. Jag väljer 40l i detta exempel. Detta är din Bottling Volume som du inte ska/kan skriva in utan du ska börja med att skriva in din Batch Volume.
2. Batch Volume är din mängd vört du häller ner i jäshinken före jäsning och utan någon eventuell förkultur. Din Bottling Volume plus Fermenter Loss (den mängd öl du lämnar kvar på jästkakan och som blir kvar i hävert, hydrometerprov och provsmakningar) är din Batch Volume. Jag vill ha 40l och brukar lämna ca 2l i jäshinken (fermeter loss) ihop med jästkakan så jag skriver 42l som Batch Volume och 2l som Fermenter loss. Nu står det 40l som bottling volume.
3. Bestäm hur länge du ska koka, 60 minuter är vanligast men mellan 60-90m är också vanliga värden. Detta är Boil Time. Jag tar 80m i exemplet eftersom bortkok mäts i procent per timme.
4. När du testbryggt en gång och mätt noggrant antal lite för kok (preboil) och antal liter efter kok (postboil) får du din Boil Off i procent och liter. Skriv in antal liter per timme du kokar bort i Boil Off-rutan och se så procent per timme stämmer. Jag kokar bort 4l i timmen och kokar i 80 min vilket motsvarar 5.33l i Total Boil Off vilket uträknat är 7.5%/timme vilket är ganska lågt men okej. Det är viktigt med samma koklängd här, senare kan du alltid justera per recept vid behov, t.ex. för långkok av imperial stout.
5. Sist har du din effektivitet, Brewhouse Efficiency, längst upp till vänster. Detta är hur effektivt du får ner socker och vört i liter ner i jäshinken. Den vet du först när du bryggt fem-tio gånger och tagit ett medeltal av dessa tal. 75% är dock en bra siffra att börja med. Får du alltid 5ö över, testa med 80% istället. Får du oftast 5ö under så testa 65-70%. Kom ihåg att detta är brygghuseffektivitet och inte mäskeffektivitet. Hur mycket humle eller druv du får pga krossstorlek eller t.ex. vetemlt kommer påverka batchsize ordentligt här vilket är helt normalt. Det viktiga är att OG stämmer oftast eftersom volym kommer skilja 1-5l beroende på öltyp. Pilsner ger t.ex. lite mängd skräp (druv), ipa eller veteöl ger mycket humle respektive druv från proteiner vilket gör att vört blir kvar och inte hamnar i jäshinken.
6. Mash Tun Volume behöver man inte skriva in men kan vara bra för då varnar Beersmith om du skulle göra en mäsk som inte kommer rymmas i hinken/kastrullen.
7. Mash Tun weight och Mash Tun Specific Heat är värden som kommer påverka vilken temperatur som Beersmith rekommenderar till inmäskning. Väg din mäsktunna och skriv in 0.12 för metall och 0.3 för plast så är du klar med det. Påverkar inte Bryggverk men viktigt för infusionsmäskning och BIAB.
8. Har du en falskbotten som gör att du lämnar kvar vört i mäsken under kranen så skriver du detta i Lauter Tun Deadspace och kryssar i rutan under. Detta justerar du om du märker att du ständigt får några liter för lite preboil. Kör du Bryggverk eller BIAB är detta värde noll.
9. Brygger du med en Braumeister eller med Brew In a Bag (BIAB) så klicka i biab i din mäskprofil (mash profile) så stämmer grainabsorbtion bättre, dvs den mängd mäskvatten som blir kvar i mäsken och som du slänger. Detta gör man inte i denna profil utan under Mash profile.
10. Lakning med BIAB iklickat; vill du att beersmith ska dela upp ditt mäskvatten och lakvatten för BIAB kan du lägga till ett infusion step som eget laksteg i din mäskprofil, samma som steg 9 dvs inte i denna ruta.. Eller så håller du det i huvudet och mäskar du med så mycket du önskar av den totalvolym Beersmith föreslår för biab, resten lakar du med. T.ex. om Beersmith föreslår att du ska BIAB-mäska med 65l så tar du istället 55l och mäskar med och sparar 10 liter till din lakning.
Färdig!
Nu kommer Beersmith att rekommendera rätt mängd malt för rätt OG och rätt mängd vatten som håller rätt temperatur. Din Beersmithprofil kommer stämma för det mesta men troligtvis inte alltid. Så fort du börjar ändra i din bryggteknik, t.ex. mäska tjockare och laka mer eller bli bättre på att vattenbehandla, så kommer värdena ändras (främst din effektivitet i detta fall).
Skulle du göra väldigt starka öl mot vad du brukar göra så kommer effektiviten sjunka 5-10%, då ska du inte ändra i din profil utan ställ in din profil för den styrka/OG du gör mest eller i mitten av det spann du brygger mest. Jag gör mycket runt 1.050 och därför är min profil intrimmad på såna öl. Gör jag en starkare öl på t.ex. 1.070 så vet jag att jag bör ta i några procent extra malt som kompensation.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
HEFE XIX – Der Erste Schnee
Idag föll der erste schnee över Stockholms län vilket fick ge namn åt dagens veteölsbryggning. Varför på tyska kanske ni undrar? Reinheitsgebot firar 500 år nästa år vilket jag tänkt uppmärksamma på lite olika sätt både på bloggen och med min bryggning. De tyska renhetslagarna är absolut inget jag följer slaviskt men som jag ändå har ett visst förhållningssätt till och kan uppskatta de historiska värdet av, framförallt eftersom jag brygger så pass mycket tyska ölstilar. Reinheitsgebot uppkom år 1516 i Bayern för att öka kvalitén på öl, reglera priserna och kanske främst skatten. Lagen lever i allra högsta grad kvar än idag även om den justerats genom århundradena. I originalet fanns t.ex. inte jäst med eftersom ingen visste om att jäst fanns innan Louis Pasteur upptäckte det år 1857.
Tomten kom med en ny kastrull (Patina 36l) så dagens bryggning blev en Brew-In-A-Bag utan någon lakning vilket jag annars blir tvungen till med BIAB i min 25l kastrull om jag vill kunna fylla ett helt 19l-fat i slutändan. Inget ont om 25-Biltemakastrullen, för dess pris, men Patinakastrullerna är verkligen välgjorda och av högsta kvalité, tillverkade för att hålla en livstid. Just 36l är den perfekta storleken om man har 20l som slutmål och kör biab men tyvärr finns den modellen inte med tappkran så det får man borra upp ett hål för själv om man vill komplettera, annars går det bra att flytta vörten med hävert eller starka armar. Kör man kylväska eller hink-i-hink så är 30l-varianten bra och den finns med förmonterad tappkran.
Receptet denna vinterdag blev samma som senaste Hefe-bryggningen även om mängderna justerades ner till den mindre satsstorleken. Rastschemat blev min typiska hefe-stegmäskning, mest för att jag började brygga 06.10 (småbarnsförälderlivet i ett nötskal) och hade tid för det. Annars är ju biab tänkt att vara ett lite smidigare sätt att brygga på. Att dela upp en biabmäskning på fem raster är nog inte helt vanligt men de många rasterna gör att tempen inte hinner sjunka på respektive rast även om det excellenta liggunderlaget från Claes Ohlsson hjälper till att hålla temperaturen mycket bra. Mängden handpåläggning blev dock stor med detta förfarande. Saritatyget till min biab-påse bränns inte fast i botten på kastrullen vid värmning trots att jag inte använder något stänkskydd eller annan falskbotten, precis på samma sätt som det går att koka vatten i en bullform av papper direkt på en spisplatta. Andra tyger och påsar fungerar kanske annorlunda men jag har värmt många gånger med påsen i nu så jag kan säga med säkerhet att det inte blir någon som helst åverkan på påsen.
Jämfört med min förra BIAB-bryggningen så märktes den tunnare och mer utspädda mäsken avsevärt när pH:t skulle hamna rätt, trots mina noggranna saltgivor. Det slutade med att jag hade i 10ml lactol innan jag bestämde mig för att det fick räcka. Det något höga pH:t till trots samt avsaknad av lakning så blev ändå effektiviteten hög med 91% mäskeffektivitet och 80% brygghuseffektivitet. Jag får justera ner maltmängden på receptstadiet motsvarande 6ö till nästa bryggning. Jästen blev som vanligt w68 som jag topcroppat från förra bryggningen, troligtvis en lätt överpitch. Jag jäser denna i min 60l-hink eftersom jag vet att 68an har en tendens att skjuta i höjden som en vulkan och gärna lite extra mycket om temperaturen är i högre jässpannet vilket jag är tvungen till nu när jäskylen står på vinden.
Bryggningen gick väldigt smidigt och enda minuspoängen för dagen delas ut till BIAB-metodens höga mängd druv som jag borde saftsilat efter kok. Då skummade jag ändå av riktigt ordentligt strax före uppkok. Jag lät en del druv följa med ner i hinken som jästnäring och resten samlade jag i en burk vid sidan av för senare silning.
Vattenvärmning och morgonkaffe. Gresingern ligger med givaren i vattnet men ger inget bra värde utan omrörning av vattnet först.
KalciumSulfat, inte så Reinheitsgebot.
All vete hamnade överst med sitt karaktäristiska utseende utan skal. Inte heller vete var okej enligt första renhetslagen eftersom det skulle reserveras till brödbakning.
Jag hittade ingen rem till BIAB-påsen så jag fick ta en halsduk. Kastrullen såg lite vinterklädd ut dagen till ära.
Påsen är mer lämpad för denna kastrull än min lille så det blir inget spill utanför.
Proteiner som håller på att koagulera inför ”hot break”. Kör man BIAB får man extra mycket fällning av detta slag och ett tips är att ta bort det med en hålslev före det börjar koka så minskar risken för överkok avsevärt.
Såhär ser skräpet ut som annars hade fastnat i en vorlauf.
Tettnanger 50g.
OG på 1.054 vilket jag kontrollmätte i hydrometer också.
Även min kylspiral passar bättre till denna kastrull men flertalet varv är faktiskt ovanför ytan. Skulle jag enbart köra med denna kastrull hade jag bundit ner spiralen för snabbare kylning.
Jästslurryn
Receptet
| HEFE XIX_Erste Schnee_biab 36an (Weizen/weissbier (sydtysk typ)) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kokvolym: 25.88 l Batchsize: 20.00 l Koktid: 60 min Brygghuseffektivitet: 80.00 % OG: 1.054 SG FG: 1.016 SG ABV: 4.9 % IBU: 13.2 IBUs EBC: 7.5 EBC Color
Total humle: 50.00 g |
Provsmakning
Halmgul och kraftigt disig öl med väldigt hög skumkrona. Skummet har bra stabilitet och lämnar mycket rester på glaset.
Doften domineras av medelstarka fenoler i form av kryddnejlika och något mer återhållna estrar som manifesteras som banantoner. En lätt ton av fruktkaka typ päron finns i bakgrunden. Mycket små inslag av högre alkoholer och aceton.
Smaken är väldigt vetedominant med fräsch pilsnermalt som stöd. En bra maltighet lämnar över stafettpinnen till en örtig kryddnejlikaton ihop med lätt banansötma. Väl utjäst och med en diskret beska som balanserar.
Ganska stor kropp som ger en fyllig munkänsla. En lätt kladdig känsla finns kvar i eftersmaken.
Låga till obefintliga humleinslag. Lite jolmig eftersmak.
Kommentar
Den här veteölen blev för ljus trots att receptet är identiskt med min förra veteöl. Detta beror såklart på att jag bryggt den med annan utrustning på lägre effekt och dessutom kortare koktid. Den har fina kryddnejlikatoner men det finns utrymme att öka dessa något. Bananestrarna är dessutom för låga för min smak. Den okontrollerbara mängden jäst och ostyrda jästemperaturen gör att jag inte kan härleda orsaken djupare än så tyvärr. Att det var större jästmängd och/eller piggare jäst än förra gången märktes tydligt på den totala avsaknaden av svaveltoner från jäsningen, både under jästiden och första lagringsveckan på fat. Trots svaga inslag av jäststress blev ändå denna veteöl väldigt drickbar och jag njuter av den dagligen. I början kunde jag kyla fatet på balkongen men sen kom Bore och slog på -17c så nu dricks den tyvärr rumstempererad. Jag räknar ner dagarna tills flytten och mitt nya bryggeri!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Citra/Simcoe – Modern Ljus Lager, Biab
Jag har kommit fram till att min Braumeister 50l inte är smidig att brygga med i vår lilla lägenhet, dels på grund av den stora storleken den tar upp i köket under en hel dag, dels för att disken är krånglig i badkar och dels eftersom vi inte har 16A. Braumeistern får därför bo undanstoppad i garderoben en tid men inte allt för länge för vi har äntligen skrivit på papper på ett hus där jag ska bygga mig ett nytt bryggeri! Flytten går i april och nya hemorten blir Nykvarn, sydväst om Stockholm. Eftersom jag inte vill stå utan öl och vara utan bryggningar i fyra månader så får BIAB-påsen dammas av och jobba för mig igen. Dagens öl blev en Modern Ljus Lager eftersom jag tidigare förköpt mig på humle (3kg) jag behöver göra av med före flytten. Detta är nästa iteration på mina gamla husöl ”Lindhs Pale Ale” som sen blev sedermera blev en modern ljus lager (Misantropen och Altruisten) efter jästbyte. Jag skippar att ge denna ett namn tillsvidare (öppen för förslag) i brist på inspiration. Receptet var inga konstigheter med förutom att jag skippade alla mörkare/karamelliga malter och istället mäskade lite högre än vanligt. Mest för att kastrullen ändå tappar någon grad under mäskningen men även för att få lite kropp till humlen. Carapilsen på 5% fick vara kvar dock. Citra och Simcoe som humle men i komposition 50/50, detta mest för att slippa ha öppna påsar i frysen. Jästen blev 34/70an även denna gång. Jag satsade på ett OG på 1.048 eller 12 Plato vilket är min nya standard för husöl.
Bryggningen gick bra och smidigt utan några direkta problem mer än att jag var tvungen att gå ut till en lekpark med sonen direkt efter inmäsk. Mäskade 60m, körde några liter 67c vatten ner i mäsken före jag lyfte påsen och lakade med ytterligare några liter för att nå min tänkta kokvolym. 60 min kok med protafloc och jästnäring på 15m. Eftersom min kastrull bara rymmer 25l och jag hatar överkok så kokade jag lite mindre volym än tänkt och fyllde på med 3l vatten nära kokslutet. Jag prickade mina 1.048 med hjälp av spädning då effektiviteten blev en del högre än förväntat. Kylningen gick snabbt med den stora kylspiralen och det kalla decembervattnet men för att spara miljön så lät jag sista graderna sjunka på balkongen i mörkret istället. Sen i med förkulturen, vispa i syre med ballongvispen och bära jäshinken fyra trappor upp till vinden som håller ca 10c.
Mina spännremmar är borta i kaoset på vinden så det fick bli lite julsnöre runt påsen.
Inmäsknignen gick bra med lite mer degbollar än jag är van vid med Braumeistern där jag ofta mäskar in svalare än såhär.
Mina bryggverktyg saknar en lämplig verktygslåda.
Lakvattenvärmning i tre kastruller för att få tillräcklig mängd. Jag ska byta ut Biltemakastrullen med hjälp av tomten tänkte jag.
pH mitt i prick utan någon mjölksyra.
Dags att lyfta påsen för lakning eller sköljning av malten som det mer handlar om i detta fall.
Kastrullen är i smalaste laget för min biabpåse som är sydd till en Patina 50l och därför blir väldigt bred.
Alla proteiner vid uppkok är en av nackdelarna med BIAB. Några minuter med en hålslev så är de dock lätta att få bort.
Påsen får rinna av över vasken.
Ytterligare än en gång, Biltemakastrullen funkar med vissa induktionsplattor även om Biltema säger att det inte går. Kjell&Cos Rubicson-induktionsplatta funkar riktigt bra och med isolering som här duger koket till 23l utan problem.
Min stora kylspiral är något överdimensionerad för dessa småbatcher.
Citra och Simcoe i väntan på kok.
Test av kranvattnet bekräftar 0an.
Refraktometern sa 1.046-1.047 och då krävdes det flera mätningar med lite olika resultat varje gång, jag måste labba mer för att hitta felkällan. Min kalibrerade hydrometer sa 1.048 och den litar jag på.
Bra färg och bra coldbreak.
Receptet
| Citra/Simcoe MLL_biab biltema (Modern Ljus Lager) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kokvolym: 26.94 l Batchsize: 22.00 l Koktid: 60 min Brygghuseffektivitet: 80.00 % OG: 1.048 SG FG: 1.010 SG ABV: 4.9 % IBU: 37.0 IBUs EBC: 5.6 EBC Color
Total humle: 200.00 g
If steeping, remove grains, and prepare to boil wort |
Provsmakning
Halmgul och snudd på blank med mycket högt fluffigt skum, små bubblor och lång hållbarhet.
Doften domineras av stor citrus åt det runda mjuka hållet, citronfräsch ja men inte citronvass. I bakgrunden finns en diskret och lätt tallbarrighet som stöd. En lätt fräsch maltighet finns att skönja. Lite gräddig malt dyker upp när den blir varmare.
Smaken är lent maltig åt det söta hållet utan att vara gräddig. Humle på hög nivå finns med främst stor citrus. Ganska tung humleeftersmak.
Restsötma på en medellåg nivå och en behaglig beska runt 25 ibu ger tillsammans med en fyllig kropp en trevlig munkänsla.
Kolsyran på medelnivå är len och lättsam.
Något kladdig eftersmak.
Kommentarer
Det här var en spännande öl att jäsa mer än att brygga. Jag fick förlita mig helt på omgivande temperatur på lägenhetens oisolerade gemensamma vindsutrymme och precis när det blev dags för diacetylrast dök temperaturen där uppe från 8c till 3c så det var i sista sekund jag han ta ner hinken för temphöjning, flytt till fat och torrhumling. Jag jäste denna i en jäshink i ett avstängt kylskåp i vindsutrymmet så viss isolerande effekt bör ha gett jästempen någon grad skjuts, kanske 10c första veckan?
Ölet är fräscht med absolut noll felsmaker. Färgen är i det ljusare spannet av vad jag vill att dessa öl ska ha men helt klart väl godkänt. Övriga utseendet med blankhet är hyffsat brilliant trots det extremt svaga diset från torrhumlingen. Skum, kropp och beska är perfekt i balans med restsötma och maltighet. Alkoholhalten är även den mitt i prick på 4.8%, grym hinkabilitet. Den är dssutom fylligare och mjukare än de kommersiella varianterna som storbryggerierna månglar ut (Brutal t.ex.). Jag kan inte hitta något annat litet fel än den något kladdiga humleoljaeftersmaken som torrhumlingen bidragit med, något jag ogillar. Ölet har hållit sig riktigt välhumlat på fat i flertalet veckor så hanteringen är jag också nöjd med, noll oxidering av humle. Vad jag ska förbättra till nästa gång vet jag faktiskt inte, det här är en riktigt bra öl, men jag är ändå inte blåst av stolen. Troligtvis är det att jag gjort några väldigt snarlika öl tidigare och de här extra procenten finlir ger inte någon överraskande effekt. Kanske är det något i den svagt söta doften som stör, det som doftar lite Gott&Blandat.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Provsmakning av Hefe XVIII
Gyllengul med perfekt färg, perfekt tydlig disighet och hög stabil skumkrona.
Tydlig gräddig maltsötma dominerar och banan återfinns på låg nivå. Tydliga fruktestrar åt äppelmos.
Låg men kvarhängande beska, inga tydliga alkoholsmaker.
Fin maltsötma i smaken med en medium syra som balanserar. Fruktig och god. Ingen humle i smak eller arom. Syra även i smak. Frisk.
Kryddig eftersmak som ej drar åt kryddnejlika eller muskot.
Något metallisk eftersmak och munkänslan är något vattning.
Felbalanserad för stilen. Hög men mjuk kolsyrenivå.
Välbryggd utan felsmaker för stilen.
Ej typriktig.
Kommentarer
Perfekt utseende men för lite estrar och främst total avsaknad av kryddiga fenoler. Trots bristerna så är den väldigt god och lättdrucken. Tydliga svavelföreningar från jäsningen fanns i början på fatet tills de försvann nästan över natt.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Ölbryggning på gammeldags vis på Skansens julmarknad 2015
Varje december hålls en julmarknad på Skansen och Svenska Hembryggareföreningen, SHBF, har som tradition att brygga öl på gammeldags vis, i tidstypiska kläder, de åtta dagarna som marknaden hålls. Det är åtta bryggarlag som tar hand om var sin dag och bryggningen sker över öppen eld i kopparkittlar och med träkar som mäsk/lakkärl. Förutom att visa hur öl bryggdes förr i tiden så bjuds det på hemgjord lättöl (en amerikansk APA på 2.2% från oss) och hembryggarinformation till besökarna. ”Sprida ölbryggandets evangelium”… Jag fick äran att vara med lördagen andre advent och vi bryggde en engelska IPA med recept från 1868. Receptet bestod av Maris Otter, East Kent Golding och Burton-jästen (kanske lite kalciumsulfat också när ingen besökare såg). Ganska rikligt av samtliga ingredienser dessutom för att få rejält med ”malla”. Tanken med ölen som bryggs av ”lagen” är att ha en återträff i februari där man tävlar med sina öl men kanske främst samlas för att ta en bärs och snacka skit. Om vår historiska humlebomb, som historiskt sett borde lagras minst ett år, hinner bli vettig tills dess får den närstående framtiden utvisa. Vörten smakade, trots ofrivilliga brister i bryggteknik och till viss del sanitet, väldigt bra och lovande!
Bryggningen gick oväntat smidigt trots gammaldags utrustning och avsaknad av en del viktiga verktyg till bryggverket, t.ex. var mäskpaddeln och rätt spigot till lakkärlet borta. Mäskkärlet höll värmen väldigt bra efter en förvärmning och vi fick till en rikigt fin och blank vört med några liters recirkulering, och då snackar vi falskbotten av juteväv med kulkoppling i form av en täljd träbit! Koket var kraftigt med fint rull och den egentliga enda svaga länken i kedjan var kylningen som skedde genom att kokkittlen sänktes ned i en stor träbalja med vatten vi fick hämta manuellt med plåthinkar från en tappkran 200 meter bort. Det tog cirka 90 min att komma ner till 20-strecket från kok…
Sammantaget en väldigt trevlig dag med mycket rök i skägget, blåfrusna ben och många trevliga samtal med nyfikna besökare. 25 liter IPA-vört blev resultatet och 40 liter hembryggd lättöl bjöds ut på dryga halva öppettiden. Tyvärr fick en hel del besökare vara utan öl med andra ord. Jag hoppas bli inbjuden till fler bryggningar på Skansen och ser fram emot att smaka resultatet!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Södra Maltfabriken – Deer santa, brown ale (amerikansk), 5.3%
Mörkt rödbrun, blank öl med kraftigt ljusbrunt skum som lägger sig snabbt.
Doften är tydligt humlig med apelsinkaraktär med kompletterande mjölkchoklad och lätt rostade malttoner. Mycket knäck och kola.
Beskan är väl markerad och småsträv, ligger kvar länge.
Diskreta alkoholtoner finns på en balanserad nivå.
En syrlig chokladsmak inleder med smått träiga toner från humlen. Apelsin och andra citrusfrukter finns på tydlig nivå. Medelfyllig kropp och medium kolatoner i eftersmaken.
Bra balans mellan malt och humlesmaker. En tydlig restsötma bidrar till fyllig munkänsla och eftersmaken domineras av kraftiga kakaotoner.
Medelhög kolsyrenivå ger ett fräscht intryck.
Välbryggd och väljäst utan några direkta inslag av estrar, fenoler eller diacetyl.
Kommentarer
En excellent och lättdrucken amerikansk brownale med en mycket trevlig humleprofil. Choklad och apelsin hör julen till men för att vara en traditionell och klassisk julöl är den något för välhumlad. För att vara amerikansk brownale är det däremot perfekt nivå på moderna humlesorter. Jag hade önskat en anings mer torrhumle för ytterligare en dimension i doften.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Valentin Cervisia – Vintage 2015
Idag har vi nypremiär för vårt champagneöl Valentin Cervisias hemsida eftersom Vintage 2015 är klar att korkas upp. Slut läs här och kolla in www.valentincervisia.com. Fler nyheter från projektet kommer inom kort!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Senaste kommentarer