Årets BeerExpo i Linköping blev flyttat till Konsert & Kongress precis som Whiskymässan pga alkoholtillstånd, passade oss perfekt eftersom Emanuel bor två kvarter ifrån. En väldigt trevlig mässa med mycket bra öl. Det blir en bildbomb här eftersom jag lovat lite folk bilder och detta är ett smidigt sätt att skicka dom på. Vill ni publicera bilder på web eller i tidningar etc så hör av er, alla bilder finns högupplöst i tryckkvalité.
Stort tack till arrangörer, utställare och trevliga besökare för en lyckad mässa!
Provsmakning av vårt ChampagneÖlValentin Cervisia Vintage 2015 före avfärd mot mässan.
Natten mellan fredag och lördag rev jag av en overnight mash igen. Denna gång stegmäskades min hefeweizen och denna gång glömde jag inte pH-justeringnen med mjölksyra som komplement till salterna. Framöver är jag nyfiken att labba med syrarast för pH-sänkning men problemet är att gå upp mitt i natten för att mäta effekten. Många tyckare och tänkare har avfärdat syrarasten eftersom den är långsam och tidskrävande, minst en timme för effekt har jag läst, men tid är ju det jag har mest av under en overnight mash. En variant är att göra en lite minimäsk för testmätningar men jag har ingen stabil pH-mätare så det får vänta lite. Receptet är detsamma som sist då det känns som jag hittat något jag gillar. En lite vattenbehandlingsjustering bara med lite magnesium som varit lite lågt här i Norrköping. På tal om det har jag redan undersökt vattnet i de delar av södra Stockholm vi letar boende, helt frisk är jag ju inte… Vetet maldes på 0.8mm mot senast 1.0mm och pilsnermalten på 1.2mm vilket närmast är standard för Braumeister. Jag tror mäskningen gick som den skulle, jag sov ju, och när jag gick ut till bryggeriet vid 7 på söndagsmorgonen stod Braumeistern och indikerade utmäskat. Jag lakade med 10 liter vatten av okänd temperatur då termometern blev kvar inne i huset, detta kan ha bidragit med den minimalt lägre effektiviteten mot förra gången. 2ö diff nedåt mätte jag upp men det är inte helt säkert eftersom jag inte hade kalibrerat min hydrometer förra veteölsbryggningen. Lakningen skedde utanför Braumeistern i en hink på golvet som test men även det blev kletigt och det är ytterst tveksamt med livsmedelsklassningen på hinken och därmed inget jag kommer fortsätta med. Skulle vi bott kvar i huset skulle jag testat att sätta en krok i taket för att hänga maltröret i ovanför Braumeistern och sedan laka rätt ner. Som det är nu tycker jag nivån på vörten är för hög och den har fortfarande lite kontakt med botten av maltbädden när man lakat klart. Det gör att det inte ”droppar färdigt” efter lakningen och flytten av maltröret ger droppande vörtkladd över halva bryggeriet. Det här står med på min todo-lista över förbättringen men är pausat tills vidare…
Mäska, koka, kyla, tappa på hink, hälla i jäst, diska. Ja det gick smidigt och snabbt (nåja) att brygga denna gång tycker jag. Jästen skulle varit en splitbatch med en uppodlad flaskjäst förutom min Meckatzer-stamm men förkulturen luktade acteon och åkte i vasken. Som tur var hade jag mer än väl uppodlad jäst för 45 liters jäsning. 20c och i i kylen, det bubblade ur rören morgonen därpå så alles in ordnung.
Här ser ni maltröret i den stora hinken som är införskaffad för disk och just denna typ av förvaring när mäsken ska droppa av det sista. Men just denna gång är detta alltså olakat och Braumeistern är på väg mot uppkok redan.
Det är kaos i bryggeriet med flyttkartonger och annat mög så någon mer utzoomad vinkel än det här blir det inte. De som tror man behöver slangklämma för silikonslang på Braumeisterns originalkran kan sluta tro det. 12×16 från Humle sitter bra om man bara ska ha 30-40cm som jag för att styra vörten och diskvattnet. Lång slang behöver alltid slangklämma tycker jag.
80m kok står i alla Braumeisterrecept och manualen, jag kör här med 90 min men det är nog hugget som stucket. Däremot så börjar timern ticka ner ca 10 min före jag skulle börjat ta tiden så ska ni koka kortare blir 60 min = 70 min i min värld.
Jag tog inte bort silplåtana när jag hällde i lakvattnet vilket gjorde att det såg ut som lakningen kokade kraftigt, borde ha filmat istället för fotat.
Får 0% kondens eller dimma i bryggeriet med min lowtech-setup utan fläkt. Helt tyst är det när jag brygger också, inte för att jag är där och störs av lite fläktljud men det kan vara så att vörten blir liiiite godare av tystnade. Lite som när Teo Musso spelar klassisk musik för sina jästankar. Och nej jag menar inte allvar…
Efter min resa till Tettnangregionen blev jag sugen att jämföra Tett mot Hallertauer. Hoppas på lite mindre ört men det är svårt att förutspå en bittergivas smakbidrag.
Typiskt Protaflockladd på kylspiralen. Ett tips är att ta bort det innan det torkar fast för det kan sätta sig ganska bra.
Jag och Braumeistern tackar för uppmärksamheten så hoppas jag vi ses på Beerexpo i Linköping på lördag. Braumeistern har dock utegångsförbud men hälsar så gott.
HEFE XVI_Meckatzer (Weizen/weissbier (sydtysk typ)) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Batchsize: 47.50 l Koktid: 90 min OG: 1.048 SG FG: ? SG ABV: ? % IBU: 11.6 IBUs EBC: 7.5 EBC Color
Total humle: 50.00 g
Fly sparge with 9.98 l water at 78.0 C BryggData Brygganteckningar 6c 180m 22.10 inmäskning klar 1046-1048 Plus Minus |
Provsmakning
Kraftigt disig, gyllengul öl med krämigt vitt skum som lämnar en del rester på glaset. Doften är kryddig av främst kryddnejlika, frisk och svagt blommig. Något jordig doft men lätta inslag av vanilj i bakgrunden. Smaken är pilsnermaltig där en mycket lätt restsötma, nästan åt det vattninga hållet, samsas med en väldigt lätt humleton som är av det örtiga slaget. Den låga beskan ihop med den kraftiga kolsyran gör denna öl väldigt lättdrucken och somrig. Vek.
Omdöme
Jag har dragit mig lite för att skriva om denna öl, inte för att jag skäms för ett misslyckat öl för det är t.om. ganska gott, utan mer för att det känns som irrelevant för min resa. Som ni kanske noterat i texten ovan finns en total avsaknad av banan, småfrallor och jästighet. Kanske vissa av er förstod redan av glasvalet att något inte stod rätt till. Mycket riktigt så är detta inte någon hefeweizen utan mer en amerikansk veteöl, trots att den jäst med en veteölsjäst. Jästen som jäste denna öl är min Meckatzerjäst jag tog med mig hem från Tysklandsresan och första gången jag använde den blev resultatet mycket lyckat med extrema banantoner, främst under jäsningen men en hel del hängde med ner i glaset. Denna gång saknas dessa inslag helt, trots högre jästemp och lägre pitch. Min teori är att det är en lagerjäst som kolsyrejäst ölet och att denna blivit dominant under jäsningen. Oavsett så är det här en god öl som jag dricker i rasande takt men någon hefeweizen det är det inte. Jästen? Ja den åker i vasken och jag är tillbaka på ruta ett, gör om gör rätt.
Ni som undrar över mitt besök på SM så fick jag tyvärr ställa in det då min dotter bestämde sig för att födas strax efter lunch. Tur att jag inte hann åka iväg! Jag laddar dubbelt för SM 2016 i Skåne istället och funderar på om det går att döpa en tjej till Citra eller Cascade?
Glaset är ett Duvelglas från Sejdelshoppen.
Någon pessimistisk bryggare har sagt att ölbryggning består av 20% bryggning och 80% diskning. Det ligger tyvärr lite i det även om jag tycker siffrorna är något skeva. Rengöring delas upp i tre olika nogrannhetskategorier; grovrengöring, desinficering och sterilisering. Grovrengöring görs i regel efter bryggning för att ta bort fastkletade humlerester, skalrester eller diverse klet i använda fat och flaskor. Man kan generalisera och säga att grovrengöring gör man på synlig smuts. Desinficering och sterilisering görs där det finns icke synlig smuts och bakterier och i regel före vört eller öl ska komma i kontakt med ytan. Desinficering räcker för det mesta i hembryggarsammanhang och då dödas över 99% av skadliga bakterier medan sterilisering istället dödar allt levande och gör ytan steril.
Grovrengöring
Grovrengöring är ofta mekanisk (tänk diskborste och tvättsvamp) och tillsammans med kemikalier som ofta irriterar huden eller t.om. är farliga. Stora bryggerier använder ofta lut i form av NaOH, dvs kaustiksoda eller propplösare, men i hembryggarsammanhang är det inte lika vanligt och heller något jag rekommenderar. Anledningen är att NaOH även angriper plast och gummi vilket skadar packningar och pumpar. Rent som tusan blir det men skyddsglasögon är ett måste, skvätter det i ögonen riskar du synen… Den vanligaste kemikalien för hembryggare är istället Powdered Brewery Wash (PBW), som egentligen bara är ett parfymfritt perkarbonatbaserat diskmaskinsmedel. Faktum är att PBW även går att använda i diskmaskinen om ens vanliga diskmedel skulle råka vara slut. PBW fungerar riktigt bra på att lösa upp grov smuts och dess egentliga enda nackdel är ett något högt pris. PBW är perfekt till att lösa upp avlagringar i kastruller eller bryggverk samt att grovrengöra jäshinkar, fat och flaskor efter användning. PBW måste eftersköljas noggrannt med vatten och det finns sannolikt kvar en viss del bakterier efteråt, om inte annat så från kranvattnet. Ett alternativ till PBW är Vendors Washing Powder (VWP) som går steget längre och adderar Klor i leken så medlet även desinficerar i samma steg. Det står att medlet steriliserar men per definition håller jag inte med om det. Även Halapur som säljs i rengöringskitet innehåller Klor så jag behandlar dessa två medel som samma även om jag inte testat just Halapur. Nackdelen med Klor är att det kan angripa repig metall som kan börja rosta med tiden medan fördelen är att det blir extra rent jämfört med PBW. Måste eftersköljas ännu mera nogrannt mot PBW då Kloret förutom dess giftighet kan bidra till otrevliga bismaker som ofta klacifieras som medicinala eller band-aid (gamla plåster?). Eftersom omfattande eftersköljning är ett måste så var vi där igen med kranvattnets renhet. Jag har använt VWP mestadels under min bryggarkarriär då priset varit bra och min närmaste lokala bryggbutik alltid haft det i lager men jag tänker gå över till PBW för skonsamhetens skull. Jag har under hela min bryggarkarriär aldrig haft någon infektion, om det beror på Klorinet eller en allmänt rigorös rengörinsrutin låter jag vara osagt.
Som ett sidospår för riktigt grov grovrengöring och/eller polering av t.ex. rostfritt stål eller koppar går det använda Oxalsyrabaserade rengöringsmedel. Jag har använt det till att få upp glansen på utsidan av mina Corneliusfat men det som händer är att medlet oxiderar ytan på metallen som blir svart av utfälld oxid. Man kan kalla det för en kemisk polering och inget man bör änga sig åt mer än vid enstaka tillfällen. Skölj mycket noggrannt efteråt! Skurboll eller stålull är ett alternativ i denna kategori men dessa två repar ytor så använd väldigt sparsamt och sällan.
Desinficering
Desinficering görs med fördel precis före vört eller öl ska komma i kontakt med den rengjorda ytan. Desinficering går att göra med värme eller kemikalier beroende på vad som ska desinficeras. Värme tillför man i form av vattenånga eller kokande vatten och lämpliga föremål att rengöra på detta sätt är silikonslangar, flaskor och fat. Det finns ett riskmoment med kokande vatten så där manar jag till försiktighet. Exempel på olycksrisk är om man häller kokande vatten i ett fat och skakar för att sedan låta vatten ta sig ut genom säkerhetsventilen. Det är vanligt att rengöra flaskor med en liten mängd vatten i med en ugn som förvisso gör flaskorna i det närmaste sterila men även kan påverka hållbarheten på godset i längden. Framförallt om flaskorna kylls ner för hastigt efteråt eller om tunnare glas används. Lämpliga föremål att koka är silikonslangar och sildukar som på ett smidigt sätt blir desinficerade. Vattenånga är ännu mer riskabelt än kokande vatten och rekommenderas främst för professionella bryggerier som kan högtrycksspruta vattenånga för att komma åt på ställen man annars inte når. Kemikaliemässigt hittar vi främst tre produkter i denna kategori; StarSan, SaniClean och Chemipro Oxi. StarSan och SaniClean är från samma tillverkare och enda skillnaden är att StarSan bildar skum som även det desinficerar. Bägge är i rätt koncentration livsmedelsklassade och faller under kategorin ”no rinse”, dvs behöver inte och ska inte eftersköljas utan bara hällas ut. Blir det skum kvar så gör det inget för koncentrationen blir så låg att det blir ofarligt för människor, ”Don’t fear the foam”. StarSan och SaniClean jobbar med lågt pH som aktiv ingrediens för att eliminera bakterier. Chemipro Oxi rengör med aktivt syre och liknande medel används till rengöring av klorfria pooler. Även detta är en no rinse och den svenska återförsäljaren MaltMagnus anser att den även grovrengör en hel del även om det inte är lika djupgående som PBW. Lämpliga användningsområden är jäshinkar, fat och flaskor före ölen, eller lättare sagt allt som kommer i kontakt med vörten och ölet efter det lämnar kastrullen. StarSan är vanligast i Sverige och det jag själv använt mig av mest även om jag experimenterar med Chemipor Oxi. Skummet i StarSan är bra i bland och jobbigt ibland t.ex. när man ska få bort det från ett Corneliusfat eller e-kolv. Har man skum kvar i en e-kolv är ett tips att spraya in lite mer StarSan så brukar det gå att få skummet att glida ut. På tal om sprayflaska så brukar en blomspruta med StarSan vara bra att ha under bryggdagen för att komma åt på ställen där det behövs, jag har alltid en flaska med StarSan i bryggeriet till fatkopplingar och annat som behöver underhållas. StarSan är dessutom lämpligt att ha i vattenlåset på jäshinken. Den sista kemikalien som ska nämnas i sammanhanget är någon form av alkohol, t.ex. etanol. Fördelen med just etanol är att det är ”vanlig sprit” och inte påverkar ölet smakmässigt men nackdelen är att det är svårt att på lagligt och/eller ekonomiskt sätt få tag på ren och stark etanol som är utan tillsatser. Handsprit är bra till händerna men innehåller ofta diverse tillsatser som t.ex. handkräm. Ytdesinficering finns billigt på apotek men innehåller ofta högre alkoholer som inte är lämpliga för förtäring. Jag brukar ha en flaska hemma för rengöring av t.ex. bord och kylskåp men inget som öl ska komma i kontakt med. En annan produkt som användes flitigt för några år sedan är Jodofor som är ett jod-baserat desinficeringsmedel. Nackdelar med jodofor är dess längre kontakttid och att det missfärgar plast med tiden. Jod används vid sårrengöring och vid operationer så visst är det ett starkt medel men något omodernt. Sista produkt att nämna under desinficering är Klorin som var vanligt för ytterligare lite längre tid sedan i hembrygggarsammanhang. Klorin fungerar förträffligt men kräver gedigen eftersköljning och det är dessutom skadligt för miljön. Klorin i starkare koncentration har en blekande effekt och ger extremt torra händer så använd handskar och skyddskläder om du får för dig att använda klorin. Passar bättre att bleka kläder och rengöra duschar samt toaletter med…
Sterilisering
Sterilisering görs främst med värme. Antingen genom att koka under tryck med en tryckkokare eller autoklav, eller med eld. Sterilisering anser jag endast behövs i samband med jästhantering av det avancerade slaget, t.ex. för att odla jäst på snedagar. Vört eller glas går att sterilisera i en vanlig tryckkokare som pressar upp temperaturen mot 120c men professionella jästodlare använder autoklav som går steget längre. Eld används för att sterilisera den metallögla man sprider ut jästen på snedagar med, eller för att sterilisera utsidan av en flaska som man vill ta tillvara jästen från. Sterilisering behövs i regel inte för hembryggare och är inget jag tillämpar.
Metallurgi eller vilka metaller och plaster som bör behandlas skonsamt
Rostfritt stål heter Stainless Steel på engelska, dvs inte fri från rost utan ”rostar mindre”. Det beror på ett yttre lager av kromoxid och det kan vara bra att komma ihåg för även om metallen inte kommer rosta av sig själv så kan repor och framförallt ihop med fel kemikalier utveckla rost under en längre kontakttid. Svetsfogar är särskilt utsatta då de även kan innehålla andra metaller. En bra grundregel är att aldrig låta metall vara i kontakt med rengöringsmedel längre tid än nödvändigt. Lämna t.ex. inte PBW i en kastrull över natt bara för att du inte orkar köra en minut med en svamp och sen skölja ur. Vissa diskborstar och svampar kan ge smårepor på metall, repor som förvisso inte kommer vara djupa nog att utveckla rost men det är ett onödigt slitage. Kör inte med för grova scotch brite i onödan.
Aluminium är särskilt känsligt för klor så undvik VWP och Klorin där, PBW är en mer lämplig rengörare.
Koppar ärgar av sig självt u kontakt med luft vilket innebär att ytan bildar kopparoxid, en process som förvisso tar många år. Kopparen blir först dimmig och sedan grön. Ett bra exempel på ärgning är kyrktak, de var från början kopparfärgade! Fett från t.ex. händer ger dessutom en ökad oxidering. För att få bort oxideringen använder man ättika och en mjuk svamp men oxideringen är inte farlig i sig, bara mindre snygg. PBW går bra till t.ex. en kylspiral men ofta räcker det med varmt vatten. Kylspiralen blir ju desinficerad i koket iallafall.
Mässing används i vissa kranar och kopplingar och kan rengöras med PBW men ibland innehåller mässing en del bly som det finns metoder för att få bort med vinäger och någon peroxid. Här får ni söka vidare information på annat håll, själv kör jag uteslutande rostfritt.
Krom finns på en del fatkranar och kan även de innehålla bly. PBW vid behov annars StarSan.
Plast förekommer i hembryggarsammanhang i form av jäshinkar, slangar och i pumpar. PBW och StarSan men även klorin fungerar utmärkt på plast. Plast gillar inte NaOH (Kaustiksoda) och i tex. en Braumeister rekommenderar tillverkaren Speidel en kontakttid på max 10 minuter för att inte förstöra impellrarna i pumparna. Jäshinkar tål kokande vatten för rengöring men slangar och hävertar brukar krokna vid de temperaturerna. Rengör med PBW och desinficera med StarSan/SaniClean/ChemiproOxi istället.
Rejäla skyddshandskar som dessa från Blichmann sparar många lager hud. Rekommenderas verkligen!
Vad får man om man parar IPA-glaset och klassikern Teku som redan funnits på marknaden i 9 år? Jo man får Craft Master One, det senaste glaset från tyskarna på Rastal. Formen på kurvorna motsvarar 10 och 15cl och tanken är att detta ska vara ett allroundglas för ölprovningar. 47,3cl rymmer det enligt tillverkaren och är med andra ord ganska stort. Man får handtaget från IPAglaset men kurvorna från Teku. Jag tycker det är betydligt mer lättdiskat än IPAglaset (som för övrigt ser ut som en sexleksak) men det är inte lika elegant att dricka ur som Teku. Det framhäver blankhet bra och det är en bra storlek på kupan men har man bara lite i glaset går det inte snurra ölet för att få upp aromen som i Teku. Sammanfattningsvis, petar Craft Master One ner Teku från tronen? Inte som provglas men det glider ändå upp på topplistan över glas jag gillar att dricka ur.
99-139kr hos SmakaMera.se
Stilren kartong från grabbarna på SmakaMera.se
Jag har fått några nya glas från Sejdelshoppen som jag har kört igenom en rad olika öl i som test. Samtliga är halvliters enbart för jag fick lite sommarfeeling nu när det kommit en föraning av våren. Vissa öl vill jag provsmaka och finlira med, en del öl (och speciellt till viss mat eller efter gräsklippning) vill jag ha en välgjord stor stark om ni hänger med på vad jag menar. Dessa glas återfinns såklart även i mitt stora inlägg om glas som ni hittar här.
Jever 0,5l. En stadig pjäs som rymmer 0.65l om man inte kör på med för hög skumkrona. Ganska tung och med långt handtag blir det lätt lite obalans men den är trevlig att dricka ur ändå. De slipade fasetterna känns bra när de hamnar rätt i munnen men något konstiga om man får en skarv i mitten av läpparna. En stadig tysk pilsner eller lättare pale ale rekommenderas till detta glas, gärna ihop med tacos. 59kr på Sejdelshoppen
Spiegelau är nu inne på sitt tredje glas som känns riktat till CraftBeer nörden; först kom IPAglaset, sedan Stoutglaset och nu kommer Witbierglaset jag direkt döpt till Ägget. Tillsammans med bryggeriet Bells har de tagit fram ett glas som ska rymma aromer och utmana normer. Laserskuren kant ska ge användaren en krispigare upplevelse och jag är beredd att hålla med. Mysigt runda former och en rejäl kupa gör detta till en trevlig kompis när man njuter av doften av koriander och apelsinzest. Jag har testat glaset med IPA och det funkar bra men rymmer lite för mycket för min smak där. Den stora volymen gör att man kan skumma ur en wit ganska ordentligt vilket ökar stabiliteten på skummet. Lite svårhållet men blir mitt självklara val till belgiska veteöl framöver. 109kr på Sejdelshoppen
Nils Oscar har tagit fram eller åtminstone låtit sätta loggan på en rak historia som rymmer en halvliter. Verkligen ett no bullshit-glas. Relativt rakt, rejäl öppning, rundad kant och som gjort för att avnjuta en hamburgare med. Pilsner, Kölsh eller välhumlad lager (modern ljus lager) rekommenderas. Finns även i 0.3l-variant. 69kr på Sejdelshoppen
Senaste kommentarer