Lindhs Premium Gold (försök 1) och en hink sommarale

När jag var i Bayern före jul så fick jag tag på en Helles (Schäfflers Premium Gold) som fick mig att fundera ordentligt på om inte det här med lager är något missförstått men kanske främst felbryggt av de stora och svårbryggt för de små. Sedan dess har jag funderat på hur jag egentligen skulle kunna få till något liknande. Speciellt eftersom jag varken har tillgång till receptet eller ens möjlighet att prova den igen, jag hade dessutom några öl innanför västen när jag provade den första gången och flaskversionen jag drack någon dag senare var inte lika god som på fat. Därför blir det en romantiserad drömbild av en maltig men lättdrucken och extremt krispig tysk lager som får stå modell för en ny resa jag tänkt bege mig på. Att jag förr eller senare skulle börja brygga tysk lager var kanske inte helt oväntat men jag tror det finns något där att hämta. Det knepiga med stilen är att allt egentligen är detsamma för de flesta bryggerier; Weyermanns pilsner malt, ett fåtal jäststammar och tyska nobla humlesorter och då främst Hallertauer/Tettnanger. Lika stor roll i denna stil spelar vatten, jässchema och bryggmetod. Här finns mycket att misslyckas med och lära sig av. Att jag inte har koll på min bryggutrustning ännu gör det hela ännu mer spännande. Nu kör vi!

Eftersom jag inte hunnit brygga så mycket med Braumeistern ännu fanns det en rad saker jag ville testa och mäta. Jag har tidigare labbat med olika batchstorlekar och lakmängder vilket har spökat med mina bryggdata en del och denna gång ville jag se mer hur SG och volymer påverkas i de olika stegen samt hur det fungerar med en något större lakningsvolym. Därför mäskade jag med mina vanliga 55l, mätte SG, lakade med 20l, mätte SG, kokade, mätte SG, spädde med 10l vatten, mätte OG. Detta gjorde att jag fick ihop 74l efter kok vilket motsvarar 71l efter kylning med 4% volymminskning.

Vi tar det steg för steg
Mäskade in med 55l på 11kg malt vilket gav 1.052 och 23cm från Braumeisterns övre kant alltså ca 50l. 84,25-(1.5l/cm*23)=49,75l Detta ger grainabsorbtion på 0.47l/kg.
Hade värmt 20l lakvatten men inte bestämt mig om jag skulle använda allt utan det fick bero på mäskeffektiviteten. Med Beersmiths dilutiontool på 50l@1.052 före lakning labbade jag med några olika varianter för att bestämma mig för hur mycket jag skulle laka med:

• 15l vatten ger 65l på 1.040
• 20l vatten ger 70l på 1.037
• 15l lakvört på 1.020 ger 65l på 1.0454.
• 20l lakvört på 1.020 ger 70l på 1.043.
• 20l lakvört på 1.010 ger 70l på 1.042.

Jag bestämmer mig för att laka med hela volymen och landar på 69l och 1.048, alltså betydligt högre än beräknat så lakningens SG måste varit på 1.038. 1.048 var mitt tänkta OG så redan här inser jag att jag kommer behöva späda om detta ska bli den midsommaröl jag planerat för. Efter koket hade SG stigit till 1.053 vilket jag hade kunnat låta passera men med en bra utjäsning så hade den blivit starkare än planerat. Med en nyfödd dotter vill jag dessutom ha något svagare att dricka hemma så jag spädde ut vörten efter kok med 10l vatten vilket skulle gett 1.046 enligt BS men gav 1.042, egendomligt. Detta bör i slutändan ge en öl på ca 4.5% vilket blir perfekt. 74 liter bör räcka några veckor extra dessutom…
För att kunna brygga dessa stora mängder passade jag på att testa nya metoder att laka på. Problemet över 55l efter mäskning är att maltbädden i maltröret hamnar ovanför vörtytan och det rinner inte igenom som det ska. Därför måste röret lyftas högre, antingen med ett rep eller med något mellan röret och Braumeisterkanten. Jag testade några olika varianter;

• Två plankor (2tum4?) som stöd under maltrörspinnarna som det är tänkt att röret ska vila på. Detta blir något för lågt men skulle räckt för 10l lakning utan problem.
• Samma plankor ovanpå Braumeistern där röret kunde vila tryggt. Detta funkade bra men var svårt att placera och vört rann längs sidorna på plankorna vilket medförde kladd.
• Kylskåpsgaller mellan röret och Braumeistern. Denna metod var bäst och klarade av de ca 30 kilona som de utsattes för. Kladdfritt.

Bryggdagen
Även denna bryggning gjordes med overnight mash-tekniken vilket sprider ut bryggdagen över natten och trots den stora volymen var jag färdig inkl disk redan vid lunch. Bryggdagen visar att det på en enkelt sätt går att göra rejält stora mängder öl med Braumeistern och jag har blivit en del klokare hur volymer och SG jobbar. Plankorna åker tillbaka till garaget men gallret kanske testas igen framöver. Jag får betydligt högre effektivitet av både mäskning och brygghustotalen så den måste jag ta mer hänsyn till. Gummilisten fungerade fint även denna gång.

Receptet
Jag visste redan före bryggningen att det kommer ta ganska många försök att hitta rätt med denna öl. Att experimentera med olika vattenvolymer samtidigt är inte optimalt heller så receptet blir inte så värst intressant denna gång utan mer när jag börjar slipa på finliret efter några bryggningar. Nåväl; Pilsnermalt, 5% Carapils och några nävar Melanoidmalt för färg och lite maltighet. 11kg malt totalt. 150g tettnang (2%) på 20m. 3 paket 34/70 i stora hinken och US05 i en liten till sommaralen.

Data
50l innan lakning på 1.052.
69l efter lakning 20l på 1.048. 96% Mash eff.
63,7l efter kok på 1.053. 96% Brewhouse eff. (wtf?). 5.3l boiloff på 80m.
73,7l efter spädning 10l på 1.042 vilket bör ge ca 4.5% abv.

Mäskbädden precis efter första lyftet upp till pinnarna.

Såhär är det tänkt att maltröret ska vila vid lakning. Smärtfritt upp till 10l enligt dagens tester.

Vörtvolymen av 11kg malt och 55l vatten efter ca 20 min avrinning. Istället för U-formade pinnen så hade jag plankorna under vilket höjde röret ca 5 cm vilket inte räckte långt samt var knöligt att få på plats.

Lakvattenvärmning

Noggrann lakvattentemperaturmätning!

Metod ”plankorna under röret”.

Hushållspapper för att stoppa ”rinnet” längs plankorna.

Sista metoden med gallret vilket passade bäst för mig. Om ni testar andra varianter så får ni dela med er av era erfarenheter!

I med 20l vatten för lakning.

Snart nått preboil volume, yikees!

På med hatten.

Gummilisten efter mäskning. Det övre filterparet tar jag bort när jag ska laka.

Det tråkiga sista momentet, disken… Samlade första kylningsvattnet i min murbruksbalja och kunde diska med varmt vatten utomhus vilket var trevligt.

Volym efter kok och kylning. Mycket öl blir det!

Provsmakning

Ale:en till vänster och Lagern till höger.

Lindhs premium gold
Mörkt halmgul på gränsen till gyllengul, blank, finbubbligt skum med mycket rester. Snygg!
Doft: tydlig maltighet dominerar doften med pilsnermalt som varvas med münchnerkakigheten, ganska tydlig humledoft av örtig tettnangkaraktär, en lätt syrlighet finns i bakgrunden.
Smaken är maltig med medelkropp och rejäl lagerkvalité, inga smakbidrag från jäsningen. Smakar välbryggt helt utan inslag av kokta grönsaker (dms) eller smör/smörkola (diacetyl) som vanligen förekommer i denna öltyp.
Låg med för stilen perfekt beska. Något lätt avslutning.

Omdöme
En riktigt välgjord och välsmakande tysk lager som absolut inte skäms för sig utan skickar de flesta svenskgjorda storskaligt producerade varianter i sopen. Min första lager jag är riktigt stolt över och som icke ölkännare säger smakar som vilken öl på krogen som helst. I mitt projekt att skapa ”min premium gold” så är maltigheten inte där men färg, beska, humlesmak sitter perfekt. Färgmässigt finns det utrymme för lite fler mörkare maltsorter så jag måste börja labba med malten för att hitta rätt. Ett mycket bra första steg i rätt riktning och en perfekt sommaröl fick jag till.

SommarAle
Mörkt halmgul på gränsen till gyllengul, blank men inte riktigt lika mycket som lagern, finbubbligt skum med mycket rester.
Doft: I mångt och mycket likt lagern med en tydlig pilsnermaltighet men även med en lätt, fruktig estrighet som känns besvärande när man väl druckit den rena lagern. Svaga toner av lakrits/anis finns att skönja, något som påminner om en porter jag drack för 1,5 år sedan. Lite krut. Samma syrlighet om än något svagare.
Smaken är rund, fyllig och tydligt maltfokuserad. Betydligt rundare och lenare med mycket svaga fruktinslag i jämförelse med krispigheten och stramheten i lagern.
Ingen dms eller diacetyl, lagom beska.

Omdöme
Jag borde bedöma denna för sig självt men det är svårt när den känns som lagerns fula kusin. Väldigt ren och lättdrucken ale med tydlig lagerkvalité men det finns den där lakritstonen från en US05 som fått gå utan temperaturstyrning som jag inte gillar. US05 är en grym allroundjäst men den passar bättre till andra ölstilar än denna.

Länk till bryggningen.

Som addendum vill jag dela med mig av mina skalor jag bedömer färg och genomskinlighet på:

Genomskinlighet
Kristallblank – Ser ut som filtrerad eurolager eller ett glas kran vatten.
Blank – Riktigt bra genomskinlighet men inte det där briljanta, kristalliga.
Lätt disig – En svag hinna som minskar ljusinsläppet men fortfarande anses rejält genomskinlig.
Disig – En tydlig hinna eller filter som begränsar genomskinligheten på ett markerat sätt.
Kraftigt disig – Här börjar det bli svårt att se igenom vätskan och en text på andra sidan glaset är mycket svårläst.
Grumlig – Ogenomskinlig som t.ex. en veteöl.

Färgskala
EBC 3 – 6 Ljust halmgul
EBC 7 – 10 Halmgul
EBC 11 – 15 Gyllengul
EBC 15 – 25 Bärnstensfärgad
EBC 25 – 35 Kopparfärgad
EBC 35 – 45 Mörkt kopparfärgad / Ljusbrun
EBC 45 – 60 Rödbrun / Brun
EBC 60 – 80 Mörktrödbrun / Mörkbrun
EBC 80 – 100 Rödsvart / Brunsvart
EBC 100+ Svart

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons: