Monthly Archives: juli 2016

Low Dissolved Oxygen, LoDO

IMG_9778Att Hot Side Aeration (HSA) dvs. syresättning av het vört ger oxidering med pappiga smaker tror många hembryggare är en gammal myt. Just blöt kartong eller Sherry/Madeira är smaker som associeras med extremt kraftig oxidering och alla som känt smaken och upplevt fenomenet vet att det är ett långlagringsproblem eller förknippat med extremt oförsiktig bryggning med stor plaskning. Därför tycker många hembryggare att Hot Side Aeration är förlegat och inte relevant i hembryggarskala, framförallt efter att ha läst Brülosophys test om HSA. Jag hävdar att det som sker vid syresättning i alla bryggningens alla steg förutom exakt efter jästen tillsatts är att reducera fina och fräscha smaker från både malten och humlen samtidigt som ölets ”bästa period” minskas ned. Detta är alltså inte att ölets ”förbrukas före” utan den där peakperioden där ölet är som absolut bäst som jag tror alla hembryggare känner till. Jag kom in på denna tankebana när jag drack en välhumlad öl som var flera månader äldre än jag någonsin lyckats hålla någon av mina humlefokuserade öl färska. Samma aha-upplevelse fick jag igen när jag i Tyskland drack en öl som finns på alla Systembolag i Sverige där smakskillnaden var enormt stor. Ölet hemma var inte utgånget men något tycks ha hänt under en långtradarfärd genom europa, på ett lager i Örebro eller i en varmförvaring på en ljus Systembolagshylla i en mellansvensk förort. Syresättning är något jag aktivt forskat kring sedan detta men faktum är att det inte finns så mycket i hembryggarlitteraturen förutom just Hot Side Aeration som ger förkortad livslängd, John Palmer skriver i sin fantastiska bok alla bryggare måste äga How to Brew (finns gratis på howtobrew.com):

”You should not aerate when the wort is hot, or even warm. Aeration of hot wort will cause the oxygen to chemically bind to various wort compounds. Over time, these compounds will break down, freeing atomic oxygen back into the beer where it can oxidize the alcohols and hop compounds producing off-flavors and aromas like wet cardboard or sherry-like flavors. The generally accepted temperature cutoff for preventing hot wort oxidation is 80°F.” (källa)

Faktum är att oxidering i betydligt fler steg än det klassiska HSA-plasket efter mäskningen faktiskt omnämns en hel del i litteraturen, fast inte i hembryggarböcker utan i handböcker för blivande bryggmästare som utbildar sig vid t.ex. VLB i Berlin. En bok som nämner syresättning i en rad ställen genom hela bryggprocessen är är Wolfgang Kunzes bryggmästarbibel Technology Brewing and Malting, ett moster på över 900 sidor för 1500kr som i mångt och mycket inte lämpar sig för hembryggare.
In på hembryggarscenen kom i våras en rapport från German Brewing Forum som beskriver hur man ska undvika alla dessa bortglömda syresättningsfällor och brygga enligt en teknik som kallas Low Dissolved Oxygen eller LoDO; läs rapporten On Brewing Bavarian Helles: Adapting to Low Oxygen Brewing direkt tycker jag!. Rapporten går igenom en bryggteknik för att minimera syresättning ner till 1.0 ppm eller helst 0.5 ppm löst syre i varenda steg i processen, allt från malning, syrereducering av mäskvattnet, hur hårt och länge man ska koka med mera. Efter att ha läst rapporten har jag börjat ta till mig de steg in i LoDO-tekniken jag tycker känns lätta för att minimera syresättning, det är nämligen ganska omständligt att brygga med nära på inget syre i processen. Kortfattat går det till såhär:

LoDO-Metoden
Koka allt vatten som ska användas i bryggningen och kyl ned det fort. Detta måste göras precis före bryggningen så inte ny syre reintroduceras i vattnet.
Behandla vattnet med 100mg/l Natriummetabisulfit / Sodium MetaBisulfit (SMB) på engelska eller en Campden tablett. SMB kommer reducera syret i vattnet till nära noll.
Plaska inte med vattnet när det ska ner i bryggverket.
Fukta malten med 1-2% vatten per kilo malt en kvart före malning så skalen blir så hela som möjligt.
Krossa den nyköpta malten precis före inmäskning.
Mäska in extremt försiktigt, gärna underifrån. Luktar det malt vid mäskningen betyder det att aromer försvinner.
Minimera utrymmet ovanför mäsken så inte syre kan introduceras eller bygg en mash cap, ett flytande lock som ligger ovanpå mäsken.
Plaska inte under något steg av mäskningen.
Mäska så kort tid som möjligt och rör inte om något i mäsken. Pumpar och recirkulering under mäskningen är en onödig risk.
Laka helst inte men om du gör det så gör det extremt försiktigt utan något plask/dropp med vatten som genomgått ovanstående behandling.
Koka svagt dvs sjud vid 98-99c.
Koka i maximalt 60 minuter oavsett maltsort.
Kyl ned mycket snabbt till pitchtemperatur, 5-6c för lager och använd inte koppar till kylningen.
Flytta vörten till jäshinken utan något plask.
Minimera utrymmet ovanför vörten i jäskärlet.
Häll i dubbla mängden jäst mot vad kalkylatorerna rekommenderar.
Syresätt först när jästen är i jäskärlet.
Flytta det fortfarande jäsande grönölet till ett co2-fyllt fat och minimera utrymmet ovanför ytan.
Kolsyrejäs med hjälp av en spundapparat.

Minsta lilla avsteg eller slarv med denna metod sägs förstöra de sällsynta men extremt fina och goda maltsmakerna man bara hittar i de finaste av tyska öl från stora bryggerier som har möjlighet att faktiskt göra motsvarande metod för minimerad syresättning. För min egen del vill jag att ölbryggning ska vara roligt och alla de stegen ovan känns för stunden ganska krävande. Men jag har absolut blivit en believer av LoDO och har detta i bakhuvudet när jag förfinar mina bryggartekniker. Utöver att man måste skaffa en DO-mätare för att ens veta hur mycket syre man har i vörten så kommer NatriumMetaBiSulfiten att spöka med din vattenbehandling (24 mg/l Natrium och 76 mg/l Sulfat tillsätts) så man bör definitivt börja med att bygga sitt vatten från RO-vatten eller destillerat vatten. Hur långt jag kommer gå i min resa mot mindre syresättning under bryggningen vet jag inte men uppenbara saker som att mala malten precis före mäskning eller minimera onödigt plaskande har jag gjort sedan en längre tid. Mina senaste öl har redan påvisat väldigt bra maltsmaker och dubbla hållbarheten så jag vet att jag är på rätt spår. Men alla är ju inte så tyskbryggarnördiga som jag är kanske…

160508_lindhcraftbeer_bryggeri_drei_helles_002

Mer läsning och källor
http://www.germanbrewing.net/docs/Brewing-Bavarian-Helles.pdf
http://braukaiser.com/blog/blog/2016/04/30/low-oxygen-brewing/
http://howtobrew.com/book/section-1/yeast/yeast-nutritional-needs/aeration-is-good-oxidation-is-bad
“Oxidation processes occur more rapidly in copper vessels” W. Kunze. Technology Brewing and Malting. VLB Berlin, 2007. s.242

swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Spundapparat eller Spunding valve

160710_lindhcraftbeer_spunden_001Kolsyra bildas kontinuerligt av jästen under jäsningen tillsammans med etanol. Därför år det lite dråpligt att vi köper kolsyra och tvingar den tillbaka in i ölet (om man inte kolsyrejäser i flaska). Stora bryggerier gör dock inte som vi hembryggare och tvångskarbonerar med CO2 i fatet efter avslutat jäsning utan dom bara stänger igen jästanken, ofta en speciell brighttank, så att kolsyran som bildas från sista procenten jäsning även kolsyresätter ölet. Svårigheten med att ”lägga locket på och stänga in jäsningen” är att få en lagom mängd kolsyra så man inte antingen får ett platt öl utan kolsyra, överkolsyrat öl eller ännu värre gör så jäskärlet exploderar. För att styra denna process använder bryggerier en spundapparat (även kallat spunding valve) som är en justerabar pysventil som släpper ut så mycket övertryck man vill dvs när ölet är logom kolsyresatt. Lite som en regulator för kolsyretuber fast tvärt om dvs. du reglerar hur mycket apparaten ska släppa ut ur fatet och inte hur mycket som ska pressas i. För att veta hur mycket tryck som är lagom sitter även en manometer kopplad före pysventilen.
Det är alla delar som behövs och metoden är enkel när man väl har apparaten; tappa ölet på fat strax innan jäsningen är helt avklarad, 1-2% är rimligt vilket motsvarar 5-10ö från FG beroende på startvärde. Tryck i lite CO2 så locket till fatet fastnar och du har lite övertryck att justera supndapparaten med första gången. Koppla på din spundapparat på Corneliusfatets co2-koppling och vrid på pysventilen till du släppt ut CO2 motsvarande det värde du vill ha i fatet vilket är beroende på ölstil och temperatur som den jäses i. En rekommendation jag läst är att 0.8 bar är en bra nivå för lagertemperaturer men jag har sett bryggare köra upp till 1.2 bar. Utgå från vanliga kolsyresättningstabellen för att hitta rätt nivå.
Det går att bygga en spundenapparat själv från smådelar men via Aliexpress eller Ebay är de färdigmonterade så billiga att det knappt lönar sig, kopplingarna är superbilliga medan pysventilen kostar motsvarande hela apparaten vid mina efterforskningar. Vill man däremot som jag kolsyresätta tre fat åt gången så finns det lite pengar att spara. Det är nämligen väldigt enkelt att använda en spundapparat till hur många fat som helst. Koppla lite CO2-slang mellan ett fyrvägsförgrening och köp några slangklämmor samt kolsyrekopplingar, sen kan man egentligen seriekoppla hur många fat som helst. En bonus jag inte testat ännu men som rimligtvis bör fungera är att det borde gå att koppla i ett färdigjäst fat (eller ett fat med någon annan vätska t.ex. vatten) som även det blir kolsyrat i samma veva som jäsningen kolsyresätter sig självt.
Vad är du vinsten med denna procedur? Förutom att man får kolsyran gratis så kommer flytten av ölet reaktivera jästen för den sista utjäsningen men kanske främst så äter jästen upp det syre som finns i fatet och ölet håller längre. Vill man inte köpa en massa prylar men ändå testa denna metod på ett enkelt sätt så kan man såklart prima i fatet precis som med flaskjäsning, antingen med sockerlag eller med Speise (sparad vört från koket). Samma apparat går även att använda för att jäsa under tryck vilket sägs hålla nere esterproduktionen så pass mycket att man kan snabbjäsa en lager vid högre temperatur utan felsmaker. Eftersom jag jäser en lager på två veckor plus en veckas lagring och därmed dricker ölet efter tre veckor så har jag inte varit så intresserad av att ytterligare snabba på det förloppet men kanske är det något jag kommer testa i framtiden för bloggens skull. Metoden ger mer jäst i fatet än om man låter ölet mogna på jäshink men det går att flytta ölet till ett nytt fat eller bara tappa ut jästen via tappkranen, viktigt är att man inte flyttar fatet i onödan då det blir lättare för sediment i botten att lossna.
Jag är egentligen väldigt nöjd med min jäsnings- och kolsyremetod redan men jag ville testa denna metod för utvärdering och skojs skull. Tidigare har jag tyckt att hållbarheten på de fräschaste smakerna varit för låg trots att jag varit väldigt försiktig med syresättning vid fattappning. Mina senaste 5-6 fat har dock smakat bra väldigt lång tid så det argumentet håller inte riktigt längre. Utvärderingen kommer ta ett par jäsningar så jag återkommer med kommentarer om några månader…
Jag köpte min spundapparat från Aliexpress här. Slangen är vanlig CO2-slang från Humlegårdens Ekolager.
Slangklämmor, fyvägskors, och kulkoppling från Ebay.

160710_lindhcraftbeer_spunden_002Min spundapparat såg ut som översta bilden när jag fick den förutom den lilla gråa muttern som ni får tänka bort från ”förebilden”. Jag tog bort överflödiga kopplingar och satte en slangnippel istället för en flarehane till kulkopplingen.

160710_lindhcraftbeer_spunden_003Här är alla delarna innan slangarna kapades till, slanglängden spelar ingen roll.

160710_lindhcraftbeer_spunden_004

160710_lindhcraftbeer_spunden_005

160710_lindhcraftbeer_spunden_006

160710_lindhcraftbeer_spunden_007

160710_lindhcraftbeer_spunden_008

IMG_9774
Flytt till fat via silikonslang.

IMG_9776Här kolsyresätts två fat bara.

IMG_9778I med lite för mycket tryck och pys ut till önskad mängd genom att vrida på skruven till spundapparaten.

IMG_9782In i kylskåpet igen eller kör diacetylrast för lager, tänkt på tryck kontra temperatur bara. Får man lite för lite CO2 är det lätt att fylla på i kegeratorn sen…


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Provsmakning av Lindhs Premium Gold (v2)


Skulle postat denna i fredags men har strul med internetuppkopplingen (därav trevlig helg).

swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Expansion av brygghuskapacitet

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_001Jag har utökat bryggkapaciteten rejält, från 60 liter till 140 liter per bryggning genom att tillföra ett kokkärl, BoilKettle (BK) på 95 liter till bryggeriet. I ärlighetens namn har jag inte behov av så mycket öl men när jästanken, som det var tänkt jag skule ha den till, inte gick in i kylskåpet så kom jag på denna lösning. Tanken med en separat kokare är att man mäskar och lakar sats nr1 i Braumeistern, flyttar över vörten till BKn och mäskar in sats nr.2 i Braumeistern där hela sats nr.2 får gå färdigt. Med ett kort mäskprogram ökar bryggtiden bara en dryg timme (framförallt med en separat HLT) men ger mer en dubbla mängden öl. Detta förfarande har jag kunnat göra tidigare i liten skala eller uppdelat på två kastruller men att ha en BK på 95l ger helt andra möjligheter då jag kan laka ut sats nr.1 extra mycket och ha batchsize på 80l i den och 60l i Braumeistern.
Min nya BoilKettle är en skinande ståltank från Speidel och är i princip identisk med min Braumeister 50 fast rymmer en del mer. Fördelen med samma storlek är att min huva som jag leder bort ånga med passar perfekt men även originalisoleringen, även tappkranarna är identiska. Som värmekälla har jag införskaffat en Speidel doppvärmare på 3200w som flitiga bloggföljare minns att jag ägt en tidigare (men tyvärr sålt). Jag har i dagsläget inte tillgång till 2st 16A-uttag så jag kan inte använda denna setup fullt ut men jag kan testköra genom att mäska i Braumeistern för att sedan laka och koka i min BK. Hur jag ska kunna jäsa 140 liter har jag inte heller tänkt igenom men jag har kapacitet för att lagra 190l på fat. Har jag fullständigt tappat förståndet? Inte omöjligt…

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_002Förmodligen är dessa två tillverkade i samma maskin.

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_006Både huva och lock passar på bägge.

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_009Originalisoleringen (BryggOlle) passar perfekt runt men är något för låg för min BK.

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_003

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_004

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_005

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_007

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_008

swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Tvåpunktskalibrering av refraktometer och hydrometer

Jag har haft lite bekymmer med en refraktometer som visade rätt värde vid SG 1.000 eller 0°ö men fel värde runt SG 1.040-1.050 vilket är det område som är mest intressant för en refraktometer att mäta i. Med en ny refraktometer i näven ville jag göra en tvåpunktkalibrering vilket går ut på att man justerar mätvärdet av sockerhalten vid två olika kontrollvärden precis som när man kalibrerar en bättre termometer. När jag ändå var i farten så passade jag på att kontrollera min hydrometer och justera min plastiga kina-refraktometer jag har i reserv. Hur man justerar höjden på sin hydrometer har jag skrivit om tidigare här.

Värden att justera mot
Precis som 0c och 100c är ganska lätta att få fram i hemmamiljö när man kalibrerar sin termometer är SG 1.000 (0 öchsle) och SG 1.040 eller 10.0 Plato ganska lätta referenser att skapa. Destillerat vatten mäter SG 1.000 (0° Öchsle) vid 20c och 10% socker i vatten ger 10 Plato/Brix vilket är SG 1.040. Har man inte tillgång till destillerat vatten så fungerar omvänt osmosvatten (även kallat batterivatten) lika bra för den noggrannheten vi kommer justera mot.
Ta en precisionsvåg och mät upp 10.0 gram strösocker. Fyll på med 90.0 gram vatten så du får 100.0 gram totalt. Rör runt med en sked så sockret löser sig helt och se till att blandningen och de instrument du ska kalibrera är ca 20c. Har man en sämre våg eller vill vara extra noggrann så går det bra att ta 100 gram socker och 900 gram vatten. Det fungerar utmärkt att blanda sockerlaget i 20c så någon uppvärmning behövs inte vilket även eliminerar felkällor från avdusntning. Nu har du en sockerlag som mäter 40° Öchsle eller SG 1.040 och det ihop med destillerade vattnet ger dig två referenspunkter. Tyvärr går det inte att justera en refraktometer eller hydrometer för bägge dessa värden så det viktiga är att för refraktometern att den är korrekt vid 1.040. En hydrometer som visar ett av värdena fel är tyvärr inget pålitlig och går inte att använda alls medan en refraktometer som visar korrekt på 1.040 men 2ö fel via 1.000 ändå kommer ge ett hyffsat bra värde mellan 1.030-1.050. Ett bra mätinstrument ska dock vara korrekt på bägge värdena.

Förfarande

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_001Startvärdet som är ett litet uns under nollan.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_00310.00 gram socker.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_00490.00 gram Batterivatten, från Biltema.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_005Tillsammans väger sockerlösningen 100.00 gram.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_006Blanda runt tills allt socker löst sig.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_007Droppa ut några droppar på refraktometern…

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_008…och stäng locket (ja kanske lite väl mycket bilder).

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_009Här visade först refraktometer ca 1°ö för mycket vilket jag redan justerat ner på denna bild.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_010Till min stora glädje visade sen rena batterivattnet SG 1.000. Självklart sköljde jag av och torkade försiktigt mellan mätningarna.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_011Test av hydrometer. 0,5° till 1°ö fel.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_012Vid 1.040-blandningen var felet ca 1°ö åt andra hållet så jag låter det vara som det är.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_013Test både med ytspänning och mer normalt mätförfarande.

160701_lindhcraftbeer_2stegskalibrering_014Före kalibrering av min kinarefraktometer.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

FastFerment

160630_lindhcraftbeer_fastferment_006Många hembryggares dröm är att ha ett koniskt jäskärl hemma, helst i stål. De är dock ganska dyra så därför har det kommit en variant i plast som heter FastFerment som jag har jäst i och utvärderat. Fördelen med koniska jäskärl är att man lätt kan tappa ut bottensediment dels före man tillsätter jäst men främst efter primärjäsningen för att kunna skörda jästen eller helt enkelt avlägsna den inför sekundärjäsningen/lagringen. Man behöver då inte flytta grönölet till nytt kärl för långlagring. Det är även lätt att skörda jäst samma väg. Det ökade trycket på jästen i och med konen hämmar också esterproduktion men min uppfattning är att det krävs betydligt större volymer/tryck för att detta ska ge någon märkbar smakskillnad. Jag har utvärderat FastFerment startkit som förutom den koniska jästanken innehåller vägghängningsanordning, golvställning, termometer, bärsele och en extra jäsbehållare.

Montering
Kopplingarna som ingår till FastFerment är inte tätslutande av sig självt så efter en ordentlig rengöring med PBW så ska alla hangängor på samtliga delar utom topplocket lindas med den medföljande gängtejpen. Dessutom finns det en del gjutskägg i gängorna till locket på jäskärlet så där ska man skruva av och på locket tio gånger före första användning. Ingen svårt eller speciellt jobbigt men ytterligare ett moment innan starten. Rengöringen var väldigt smidig då den stora 1-tums-kranen i botten tömmer all vätska på några få sekunder. Desinficering med StarSan var även det väldigt enkelt eftersom jäskärlet är så lätt att det går att skaka det i famnen. Golvställningen plockades ihop med några skruvar och sen var jäskärlet redo för vörten. En väldigt otydlig manual gjorde att jag lyckades med konststycket att montera kulkopplingen åt fel riktning vilket jag tyvärr märkte först när det var för sent, därför är den upp-och-ned på vissa av bilderna nedan. Tillbehören gick att skruva i underifrån ändå men inte riktigt lika lätt som med de gråa tillbehörsmuttrarna.

Användning
Ut åker StarSan, i åker vörten. Första bekymret uppstår där och då när jag ska syresätta vörten. När jäskärlet står på ställningen blir det så pass högt att jag inte kan tappa från mitt bryggverk via slang ner med någon vörtspridare. Den förvisso ganska stora öppningen är ändå för liten för att jag på smidigt sätt ska kunna vispa runt med min ballongvisp. Saftsil hade inte heller fungerat med öppningens storlek och med 22 liter vört i ”ägget” är det inte svårt att lyfta den men att skaka hela pjäsen kraftigt för syresättning var däremot ganska knöligt. Sen skulle jag flytta kärlet inklusive benställningen för jäsning i min matkällare tre rum bort. Det gick väldigt smidigt och den medföljande bärremmen behövdes inte för min del men har man bara väggställningen kan jag tänka mig att den är smidig. Har man en del StarSan även på utsidan så blir den hal som en ål så viss försiktighet rekommenderas vid flytt!
Jäsningen flöt sedan på bra. Ett stort plus till placeringen av termometern som når ca 10 cm in i vörten på en vettig höjd. Ni kanske undrar varför jag jäste denna i matkällaren och inte min termostatstyrda jäskammare? Anledningen är att jag jäser minst 40l men ofta 60l och FastFerment är så pass hög, både men ställningen men även med väggfästena att kärlet tar ett helt kylskåp i anspråk. Spelar mindre roll för många men stor roll för mig.
Efter jäsningen skulle jag tömma jäskärlet på bottensatsen inför flytt till fat. Någon jäst hade jag inte för avsikt att spara så detta blev första gången jag öppnade valvet nedtill. Till min stora förvåning hände ingenting, det hade blivit stopp av bottensats i kombination med en del humlepellets som hängt med ner i jäsningen. Jag försökte med en rad olika metoder innan jag fick ta baksidan på en rengjord sked och gräva ut en hel del tjock gegga så ”pluggen” lossnade. Man gör nog klokt i att låta bottensatsen sedimentera en timme och tömma ut den innan man tillsätter jästen. Detta är nog en klok metod även för att slippa suga ner syre uppifrån när jäsningen gått mer än några dagar. Själva flytten till fat skiljde inte något från hur jag annars gör och den medföljande slangnippeln passar bra i min silikonslang jag har en kulkoppling till Corneliusfat på. Diskningen gick sen lika smidigt som första rengöringen och plasten släppte kreusenringen lätt.

Sammanfattning och betyg
Min första upplevelse med FastFerment var lite blandad. Jag tyckte setupen var lite knölig mest för att det var så många lösa delar och manualen lämnade väldigt mycket att önska. Syresättningsproblematiken går att lösa på en rad olika sätt bara man är medveten om det i förväg. Jag gillade den låga vikten och den kraftiga bottenkranen. Något som däremot verkligen saknas som standard är ”samplingsporten” som finns som tillbehör, dvs en vanlig jäshinkskran som sitter 10-15 cm från botten där man kan ta prover ifrån för mätning men även flytta ölet till fat. Jag upplevde att tömningen av bottensatsen inte blev så ordentlig som jag hade önskat och en del sediment följde med ner i fatet. Mitt enda aber med FastFerment är egentligen att den är för liten för mina behov men för stor för kylskåpet då jag inte kan ha någon jäshink ovanför. Jag skulle gärna ha en i 70-litersklassen och en koppling ovantill för en blow off tube, det hade kunnat bli min ”standardjäsningstank”. Jag gillar tanken med att ha några olika jäststammar som får bo i några generationer i uppsamlingsbehållarna och mellanlanda i kylen.
Mitt samlade betyg ger den ändå väl godkänt men inte mina helhjärtade rekommendationer främst för att plasten inte är sluttätande från syre som t.ex. BetterBottles är vilket gör att man inte kan sekundärlagra så länge som man skulle önska med denna typ av jäskärl.

FastFerment kostar 995kr för jäskärlet, väggbeslag och jästbehållare eller 1995kr för startkitet som jag använt med golvställning och de andra tillbehören. Finns att köpa hos Humlegårdens Ekolager.

Plus
Lätt att bära och transportera, även utan bärremen.
Tömmer innehållet väldigt snabbt vid disk.
Smidigt med termometer som mäter inne inne i vörten. (tillbehör)
Bra literskala på sidan.
Prisvärd för att vara konisk.
Bra sanitärt vattenlås ingår.

Minus
Mycket kalldruv, humlerester eller torrhumle sätter sig som en plugg.
Ver inte hur sanitärt det är i längden med gängtejp.
För liten volym för mitt bruk.
Tar upp en hel jäskyl, något bredare och lägre eller kompaktare koppling.
Synd att inte samplingsport är standard, hur ska man kunna mäta SG för att avgöra hur jäsningen går?
För liten öppning upptill för att syresätta med ballongvisp.
Svår att få tät i locket vilket ger läckage om man skakar hela för syresättning, greppet är lite svårt.
Bruksanvisningen lämnade en del att önska vilket gjorde att jag monterade fel.
Tömmer man ut humle och annat för sent så sugs det in syre från toppen.
Kräver en hög installation för att kunna tappa till fat utan att flytta hela anordningen, dvs golvställningen kräver att man senare höjer upp allt på en bänk.
Släpper in syre genom plasten vid långlagring enligt manualen.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_010Rejält handtag till den rejäla kulkopplingen.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_011Jästbehållaren eller slangen skruvas på nedtill med handkraft.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_012Till jästbehållaren ingår en plugg när den ska förvaras i kylskåpet inför nästa användning. Här hade jag gärna sett ett riktigt lock istället.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_009

160630_lindhcraftbeer_fastferment_007Rejält stor termometer som går in i dykröret/thermowellen, dvs den kommer aldrig i direktkontakt med vörten.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_008Dykröret innifrån. Den är alltså som en stängd tub där termometern går in genom utifrån.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_003Det ordentliga vattenlåset.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_013”Pluggen” med humle och druv jag hade hoppats kunna dumpa utan att behöva gräva.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_005Jästdumpning före tappning till fat.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_001Flytt till fat.

160630_lindhcraftbeer_fastferment_002

160630_lindhcraftbeer_fastferment_004


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...