Posts in Category: Utrustning

Nya pumpar och bakstycken till Braumeister

I min jakt på den perfekta ölen började jag brygga med lågsyremetoden (LOB – Low oxygen brewing) för fyra år sedan eftersom det är så mina favoritbryggerier brygger sin öl. Att syre är dåligt för öl är känt sen väldigt många år så detta är absolut ingen nyhet men många små kompletterande detaljer för att hålla nere syrenivån främst på hembryggarnivå poppar ständigt upp. En sådan detalj är att hålla nere mängden metaller som kan reagera med vörten genom Fenton-reaktioner. För er som inte orkar läsa den artikeln så kan innehållet kraftigt sammanfattas till att det är klokt att hålla nere mängden koppar och tungmetaller om man vill brygga med lågsyremetoden.

En uppdatering av Braumeister 50-modellen våren 2020 är att de går från att använda två pumpar till att endast använda en. För att klara av att sköta recirkuleringen har man även bytt pump från en ”1m-pump” till en kraftfullare ”3m-pump” som även har hastighetskontroll. Jag antar att det är vattenpelarhöjd som avses med ”3m” och den nya pumpen ska vara ca 2,5 gånger kraftigare än den förra. Även 20- och 10-liters-modellen ska framgent skickas med denna nya pump som till utseendet är väldigt snarlik den förra. Till detta kommer även ett pumphus-bakstycke (i brist på bättre ord) som är rostfritt istället för mässing som det varit tidigare. Hur stor skillnad denna lilla mängd mässing gör för lågsyremetoden låter jag vara osagt men jag har iallafall passat på att byta bakstycken när jag ändå bytt pumpar. De nya pumparna med rostfria bakstycken går att köpa hos Humlegården för de som vill uppgradera. Pumpen i sig gör ingen skillnad för lågsyrebryggning utan det är det endast det rostfria bakstycket som gör eftersom även de gamla pumparna var rostfria. Brygger man inte med lågsyremetoden eller inte haft problem med flödet genom mäsken, dvs behövt en svagare eller starkare pump, så finns det egentligen mindre anledning att byta till den nya pumpen.

Mer är inte alltid bättre
Har man BM50-modellen som jag har så kan man sätta in två stycken av de nya pumparna men det går även att plugga igen ena ut- och inloppet för en av pumparna och köra som de nya Braumeistermodellerna. Väljer man att ha två stycken så bör man justera ner kraften på bägge pumparna under det som rekommenderas (se bild nedan) för att inte få vörtfontäner och/eller igensatt mäskning. En försiktig recirkulering är vad processen bygger på, inte att spruta vört med full kraft genom mäsken.

För er som sov på tyskalektionerna så betyder ”zwischen” mellan.

Originalpumpen med mässingsbakstycket. Låsringen i mässing är kvar även på nya pumpen men den har ingen kontakt med vörten. Insidan av pumpen är i rostfritt på samtliga modeller.

De rostfria kopplingarna i denna bild ingår inte när man köper ny pump men jag fick allt ihopkopplat redan så det var lättare för mig att byta alla delarna (se nästa bild).

Jag har kört med rostfria bakstycken till gamla pumparna en längre tid men inte fått kommunicera detta förens nu. Jag har alltså gjort denna förändring i två steg, först nya bakstycken och nyligen de nya pumparna.

Detta är de nya pumparna. Det enda som skiljer är alltså det lilla plastvredet.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Lindhs Pils (P18)

Första lågsyrebryggningen med Brewtools B80Pro gick inget vidare. Redan efter att ha sänkt ned maltkorgen så var malten oxiderad och bryggningen misslyckad. Exakt vad som hände med malten under nedsänkningen av maltkorgen har jag funderat mycket på men inte hittat en orsak. Hela mäsken höll sig kvar upp mot ytan av någon märklig anledning där troligtvis luft var en del av problemet men jag har inte riktigt sett problemet tidigare med Braumeistern där jag använt nedsänkningsmedotden i flera år nu, så något märkligt var det.

Bryggsetup
För att inte tappa fart i utvecklingen av Brewtools valde jag att helt kringgå problemet med maltkorgssänkningen denna bryggning och gjorde istället en regelrätt underlet där maltkorgen och malten är på plats i bryggverket innan vattnet introduceras underifrån. Tanken med bryggverkssetupen var en variant av en tvåkärls-setup där tanken är att HLTn (hot liqour tank) även agerar kokkärl allt eftersom bryggdagen går. Vattnet vandrar först från HLTn till mäsktunnan och sen tillbaka för kok. Sista steget skippade jag dock denna gång men vi tar det från början:

Först syrereducerade jag mäskvattnet med hjälp av jästätarmetoden och flytande lock i ett annan kokkärl (oviktigt i sammanhanget men Braumeistern fick stå till tjänst) och värmde sedan vattnet till 62°C. Sen flyttade jag försiktigt det syrefria vattnet med hjälp av Blichmanns Riptidepump, upp genom det centrerade bottenhålet på Brewtools B80Pro. På plats i Brewtools fanns redan maltkorgen med den torra malten (tog upp ca 50% av volymen) och sakta fyllde jag upp kärlet så högt som jag vågade med vatten. Därefter rörde jag om i botten på mäsken utan att störa ytan med hjälp av en liten och nätt mäskpaddel med sugrörssmalt handtag som jag roterar/snurrar runt sin egen axel, inte rör runt med. När mäskningsprogrammet var över var tanken att lyfta ur maltkorgen så som maskinen är tänkt att använda och detta utan någon lakning eftersom lakningen tillför en enorm mängd syre.

Förra bryggningen fick jag en hel del malt utanför maltröret vilket beror på de stora maskorna/hålet i bottenfiltret på Brewtools orignalfilter. För att minska detta la jag denna gång även Bruameisterns hårda filter i botten och det hjälpte en hel del men inte hela vägen eftersom det hårda filtret har ganska stora hål i sig det också, samt att det inte täcker lika stor diameter som Brewtools. Problemet med flyende malt blev kraftigt reducerat men inte helt borta.Jag hade kunnat sätta ett finare BacBrewingfilter från Braumeistern mellan men jag ville inte riskera en igensatt mäskbädd (stucked mash) på grund av dåligt flöde. Min tanke var att de grova maskorna i Brewtools finns där av en anledning, alltså för att få bra flöde. Flödet var det inga problem med så nästa gång ska jag testa finare maskor på något sätt. Brewtools har ett finmaskigare filter som står på önskelistan.

Inmäskning och mäskningen
Flytten av vattnet gick bra och jag fyllde nivån till ca 2 cm under kanten på maltkorgen. Omrörningen gav inte mer skum än jag är van vid från Braumeistern så inmäskningen var på det hela lyckad. Vörtcirkuleringen gick via Brewtools pump, ut på vänstra undersidan, in igen på vänstra sidan av kastrullen via whirlpoolarmen och upp genom en silikonslang till flytande locket ovanpå mäskbädden. Till skillnad från förra gången satte jag en vörtspridare på undersidan av returen i flytande locket så vörten inte skulle skjuta ett hål rakt ner genom maltbädden, utan istället spridas jämnt fast under ytan såklart. Jag körde igång mäskprogrammet och allt såg ganska bra ut från ovansidan.

Utmäskning och lakning (ja du läste rätt!)
När det var dags för utmäskning märkte jag att vörten genom siktglaset inte alls såg lika klar och fin ut som förra bryggningen. Efter lite trixande med olika pumphastigheter och provtagning med extern termometer på flera ställen märkte jag att mäsken inte höll den temperaturen som jag ställt in och inte heller den som bryggverket visade. Jag fick all anledning att tro att stärkelsen inte var fullt konverterad ännu då temperaturen var alldeles för låg. Därför la jag till 30 minuter rast på 72°c till mäskprogrammet. Anledningen till den felaktiga temperaturen är att sensorn sitter på utsidan av maltkorgen och om man inte cirkulerar vörten mer än jag gjorde denna gång så kommer de kraftfulla värmeelementen spela termostaten ett spratt. Vörten håller alltså rätt temperatur nära sensorn men inte unisont i hela mäsken. Vörten måste cirkulera på utsidan av maltkorgen för att få rätt temperatur och jag har redan tänkt ut en lösning till det här problemet vilken innefattar att dela upp returflödet i två kanaler men det får jag demonstrera nästa gång.

Den felaktiga mäsktemperaturen utgjorde ingen fara för lågsyredelen av bryggningen men precis som förra gången steg maltbädden i maltkorgen så pass högt att den låg två centimeter över vätskenivån. Doften som spred sig i bryggeriet var magisk vilket var ett gott tecken på att den lämnat mäsken och fyllt luften istället, loppet var kört för denna gång… När det ändå inte blev en lyckad lågsyrebryggning passade jag på att testa maskinens funktioner lite extra istället så jag testade att laka, dels genom att fylla på vatten på högersidan så maskinens egna pump fyller och recirkulerar lakvattnet men även via extern pump och retur genom maltbädden. Lakningen som sådan gick bra även om jag fick blöta strumpor pga kombinationen lite för kort slang och dåligt tålamod.Jag maxade bryggverket med totalt ca 85 liter vört.

Koket
Värmning upp till kok gick snabbt med 5200 watt värmespiraler men den misslyckade mäskningen och lakningen genererade massor av skum i form av brunt hot break vilket även det var ett tydligt tecken på oxidering. Jag skummade säkert av 7-8 gånger innan vörten började se hyfsat ut. Ölet jag bryggde var från början mitt klassiska tyska pilsnerrecept men eftersom jag lakade massor och misslyckades med att hålla borta syret så passade jag på att ändra lite i receptet och byta alla humlegivor mot en enda stor aromgiva på 500 gram i 15 minuter. Denna gjorde jag dessutom i en stor humlekokpåse (min biab-påse) för att inte ställa till bekymmer vid kylningen.

Kylning
Jag gillar att pitcha min jäst i den tänkta jästemperaturen eller någon grad lägre. Med jästen matad med lite vört tidigt på bryggmorgonen eller kvällen innan och sedan förvarad i samma temperatur som den tänkta jäsningen så minskar “lag-tiden” till 6-12 timmar och jästen förbrukar snabbt den syre som tillförts vörten med flit på väg till jästanken. Jag brukar jäsa lager mellan 8-10°C så det är även vad jag vill kyla vörten till, även om 1-2°C hit och dit spelar mindre roll. Att kyla till 20°C, tillsätta jästen och sedan ställa i kylskåp inställt på 10°C, vilket reducerar temperaturen det kommande dygnet, är något som verkligen fördröjer jäststarten eftersom jästen blir slö av temperatursänkning men pigg av temperaturhöjning.

Jag återanvänder ofta min jäst och därför vill jag ha så ren vört som möjligt. Den ska absolut vara fri från varmdruv och humle men även merparten av kalldruv helst. I kalldruven finns förvisso en del näringsämnen till jästen men gör man ett gott försök att reducera allt så blir nivån i jästanken absolut tillräcklig. Att sila hela vörten genom en saftsil eller liknande är långt ifrån tillräckligt för mig eftersom jag vill ha riktigt ren jäst när jag skördar den sen. Min skördade jäst blir så pass ren att jag aldrig tvättar eller sedimenterar den senare men det är ett sidospår.

För att fälla ut kalldruven valde jag denna gång att slänga (nåja) ner min nästan 30 meter långa kylspiral och den jobbade effektivt ner vörten till knappa 24°C på väldigt kort tid. Även om jag har väldigt kallt kranvatten just nu så vet jag av erfarenhet att både kylspiral och motströmskylare har svårt att kyla vörten från 25-10° så därför lät jag Brewtools whirlpoola sig själv med hjälp av pumpen och sedimentera i 10 minuter (kristallklar vört!), för att sedan använda den inbyggda pumpen för att flytta vörten via min Blichmann Therminator plattvärmeväxlare och till jäshinken. Även med högt tempo på flödet blev vörten något för kall på 6,8°C (!) så jag fick t.om. sänka flödet på kylvattnet lite för att hamna runt 9°C istället!

Receptet
Som tidigare nämnt var detta en tysk pilsner men receptet var inte i fokus denna bryggning och blev heller inte som tänkt med 6 pinnar för lågt OG och 25 liter för stor sats. Basmalten fick bli en blandning av de två Brewmastersorterna men även en mindre andel Weyermanns pilsnermalt då jag inte hade tillräckligt av de första två. 85% pils, 10% Münchnermalt och resten syramalt. Humlen var Hallertauer Mittelfrüh.

Sammanfattning
Bryggningen gick smidigt även om det inte gick hela vägen i mål denna gång heller. En brygghuseffektivitet på 83% är högre än jag är van vid och mycket högre än när jag brygger lågsyremetoden. Lakningen hjälpte så klart till en hel del där. Vörtspridaren på returen fungerade bra och det blev en bra fördelning av vörten genom maltbädden. Problemet med att hela mäsken reser sig fick jag även denna gång så där har jag lite att jobba med. Vörtens flödesriktning är en annan redan nämnd förbättringspunkt att laborera med. Jag har redan nu två olika spår som jag är sugen på att testa och några till halvlösa idéer så mer kommer! Dessutom för jag en ständigt dialog med Brewtoolsgänget där vi bollar idéer och tankar om framtida tillbehör för att nå hela vägen fram med lågsyrebryggning.

Flytande mäsklocket och Vörtspridaren. Den är endast inkört i hålet och hålls på plats med en bit silikonslang med den höll sig kvar hela mäskningen utan problem.

Vy ner i mäskkorgen före inmäskning. Underst är originalfiltret, sen Braumeisterns hårda filter och i mitten en liten silikonplopp för att inte malten skulle smita ut den vägen.

Här syns mängden malt (ca 12 kg) men även hur jag tagit bort handtaget till mäskkorgen så det flytande locket skulle kunna röra sig fritt. Det var inga problem eller svårigheter att sätta fast handtaget för att kunna lyfta korgen efter mäskningen.

Krossningen av malten.

Mäskkorgen fylldes bara till ca hälften som synes.

Halvvägs påfyllt med vatten.

I Braumeistern hade jag LOB-locket för att inte ta upp syre ovanifrån.

Här är allt vatten på plats och mäsken redan omrörd. En del skum tyvärr men långt ifrån mängden förra gången.

Runt 73-74 liter mäskvolym totalt.

På med locket och start av mäskprogrammet.

Siktröret efter bara en minuts mäskande. Det klarnade en del men inte hela vägen.

Jag har kopplat om lite i flödet denna gång eftersom jag inte använde motströmskylaren.

Jag började med 22% av pumpens hastighet men höjde till 35% efter ett tag när jag märkte att temperaturen inte blev stabil.

Även denna gång fick Braumeisterhuvan aggera lock på grund av returslangen.

Efter mäskningen såg det ut så här uppifrån. Malten tränger upp genom korgen och en massiv skumbildning utanför korgen.

Trots den relativt långa höjden på malten så låg den ändå och flöt som ni ser.

Kylning med kylspiralen och humlen i påsen.

Påbörjan av whirlpoolen. Tyvärr tog jag ingen bild när den var färdig men vörten blev oerhört klar/genomskinlig innan jag ändrade riktning på vörten och ut genom plattvärmeväxlaren.

6.9°C med högt flöde är ju helt otroligt bra! Detta är mitt kylrekord utan tvekan.

Blichmann Therminator in action.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Första lågsyrebryggningen med Brewtools B80Pro (H21)

Detta inlägg handlar om min första bryggning med Brewtools B80Pro där fokus till 100% låg på att utforska möjligheten och utvecklingspotentialen att brygga med lågsyremetoden (LOB – low oxygen brewing). Detta är alltså inte en review av bryggverket för “vanlig bryggning” utan detta blir en direkt djupdykning ner i mitt specifika intresseområde för utvecklandet av tillbehör till detta bryggverk. Det finns två primära sätt att reducera syre i mäskvattnet före inmäskning för att gå från 8 ppm till nära noll: förkok med kylning där man kokar vattnet kraftigt först i 5-10 minuter innan kylning ner till inmäskningstemperatur eller jästätarmetoden där man tillsätter jäst och socker en god stund före bryggningen vilket kommer konsumera allt syre i den lilla jäsprocess som uppstår. Jag har tidigare förkokat och kylt men alltid känt att det är slöseri med både tid, energi och vatten så nu har jag gått över till jästätarmetoden med hittills goda erfarenheter. Senaste rönen är dessutom att det räcker med en halvtimme/timmes väntan och inte de fem timmarna som tidigare rekommenderats men jag har dock inte testat så kort tid själv. Jag föredrar att fylla på vatten i mitt bryggverk kvällen före bryggdag och förbereda så jag är redo för inmäskning när jag vaknar på morgonen. Jästen och sockret åker alltså i före läggning för min del och mitt flytande lock reducerar återtagandet av syre så pass effektivt att detta inte är något problem. Vill man så kan man använda sig av något lägre vattentemperatur för att låta processen ske mer långsamt just för att kunna dra ut på förloppet.

Mäskkorg, nedhissning och/eller underlet
Brewtools har en maltkorg inte helt olik Braumeisterns men eftersom vörtriktningen under mäskningen till skillnad går uppifrån och ned finns endast filter i botten hos Brewtools medan Braumeistern har filter både nere och uppe. För att inte få in en stor mängd syre vid inmäskningen måste vattnet introduceras långsamt nerifrån och upp genom maltbädden. Även här finns två metoder att välja på och i brist på bättre namn kallar jag de hädanefter “underlet” och “nedhissningsmetoden”. Underlet innebär att maltkorgen/maltröret placeras i ett tomt bryggverk, malten hälls i torr och sedan fyller man bryggverket försiktigt med vatten underifrån från ett annat kärl (HLT – hot liqour tank). Mäskvattnet hamnar alltså inte ovanpå malten utan vattnet pumpas in underifrån på botten av bryggverket som sakta fylls upp. Detta förfarande görs rejält långsamt och det syrefria vattnet tränger sakta bort all luft mellan malten och maltskalen inklusive syret underifrån. “Nedhissningsmetoden” fungerar enligt samma princip, att vattnet får ersätta luften underifrån men här börjar man med syrefritt vatten i bryggverket, placerar maltröret ovanpå, häller i malten i röret/ utan att det når vätskenivån och slutligen sänker man ner röret under loppet av 5-6 minuter. Till detta krävs en långsam vinsch då det är omöjligt att göra momentet handhållet med precision. Båda metoderna ger snarlika resultat även om det ligger lite mer precision bakom “underlet” men den metoden kräver å andra sidan att man har ett ytterligare lika stort kärl/kastrull att syrereducera i och sedan en bra pump med möjlighet att tömma eventuella luftfickor för att kunna sakta pumpa vätskan från ena kärlet till det andra. Den stora svagheten för lågsyrebryggning med bägge dessa bryggverk är efter mäskningen när maltkorgen ska bort men det skippar vi i detta inlägg.

I detta initiala test ville jag testa bryggverket utan extra tillbehör, dvs utan en separat 80 liters HLT, så jag valde “nedhissningsmetoden”. Maltkorgen stod stadigt och bra på bryggverkets kant med sina tre inbyggda och smarta krokar. Den totala vattenvolymen jag brukar använda för lågsyrebryggning, ca 68 liter, hamnade under maltkorgens botten så det gick bra att hälla i all malt utan att vattenytan vidrördes. Jag hade skruvat i en plugg i maltkorgens bottenfilter för att malten inte skulle smita den vägen, eftersom jag inte använde mig av mittpinnen (sparge pipe) till denna bryggning. Den långsamma nedsäkningen med vinschen började bra men redan halvvägs började malten att stanna kvar vid ytan och följde inte med korgen ner. Malten sjönk efter ett tag men då som en unison enhet och med en hel del bubblande. Vad som gjorde denna luftficka vet jag inte men jag har inte varit med om det tidigare. Totala vätskenivån var dessutom alldeles för hög så jag fick tappa ur 7 liter (!) för att hamna i vettig nivå. Redan här kan jag konstatera att Brewtools B80Pro, i just denna tillämpade konfiguration, ger betydligt mindre mängd vört än Braumeister BM50 om man använder lågsyremetoden. Bryggverken är mer eller mindre lika stora med ca 80-85 liters totalvolym men Braumeistern är smalare och högre. Dessutom både kan och måste vätskenivån vara minst 5 centimeter ovanför maltröret hos Braumeistern vilket beror på dess toppfilter och omvända mäskriktning. Det ger begränsningar på maltmängd och OG men ger å andra sidan mer vört.

När maltkorgen väl var på plats rörde jag om försiktigt i mäsken under ytan men fick direkt en väldigt stor skumbildning som direkt täckte hela ytan, inte bra. På toppen av mäsken placerade jag mitt specialbyggda flytande lock som jag gjort av ett kraftigt, rostfritt fat från IKEA där jag borrat ett hål i mitten. I hålet har jag satt en slangnippel på toppen och på undersidan ett 2 cm rör som gör att returvörten återförs under vätske/mäsk-nivån. Själva recirkuleringen körde jag ut från bryggverkets högra sida ut, ner undertill på bryggverket igen och in via pumpen, ut på bryggverkets vänstra sida och in i bryggverket igen via whirlpoolarmen. På whirlpoolarmen inne i vörten utanför mäskkorgen satte jag en silikonslang som löpte längs utsidan av maltkorgen och till toppen av mäsken där det flytande locket låg. Mäskningen påbörjades och jag insåg direkt att det platta originallocket inte skulle kunna ligga på bryggverket under mäskningen utan att böja returslangen och troligtvis döda flödet, så jag fick lägga på min ventilationshuva från Braumeistern ovanpå istället vilket gav utrymme nog för slangen.

Första halvtimmen av mäskningen gick bra med en tydlig positiv utveckling av vörtens genomskinlighet betraktat genom det vackra siktglaset på utsidan. Därefter började malten i maltkorgen att svälla allt mer och leta sig upp från maltrörets botten. Malten reste sig så pass mycket att mäsken nu stod upp flera centimeter över vörtytan i direkt kontakt med luften. Här var lågsyremetoden med andra ord bortom all räddning för denna gången men eftersom detta var en testbryggning för att hitta svagheter och förbättringar så fortsatte jag enligt plan för att testa alla moment fullt ut.

Värmemöjligheter
Jag har för tillfället endast tillgång till ett 16A- och ett 10A-uttag i bryggeriet så därför kan jag inte köra bryggverket på max utan ena slingan går på full effekt och andra på ca 2/3-dels. Standardinställningen på Brewtools mäskning är att 50% av totaleffekten används och det märkte jag var i klenaste laget. Jag vill gärna kunna höja temperaturen på mäsken med 1°C/min under en stegmäskning men det var ganska långt ifrån (min spontana uppfattning och känsla, dock utan att ha mätt exakt tidsåtgång). Jag har bollat detta med Brewtools-teamet redan och ska öka inställningen till 75% effekt under mäskningen nästa gång för lite bättre hastighet. Mer strömmatning är på ingång till bryggeriet men jag måste få loss min elektriker, tillika granne, några timmar först vilket inte är det lättaste, men det är ett sidospår till ett annat inlägg.

Utmäskning
Efter 76°C-rasten kunde jag konstatera att relativt mycket malt rymt från både mäskkorgens botten men framförallt uppåt och över sidorna. Detta skedde på grund av den höga vätskenivån som måste hållas för att det flytande locket ska hållas flytande. Vörten i övrigt däremot såg extremt fin ut genom siktglaset och konverteringen hade med andra ord gått väldigt bra. Lyftet av malltkorgen upp till de tre vilokrokarna gick väldigt smidigt och bra med hjälp av min billiga men väldigt effektiva Biltemavinsch. Något märkligt skedde dock under mäskningen, det skum som bildats blev rosa! Nej det är inget skämt utan skummet fick en tydlig rosa ton. Om det var från bryggverkets passivicering, kvarvarande fetter från tillverkningsprocessen, silikon från o-ringar eller kanske mina tillsatta antioxidanter vet jag inte. Jag tyckte jag sköljde bryggverket väldigt noga efter både PBW och sanicleanbehandlingen så det borde inte komma därifrån men vörten i övrigt såg normal ut och när jag skummat av inför kok var allt som vanligt. Mycket märkligt fenomen och om någon varit med om liknande så får ni väldigt gärna kommentera nedan…

Koket
Påväg upp mot kok passade jag på att skumma av alla proteiner i vanlig ordning och det var lite mer skum än vanligt. Skummet var relativt ljust ändå så någon massiv oxidering hade ändå inte skett under mäskningen. Vid kokstart la jag på min huva från Braumeistern och kopplade ventilationsröret och döm om min förvåning när det faktiskt avledde vattenångan någorlunda effektivt! För att hålla ett rimligt rullande kok fick jag köra på full effekt trots isolering och huva men koket i övrigt flöt på fint och utan anmärkningar. Jag recirkulerade kokande vört genom motströmskylaren under sista delen av koket för att desinficera kylaren och alla slangar och efter 60 minuters kok och 7 liters bortkok var det dags för kylning.

Kylningen
Detta var en lagerbryggning och för att testa utrustningen likvärdigt det jag utsätter min vanliga utrustning med ville jag försöka pitcha jästen på max 10°C, gärna 8°C. Därför recirkulerade jag vörten genom motströmskylaren och tillbaka in i bryggverket för att sänka hela volymen initialt och även fälla ut en del kalldruv. Denna recirkulering skapade en mycket fin whirlpool med tillhörande druv- och humlevulkan i mitten. Kylningen från 100°C till 46°C i hela bryggverket gick på imponerande 9 minuter men sedan slog takten av avsevärt. Eftersom jag har tre temperatursensorer, en i bryggverket, en strax före pumpen och en efter kylaren, var det lätt att följa temperaturutvecklingen. Returvörten efter kylaren låg på 28°C vid full fart på pumpen och kranvattnet efter dessa ca 10 minuter. När jag sänkte hastigheten på den steglösa pumpen till 33% sjönk temperaturen till 22°C och trots endast 46°C vört in kunde jag tyvärr inte pressa ner tempen lägre än till 16°C och det med 14% pumpeffekt dvs nästan inget flöde alls. Efter 29 minuter recirkulering och whirlpoolande med initial kylning ner till 27°C ändrade jag riktningen på vörten med hjälp av den trevägskran jag satt efter kylaren och började istället pumpa vörten till jästanken med 13°C och 25% pumpflöde, något som tyvärr gav en mycket klen stråle. 53 liter fanns i kastrullen efter kok plus det som ryms i motströmskylaren. Cirka 50 av dessa litrar hamnade i jästanken och resten åkte ner i frysen till framtida förkulturer och jästmatning.

Rengöring
När väl bryggandet var över var det dags för rengörning av bryggverket, pumpen, maltkorgen och motstörmskylaren. Med den medföljande lakningspinnen gick detta som en dans och bryggverket mer eller mindre rengjorde sig självt. Efter en snabb urspolning och tömning, i med en skvätt PBW och låt sedan aCIP-enheten göra grovgörat. Maltkorgen blev dock inte riktigt så ren som jag skulle vilja ha den (främst på utsidan som inte nås av CIP-förfarandet), så den fick sig en extra omgång i diskhon istället. Den koniska bottnen på bryggverket gör det extremt enkelt att spola ur och tömma all vätska och de rejält dimensionerade slangarna borgar för ett mycket snabbt flöde. Hur mycket TC-kopplingar behöver demonteras låter jag vara osagt men emellanåt är det nog klokt att skruva isär och torka ur även där. Pumpen däremot är tyvärr svåråtkomlig och är inget man smidigt demonterar efter varje bryggning så jag hoppas att det inte ska bli någon rost eller dålig lukt som bygger på där. En del vatten finns det ju alltid kvar i systemet med så här många slangar och kopplingar, så har man tillgång till tryckluft kan det vara en god idé att blåsa ur det hela lite efter bryggdagen. Motstömskylaren demonterade jag dock helt och det gick att tömma ut lite vatten mer än ett dygn senare, så en bra position för torkning rekommenderar jag för den för att det inte ska stå vatten kvar en längre tid.

Sammanfattning, diskussion och förbättringar
Den här bryggdagen gick bra för att vara en “normal” bryggdag men totalt misslyckad som lågsyrebryggning. Jag hade hoppats på att nedsäkningsmetoden, som jag är van vid, skulle fungera bra men jag tror att 1/3-del av mäskvattnet måste flyttas bort först för att det ska ha en chans att fungera smidigt och utan den enorma skumbildning som bildades. Exakt vad som gav det stora skummet vid inmäskningen vet jag fortfarande inte men nästa gång ska jag testa en underlet istället.
Recirkuleringen av vörten ner i mäsken måste också förbättras genom att sprida strålen i sidled för att undvika kanalisering (se bilder nedan). Jag har lite utrustning för detta som jag ska labba med och se hur jag ska kunna förbättra detta till nästa gång.
Maltkorgens handtag sticker ut på insidan av maltkorgen och hindrar det flytande locket från att röra sig fritt så detta måste också åtgärdas innan nästa gång.
Totala mängden vört som går att brygga med lågsyremetoden i B80Pro måste jag reducera en hel del. Jag är van att kunna plocka ut 56-57 liter men jag tror att 45-50 är mer rimligt eftersom ovansidan av maltröret hela tiden måste vara ovanför både vört- och mäsknivån under mäskningen. Ett högre maltrör hade verkligen kunnat hjälpa så det står på en imaginär önskelista.
Kylningen med motströmskylaren var väldigt smidig och jämfört med min plattvärmeväxlare så behöver jag inte oroa mig för någon som helst igensättning varken från proteiner eller humle. Däremot klarade jag inte av att komma ner till samma låga temperaturer som med motströmskylaren så till lagerbryggning kommer jag fortsätta använda PVVn, men kanske i kombination med motströmskylaren eftersom jag ändå vill whirlpoola vörten. Enligt Brewtools hade motströmskylaren kunnat varit längre men då hade det varit svårt för pumpen att transportera all vört vid recirkulering så det var en avvägning de gjorde medvetet. Jag har ännu inte riktigt bestämt hur nästa bryggning ska se ut gällande kylningen. Utan att ha gjort en direkt jämförelse av motströmskylaren mot plattvärmeväxlaren (så som jag testat olika kylare tidigare) vågar jag ändå påstå att det är en påtaglig kylkapacitetsskillnad mellan de bägge. Nu blir jämförelsen lite äpplen mot päron då en mindre plattvärmeväxlare/motströmskylare såklart är sämre än en större men nu har jag den utrustning jag har för att jämföra med och då är det endast det jag kan dra slutsatser från.
Locket till bryggverket kommer jag uppgradera på sikt men Coronaviruset bråkar med tillverkning och leverans av utrustning från Kina just nu så det får kanske vänta lite. Det är inte ett avgörande tillbehör just för lågsyrebryggning dock så det spelar mindre roll i detta stadie.

Men själva maskinen då?
Som jag skrev i början är detta inte en review av bryggverket, då jag tycker det vore oseriöst att skriva en sådan efter bara en bryggning. Men så här långt kan jag ändå dela med mig lite om ”andra intrycket” (första finns här). Bryggverket är verkligen gediget gjort. Stålet är tjockt, tungt och av väldigt hög kvalité. Jag är väldigt förtjust i volymskalan, liten grej men ändå väldigt trevligt. Pumpen är rejält kraftfull och möjligheten att styra den i 100 (!) steg är såklart lite overkill då 10 hade räckt men absolut, varför inte? Även effekten på värmepatronerna går att styra i 100 steg (ja alltså procent) och det går även välja vilken säkring som sitter på respektive kopplat uttag vilket ger mig möjligheten att nyttja ett 16A och ett 10A, väldigt snygg detalj! Jag saknar möjlighet att koppla upp mig via mobilen eller datorn men bryggverket har redan wifi och programvaran uppdaterar sig själv via nätet så jag förmodar att det är under utveckling. Touchdisplayen är rejält tilltagen och fungerar bra med fingrar men sämre med brygghandskar. Plus i kanten att det går att välja hur länge eller hur många pip maskinen ska notifiera om nästa steg, något som inte går på Braumeistern som ofta väcker familjen när det är dags för inmäskning. Trevägskranarna är lite luriga att förstå sig på först men precis som att cykla så lossnar det plötsligt och är hur enkelt som helst. Priset för den lärdomen är dock några par blöta strumpor men det hör till hembryggarlivet. Motströmskylaren är riktigt fin och rejäl men tyvärr gav den inte riktigt den kyleffekten jag hade önskat till mina lagerbryggningar. Recirkuleringen ner till under 50°C gick så vansinnigt snabbt så jag blev lite förvånad när jag inte kunde pressa ut det där lilla sista. Att komma ner under 15°C får dock anses som klart godkänt och rengöringen, eller snarare den ickeaktiva rengöringen eftersom den rengör sig själv i samband med CIP av bryggverket, är väldigt smutt. Bryggverket har även många smådetaljer som visar att tillverkaren tänkt till några varv extra, t.ex. så kan man hänga locket på alla tre handtag och den smarta lakningspinnen följer med maltkorgen upp till högsta nivån vid lyft till lakning med bibehållen funktion! Att bryggverket klarar 20 kg malt med så lite som 30 liter vört gör det mer lämpat än många andra att göra riktigt starka öl men då gäller knappast någon lågsyremetod längre. Så här långt är jag väldigt imponerad av Brewtools B80Pro och det ska bli spännande att försöka förbättra den ytterligare. Och det är ju det här mitt samarbete med Brewtools handlar om, att hitta förbättringar, lösningar men också svagheter i systemet så vi kan lyfta det till nya nivåer och i slutändan få ännu bättre öl där ute i stugorna!

Receptet
Receptet börjar bli väldans tjatigt nu men dels är det en väldigt god öl men främst lämpar sig receptet och ölet lite extra bra till utvärdering av både utrustning och malt. Maltsorten för dagen var helt ny och den andra i serien från Brewmaster. Kornsorten heter Propino och är odlad i Ystad. Mältningen, eller mer specifikt den avslutande kölningen, är gjord med låg temperatur och resultatet är en pilsnermalt med färg mellan 3-4,5 EBC. Jag har precis gjort en ordentlig provsmakning av den andra maltsorten men det kommer i nästa inlägg.
Förutom “terroir-malt” har Brewmaster även “terroir-humle”, vilket innebär att det är humle som går att härleda till en specifik odlare/gård och som inte blandas med andra sorter. De tre humlesorter som jag har fått provsmak av kommer alla från en gård i tyska Hallertau-regionen och förutom två tyska klassiker (Saphir 4,6% och Spalter select 4,1%) har de även en Cascade på 7,6% alfasyra vilket är ovanligt för att vara både Europa men kanske främst Tyskland, som är kända för sin nobla humle och örtiga/träiga smaker.

Detta var bara ett test (pga ickelivsmedelsklassad slang) men med en gardena-TC-koppling går det att fylla på kallvatten direkt till bryggverket på detta smidiga sätt.

Isoleringen är av neoprenliknande modell (typ våtdräkt till dykare/vintersurfare) och inte lika lätt att torka av som den kraftiga plast som Braumeistern använder men denna har en smidig dragkedja baktill som gör den väldigt enkel att ”klä på”.

Setupen denna gång.

Recirkulering av vatten först för att lufta pump och slangar/kylare. Här ser ni flytande fatet/locket med slangnipplen i mitten. Notera maltkorgens handtag som går in på sidorna mot fatet.

Detta är den plugg jag hade tillgänglig, dvs en väldigt liten slangnippel som fick täppa igen centrumhålet på filtret. Jästen på bilden är till jästätarmetoden och inte jäsningen senare.

Basmalten för dagen.

Så här trist blir mäskvattnet av jästätarmetoden. Det påverkar dock inte klarheten/genomskinligheten alls utan redan vid alfaamylas-rasten är vörten helt genomskinlig igen och de döda jästcellerna är utmärkt näring till nästa laddning jäst efter koket.

Redo för inmäskning. Maltkorgen vilar på sida stödben/krokar men även på taljan i taket utanför bild.

Returslangen sitter här fast i botten på whirlpool-pinnen och väntar här på att sättas fast i flytande fatet/locket när mäskkorgen sänkts ner.

Mängden malt som rann rätt igenom de ganska grova maskorna i bottenfiltret redan före inmäskningen påbörjats.

Eftersom det är omöjligt att göra allt själv (dvs selfiemäska) så är maltkorgen redan nedsänkt i denna bild. Som ni ser är håller sig malten ovanför vattenytan vilket jag absolut inte vill.

Dessutom har mäsken fördelat sig snett av någon anledning. Redan före omrörningen är det en hel del skum på toppen.

Och efter den försiktiga omrörningen är det ett massivt skumtäcke.

På med flytande locket och koppla på slangen. Ganska snabbt flödar det fortfarande vita skummet över kanten.

Vörten är grumlig i början vilket är förväntat såklart. Denna bild föreställer ”förebilden”.

På med BM-huvan eftersom originallocket skulle strypa flödet i min slang som ni ser på nästa bild:

Här har malten börjat leta sig upp ur maltkorgen och den mystiska rosa nyansen i skummet har börjat träda fram på sidan.

Nu börjar det likna något!

Här har malten fullständigt letat sig upp och misslyckandet är nu ett obestridligt faktum.

Glömde att ta en bild på undersidan av det flytande locket tidigare. Det är detta rör som ska få sig en ”spridare” så det inte bildas en kanal rakt ner i mäskbädden.

Den korta avrinningen efter utmäskningen innan jag flyttar mäskkorgen till annat kärl för att samla upp vörten som ska till frysen.

Rosa kladd!

Här är hålet i maltbädden som min recirkulering skapade.

Även här är lite rosa kladd kvar på sidorna men skummet i vörten är vit. Knappa 60 liter preboil volume.

Samla vört i 60l-jäshink sålänge medan jag ska börja värma mot kok (med lock såklart med måste ju hinna fota åt er också).

Braumeisterhuvan och ventilationsröret fungerade helt okej konstigt nog.

Terroirhumle, känn på det namnet =)

Jag lyckades komma upp i 100.0°C i koket men inte att ta bild på det. Såhär långt verkar temperatursensorerna bra kalibrerade.

Flytt till jästank. Denna gång lite kort slang så jag fick göra ”dödslyftet” av jästanken in i jäskylen igen, jag som lovat att sluta med det…

Detta fick bli mitt ”flöde” till jästank för att nå rimlig temperatur. Lite för segt för mitt tålamod.

En väldigt fin whirlpool bildades automatiskt av whirlpoolarmen där kylarens retur kom in. Väldigt smidigt!

Och så kör vi rengöringen med inbyggda pumpen och lakningsröret. Glockenspiel!

Perfekt OG, så bra gissat från min sida.

Och slutligen väldigt vacker och genomskinlig vört.

Lindhs Helles H21 (Helles)

Batchsize: 53.00 l
OG: 1.054 SG
FG: 1.010? SG
Alcohol by volume: 5.5%?
Bitterness: 24.6 IBUs
Color: 9.3 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
7.00 g Antioxin SBT (Mash 0.0 mins) Water Agent 1
6.00 g Calcium Chloride (Mash 60.0 mins) Water Agent 2

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
11945 g Brewmaster Pils – Karlsfält (4.0 EBC) Grain 3 90.8 %
658 g Carahell (Weyermann) (25.6 EBC) Grain 4 5.0 %
548 g Acidulated (Weyermann) (3.5 EBC) Grain 5 4.2 %

Total amount of malt: 13150 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Mash in Add 68.15 l of water and heat to 62.0 C over 0 min 62.0 C 0 min
Beta-Amylase Heat to 63.0 C over 13 min 63.0 C 45 min
Alpha-Amylase Heat to 72.0 C over 11 min 72.0 C 30 min
Mash Out Heat to 76.0 C over 8 min 76.0 C 5 min

If steeping, remove grains, and prepare to boil wort

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
100 g Spalter Select [4.00 %] – Boil 30.0 min Hop 6 15.0 IBUs
100 g Spalter Select [4.00 %] – Boil 15.0 min Hop 7 9.7 IBUs
6.60 g Yeast Nutrient (Boil 10.0 mins) Other 8
1.80 g Protafloc (Boil 10.0 mins) Other 9
10.00 ml Lactic Acid (Boil 10.0 mins) Water Agent 10

Total amount of hops: 200 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
3.0 pkg Bavarian Lager (Wyeast Labs #2206) [124 ml] Yeast 11

Recommended starter size: 7.41 l / 1057.5 Billion cells.

BrewNotes
Mitt kranvatten
Genomsnittliga värden 2018 (tidigare värde inom parentes)
25 Ca (29)
4,9 mg (2,49)
18 Na (8,8)
32 so4 (39)
14 cl (12)
80 Hco3 (61)

Mitt standardbryggvatten 190225
6g CaCl, 2g NaCl, 7g Antioxin för 45 PPM

50ppm Ca
5,9 Mg (1ppm från jästnäring)
29,3 Na
85 SO4 (32 från vatten, 39 från Antioxin och 14 från jästnäring)
73 Cl
-113,5 HCO3 (sen 80)
16,8 K
5,33 pH med 20,8ml Lactol (0,3 ml/l)

Bidrag från jästnäring på 2,2g/19l:

Calcium 0.696 ppb
Magnesium 0.928 ppm
Sulfate 13.920 ppm
Zinc 0.635 ppm
Manganese 0.567 ppm
Thiamine 0.241 ppm

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Brewtools B80Pro

Jag har påbörjat en resa där jag ska hjälpa norska Brewtools att utveckla tillbehör för att kunna brygga med lågsyremetoden (Low Oxygen Brewing), vilken jag nu bryggt aktivt med i snart fyra år. Systemet är idag inte alls inriktat eller designat för detta (snarare tvärt om), så det kommer ta en del utveckling att nå dit jag tänker mig. Självklart är detta en utveckling som kommer ske stegvis och där allt kommer dokumenteras i bloggformat och kanske på fler sätt.

Jag vill förtydliga efter företagets inlägg på instagram att jag inte är anställd av Brewtools och jag är inte heller konsult, utan att detta kompissamarbete är på ren nöjesbasis och som ett sätt för mig att få nytt och spännande material till bloggen. Precis som vanligt gäller full ärlighet och transparens mot bloggen och mina läsare och jag lovar att om det skulle dyka upp “betalda samarbeten” eller sponsrade inlägg i framtiden kommer det att framgå klart och tydligt i början av inlägget. Detta innebär såklart att jag inte kommer tveka på att dela med mig av negativa erfarenheter, för jag är övertygad om att bloggen dör i samma andetag jag skarvar med ärligheten.

Om maskinen
Jag kommer göra mitt utvecklingsarbete på en Brewtools B80Pro som är mellanstorleken av de tre varianter som finns i dagsläget (40, 80 och 150 liters totalvolym på kokkärlet). Brewtools är ett enkärlsbryggverk med samma grundtanke som t.ex. Braumeister eller Grainfather, dvs. att det är en temperaturstyrd stål-BIAB med recirkulering. Man mäskar i en korg i kokkärlet, lyfter bort korgen och malten (ev med lakning först) för att till sist koka. Det som skiljer Brewtools markant från de andra tillverkarna är Brewtools alla möjligheter att förändra hur systemet fungerar. Detta med hjälp av de många öppningar och trevägskranar (tillbehör) som finns. Även tillbehörslistan är väldigt lång med motströmskylare, siktglas, inline syresättning mm. Allt detta gör Brewtools till ett väldigt komplext system med snudd på oändliga möjligheter för individuell anpassning. Ett system att växa och utvecklas i helt enkelt men mina initiala tankar är att maskinen inte är något som lämpar sig för nybryggaren.

Bryggverket och dess alla komponenter andas hög kvalité och allt är väldigt tungt och gediget. Själva stålet håller även det hög kvalité och bryggverkets alla svetsningar är snygga och jämna. Några små skönhetsfel återfanns dock i kanterna av mäskkorgen i form av oxidering men jag hoppas de försvinner vid det av tillverkaren rekommenderade starsan-badet man ska göra för att passificera stålet, dvs. oxidera ytan så stålet behåller sina rostfria egenskaper. Touchdisplayen på systemet är så stor och med så rejält tilltagen text att min fru skämtade något om att den var anpassad för synsvaga. Jag kontrade med att om man labbar med 6000 watt i samband med kokande lava/klistrig vört, pumpar och komplicerade vätskeflöden så tycker jag det är väldigt klokt med en tydlig display där man snabbt får en överblick över vad som händer.

Nästa steg
På grund av diverse resor har jag bara hunnit rengöra maskinen med PBW och testkört olika konfigurationer och riktningar med vatten än så länge men premiärbryggningen är nära och jag återkommer så klart med en smaskig genomgång av det. Eftersom man bara får en chans på sig att ta riktigt rena bilder på rostfritt stål så kommer här en bildbomb att dregla över:

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

The MiniBrew

This blog post and the following posts about the MiniBrew will be in english to please a larger audience.

What is the MiniBrew?
The MiniBrew is an all in one brewing system. That means, in comparison to machines like the Grainfather or the Braumeister, that it produces ready-to-drink beer and not only wort. The MiniBrew will mash, lauter, boil, add hops, chill, ferment, cold crash, lager and serve. All in one machine!
The MiniBrew really is mini in the sense that it is fairly small (like a huuuge Nespressomachine, 58x48x30cm) but the name mostly comes from the batch sizes of 5 to 5,5 liters. The thought behind that is that machine is so easy to brew with that you can make many batches and have a large variety of beers instead of just one bigger batch. The beer is served directly from the SmartKeg from which the wort was both boiled and fermented in. The keg has a built in cooling and heating system which regulates the temperature of the fermentation and the beer. It also has wifi and its own integrated software so you can monitor the whole process from your smartphone. It is possible to have many SmartKegs running at the same time so once the wort is chilled, you remove the SmartKeg and start the fermentation while you can add a new SmartKeg to the MiniBrew base station and begin brewing your next batch.

Who is it for?
The MiniBrew is designed for absolute beginners who wants an easy complete system to brew craft beer and a guiding hand to hold through out the whole process, all the way from grain to glass. It is also designed as a pilot brewery for the experienced brewer (or even commercial brewer) who wants to be able to develop new styles and recipes in a simple and controlled way with precision in repetition so that fine tuning the ingredients and the process is possible.

Control
The MiniBrew is controlled by the MiniBrew app which is currently only available on iOS but an Android app is on the way. There is no way to control the machine without the app and an internet connection (to both app and the MiniBrew) but the machine will run by itself to the next step without both, so a failure in the wifi connection is not a problem. From within the app you order your ingredients (or Brewpacks as they are called) which contains all you need to brew the chosen beer. There are eleven different beers at the moment both there are many more under development together with established breweries. You can also develop your own recipes, which require a computer and the “Brewery portal website” instead of the app, and also brew with your own ingredients. That feature is not widely released yet even though I have been granted access for testing purposes.
The app is made both for controlling the brew session/fermentation both also as a step-by-step guide through the whole process. The app will show you every step of the way, from mashing in and all the way to serving and cleaning, in detail with text and images. There will also be small film sequences in the app in the near future. You can control the MiniBrew and the SmartKeg from both the Brewery Portal Website or the smartphone app. Together or individually, meaning you can start with one and continue with the other if you like.

How to brew with the MiniBrew
Preparation
Before you start a brew session, the MiniBrew will do a self clean ”rinsing cycle” with the supplied CIP-system. All you need to do is to add a dish washing tablet to the machine and connect it to your water tap. The machine will both clean and rinse itself and the cleaning process takes about an hour, depending on your current tap water temperature. After that, the SmartKeg is fitted into the base station and it will also do a self clean. When that’s done, all parts are assembled and you are ready to start the brew session.

Mashing, boiling, cooling
The SmartKeg is filled with an exact amount of water. Grain is mixed (with your hands!) with a small amount of water in a separate bowl before it is added to the small mash tun. Some more parts and filters are assembled and hops are added to the hop carousel. Press start on your phone and the machine will now do the mash with multiple mash steps, the boil including up to 6 hop additions and the cooling before your attention is needed again. Depending on recipe, this will take 2-4 hours.

Fermenting
When you come back to the MiniBrew, you remove the mashtun and hop filter, add the yeast and close the lid. After a short aeration done by shaking the keg, your wort is now entering the different fermentation stages and with only a few more steps (like removing the yeast/trub container and switching out the airlock to a regular keg safety valve) spread out over the next weeks, your beer will be ready to drink.

Serving
If you can close the SmartKeg, in the right time, your beer will carbonate itself by spunding. That means that the final gravity points from fermentation will naturally carbonate the beer. For an ale, that time frame is very difficult to match so the main carbonation is done by a small CO2 canister with the supplied mini regulator. The same device is also used for driving out the beer when serving it from the SmartKeg with the supplied tap handle that connects directly to the keg.

Cleaning
After the brewing session, the spare parts like the mash tun and the different filters can be put in a normal household dishwasher while the CIP system is once again connected to the MiniBrew for cleaning. After you have finished all your beer, the SmartKeg needs to be cleaned which is a bit more manual process with some scrubbing with a brush.

Versions and price
The MiniBrew is sold in three different bundles that all contains the base station;
MiniBrew Craft – one SmartKeg with one taphandle and one CO2 regulator for 1199€ (all prices are without shipping)
MiniBrew Thirsty Office – five SmartKegs, one tap handle and one CO2 regulator. 2599€
MiniBrew Craft Pro – three SmartKegs, three tap handles, three CO2 regulators and full access to the Brewery Portal Software (which I don’t know if you get with the other bundles), 1999€.

The BrewPacks costs between 17.99€ and 29.99€ depending on beer style. You can also add more SmartKegs later and they cost 389€ each including tap handle and CO2 regulator.
(all pricing is taken from the MiniBrew webshop in october 2019 and they might change in the future)

The MiniBrew will be available through the MiniBrew webshop with possible local distributors added in the future. In Sweden, Humlegårdens Ekolager has the units and also the BrewPacks in stock.

My first brew session and my thoughts about the MiniBrew system
I have brewed once with the MiniBrew and really gone into great detail documenting how the system works, how to brew with it and I also reviewed all its pros and cons together with my first impressions. The whole brewday was so well documented, with lots of pictures and text, so that it will be featured in a separate blog post due to its length. So stay tuned, there is more to come!

The MiniBrew fits very well in our kitchen. It’s design and appearance is ”wife approved”.

Small footprint even if it is bigger than most kitchen appliances.

The main parts (from left): mash tun, hop carousel, lid, base unit and SmartKeg (without the stand).

The inside of the base units with all the connections.

The back side. The white is water in, then water out and to the far right is the power button. On the second row is an environment temperature sensor.

The SmartKeg standing on its ”tripod” or stand.

On this image, there is no CO2 tube connected (since this keg is empty right now). The connectors are the very common Corenlius keg ports and one can easily use other accessories (even though the manufacturer advise against it for safety reasons regarding the pressure release valve being rated at 2,5-3 bars).

The backside of the SmartKeg with the cooling/heating. The silver button is the power.

The SmartKeg has a lever to open the bottom both for cleaning and also removal of yeast and trub.

The inside of the keg with the bottom valve closed.

Bottom valve open…

…and closed.

The taphandle is without any flow restriction so the only way to regulate flow is by adjusting the CO2 pressure.

The beer port of the keg is connected to a silicone hose instead of the steel ones that Corny’s use.

This is the small adjustable CO2 regulator for the very small CO2 canisters.

This is not a paid advertisement and (as usual) I am not paid by the manufacturer of this product to write these posts. My thoughts about this product is my own and I try to be as neutral and objective (in my own subjective way) as I can.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Speidel Roller Base till Braumeister 50

Jag är alltid på jakt efter saker som gör bryggeriet snyggare, renare och effektivare att arbeta i. Jag är också intresserad av allt som förenklar tråkiga och jobbiga moment under bryggdagen så jag kan ägna mig åt det kreativa och precisionen i några av de mer kritiska bryggmomenten. En tråkig avslutning på min bryggdag har länge varit att vända uppochner på bryggverket för att få ut sista diskvattnet från rören och pumparna samt plocka isär pumparna för att torka ur. Tungt, tråkigt, ofta blaskigt och har egentligen inget med ölet att göra. Jag har fått testa en ”Roller Base” eller kanske basstation på hjul på svenska (?) som Speidel själva tagit fram till Braumeister 50 (om det kommer något liknande till 20-litersmodellen är oklart i dagsläget).

Roller base är gjort av rejäl plast och den väger faktiskt en hel del så jag antar att den är av solid plast, annars skulle den inte klara av de 120 kilona den är specad för. Den har tre upphöjda ”antifötter” som gör att Braumeistern kommer upp mycket högre än om den står på plant underlag vilket gör att man med lätthet kan skruva isär pumphusen efter en bryggdag. De här upphöjningarna har en kant runt om som förhindrar bryggverket att kunna röra sig ur position. I botten av Roller base finns en ränna som leder till ett hål med invändiga, rostfria 3/4″-gängor. Ett avlopp helt enkelt och med en tappkran eller en slangnippel kan man ansluta det hela till en slang man kopplar till avloppet. Jag tänker mig att det inte blir så mycket vört och diskvatten som kommer ta sig den här vägen så en liten kanna eller bytta räcker nog långt. Tanken från Speidel är att avloppet ska vara rakt framåt men det går lika bra att ha det på sidan under bottenkranen om man vill (se bilder nedan).

Hela Roller Base står på fyra låsbara hjul av riktigt kraftig modell. Alla hjul går att låsa och rotera fritt vilket gör bryggverket smidigt att förflytta så man kan hålla rent och snyggt i bryggeriet. Under bryggningen ska man dock vara noga med att låsa alla hjul så inte 70 liter kokande lava börjar rulla iväg! Jag är redan väldigt förtjust i Roller Base och tror den kommer bli en storsäljare bland BM50-bryggare därute…

Speidels Roller Base kommer vara svart och inte vit som prototypen jag testat. Den ska gå att köpa från och med 10e oktober och kommer kosta runt 140 € plus frakt från Speidels Webshop men jag tror säkert de svenska bryggbutikerna kommer ta in detta fina tillbehör.

De fyra hjulen levereras omonterade så ha en torxmejsel redo för montering. Ett tips är att dra alla skruvar lite grann först innan man skruvar i resten, annars kan ett skruvhål bli täckt av metall och man får lossa på alla skruvar igen.

Som sagt, ”antifötter” eller upphöjdnad i brist på bättre ord. Detta trodde jag skulle vara den största svagheten i konstruktionen men det känns väldigt stabilt och förtroendeingivande, utan risk för att Braumeistern ska glida eller hamna i fel position. Öppningarna gör att eventuell vört eller vatten inte samlas utan rinner ner mot avloppsrännan.

Här är rännan och avloppet som är pluggat vid leverans för gängornas skull antar jag.

Avloppet underifrån.

En tappkran av svart modell passar direkt i dessa gängor. Även Speidels egna rostfria kranar passar direkt men om någon kran behövs eller inte beror på hur ens bryggeri ser ut.

Här är avloppet i sidoposition dvs till höger i bild.

Rejält luftigt mellan botten och pumphusen.

Avståndet är dock inte för långt så pumparna hänger och vilar i sladden. Man bör dock se till att de inte ligger i vatten.

 

Höjden är något lägre än både min stora gamla bryggbänk och min rullande bänk som är tänkt till tvättmaskiner. En 60l-hink kommer inte in under kranen med Roller Base men jag använder extern pump och plattvärmeväxlare så för min del spelar det ingen roll. Jag är däremot nöjd med att kunna arbeta med maltröret och inmäskningen något lägre än tidigare.

Dropp från kranen efter pH-mätning eller pre boil gravity slipper hamna på bryggbänken.

 

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Speidel LOB kit

Mitt utvecklings- och utvärderingsprojekt av lågsyrebryggningstillbehöret är nu färdigt och kitet finns nu att köpa i både 20 liters och 50 liters varianter från Speidels webshop. Jämfört med de 2-3 prototyperna jag testat så är den slutgiltiga versioner av mycket högre kvalité och finish. Framförallt den öpnna disken som ersätter det lilla liggande stålröret är numera högpolerad och har små öron på sidorna vilket underlättar hanteringen. Den nya skruven som ersätter vingmuttern är helt rak och utan ”hatt” som de tidigare haft och den är dubbelt så lång så nu slipper man stoppa ner händerna i 76-gradig vört, och den fungerar riktigt bra! Hålet i mash cap:en är perfekt anpassat för skruven med väldigt lite luftgenomströmning som resultat.
Speidel har gjort en manual som beskriver lågsyrebryggning med hjälp av kit:et. Manualen nämner tyvärr inte “underlet” eller användandet av antioxidanter (SMB eller SBT) vilket är absolut 100% nödvändigt för för att brygga lågsyre med Braumeistern. Om man har i malten uppifrån så är skadan redan skedd och beviset på det är den goda doften i bryggeriet som precis flytt mäsken och senare även ölet. Utan tillsatta antioxidanter kommer maltens egna antooxidanter reagera snabbt med syret och inom minuter är det för sent. Inte en chans att de överlever en mäskning på ens 30 minuter…
Tillbaka till lågsyrekit:et. Eftersom alla nya filter vilar ovanpå maltröret istället för inuti så rymmer röret desto mer malt. Upp till 7 kg i 20l-varianten och 15kg i 50l-varianten enligt Speidel men jag har inte testat just detta själv ännu. Enbart den funktionen gör detta kit värt att köpa eftersom det adderar möjligheten att brygga starka öl utan att behöva dubbelmäska eller tillsätta DME.
Jag har bryggt en gång med det färdiga kit:et och då utan någon gummilist som jag kört med tidigare på det hårda filtret. Inte ett endaste skal eller maltkorn tog sig ut genom maltröret eftersom den öppna disken i LOB-kit:et blockerar hörnen! Vid användande av kit:et börjar man med den öppna disken som vilar ovanpå maltröret. Sen det mjuka filtret och det hårda filtret uppochner. Därefter kan man välja om man vill sätta dit skruven först eller det flytande locket (mash cap:en), det spelar ingen roll. Om det inte vore för att disken skulle bli lite krångligare så skulle man lätt kunna svetsa ihop alla diskar till ett litet paket istället.
Jag är verkligen nöjd över hur detta kit slutligen blev och jag rekommenderar det varmt!

 (english)

My co-development/testing of the Low Oxygen Brewing Kit has reached final production and the kit is now available in both 20 litre and 50 litre versions from the Speidel webshop. Compared to the 2-3 prototypes I’ve been testing, this has a a nicer build quality. Especially the open disc (spacer ring) replacing the metal rod/pipe is now in polished high grade steel and it also features small ”ears” on the sides which makes the disc easy to remove after the mash program. The new screw replacing the wing nut is now with out ”hat”, it’s twice as long and can be operated without putting your hands in 76°C wort. It works great! The hole in the floating lid (mash cap) is smaller so very little air can get in between the lid and the screw.
Speidel has also written a manual describing the low oxygen brewing method with the kit. It does not however mention the ”underlet technique” nor antioxidants (like SMB och SBT) which both are absolutely 100% necessary to be able to brew low oxygen style beers in the Braumeister. If you add malt from above, the damage is irreparable and the proof of this is the lovely malt aroma in your brewery that just escaped from your mash and later on your beer. Without adding external antioxidants, the antioxidants in the malt will be consumed within minutes and will never survive even a quick 30 min mash.
Back to the accessory kit. Since you rest all filters on top of the malt pipe instead of having them inside, you can fit in more malt in the maltpipe; 7 kg in the 20l-version and 15l kg in the 50-version (according to Speidel, I haven’t yet tried this for myself). That alone makes the kit worth investing in since it adds the capability to brew a lot stronger beers without double mashing or adding DME.
I have used the new kit once and used it without any gasket around the thicker top disc and absolutely no malt nor husks made it out since the open disc (spacer ring) blocks the outer edges! You start by adding the open disc followed by the thin filter and hard filter upside down. Then you have the option to add the mash cap before or after the locking screw, it really doesn’t matter. If it wasn’t for the much more difficult dishing of the discs after the mash, one could actually weld the three together into one single unit.
I’m very satisfied with how this kit turned out and I highly recommend it!

This is the only ”manual” that comes with the kit. The real manual is downloadable from here.

This is the order to add them in. First the open disc/spacer ring.

Then the soft filter (I’m using the Bac Brewing filter here).

The the hard filter upside down.

Then the locking screw. Secure it tight!And finally the floating lid/mash cap,

The mash cap can be added before the locking screw and it is equally easy that way.

Here you see the ”ears” on the open disc which makes the whole set of discs easy to remove.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Nytt tapptorn – New tap tower

Min kegerator rymmer fyra 19l Corneliusfat om jag blandar de höga och smala men det är tight som tusan och jag måste krångla rejält när ett fat tar slut (och det är ju alltid fatet längst in som tar slut först). Så vanligtvis har jag två fat i kylen och ovanpå mitt tapptorn med plats för två kranar, mina Perlick 630SS. På senare tid har jag dock känt ett behov av att ha tre fat igång, förutom mina weißbier och suröl som jag flaskar, och till det har jag haft en lös picnickran inne i kegeratorn istället. Inte den mest eleganta lösningen men den gör jobbet. Döm om min förvåning när jag bokstavligen snubblar över ett väldigt billigt tapptorn för tre kranar (Tack Grain & Grape!), de stod i en kartong under ett bord framför disken. Det gick inte stå emot som ni förstår. Allt jag behövde komplettera tornet med var en kran till med tillhörande bakstycke och handtag. Mitt nya torn är lika smalt men något högre än det gamla (se bild ovan) med den tredje kranen hamnar ovanför de ”vanliga två” vilket är bra för högre glas. Monteringen var ganska enkel men kladdig med öl fortfarande i slangarna. Hålen i bänkskivan ovanpå kylen passade perfekt på nya tornet så något borrande behövdes inte. Bakstyckena är inte direkt svåra att få dit men lite mindre händer än mina skulle definitivt underlätta. Jag har ett speciellt tapptornsvektyg, liknar en fast nyckel, som gör att allt går enklare och snabbare, köp en sån om ni har tapptorn! Jag rekommenderar att börja montera den lägre högra kranen och sedan den vänstra för att så enkelt som möjligt kunna dra åt alla muttrar på insidan. Jag kör med 1m sytråd/konstriktorslang med motsvarande små hål ner genom bänkskivan så den medföljande isoleringen till nya tornet fick jag ingen användning för.
Mitt gamla torn med de två gamla kranarna då? Jag har redan byggt en lösning för att använda tornet istället för min tidigare serveringsbock som jag hade med mig på SM och som endast använts en gång. Serveringsbocken fungerade mycket bra men var i största laget och, om jag får säga det själv, ett tapptorn är en betydligt elegantare lösning än min dåliga Ernst-variant.

(english)

My kegerator can hold up to four kegs even if its a tight fit and I need to do a lot of moving around when a keg kicks (and that’s usually one in the back). So I usually have just two kegs in there and with that, a tap tower with two Perlick 630SS faucets. But lately I’ve felt the need for three beers in the kegerator, besides the weißbiers and sours I bottle, and for that purpose so I have used a picnic tap inside, not very elegant but it does the job. Maybe not a big surprise, but when I stumbled upon a stainless tower for three taps that was very affordable (Thanks Grain & Grape!) I couldn’t resist an upgrade. All I needed was another tap with Faucet shank and a tap handle. My new tower is a bit taller than my old and the third tap is placed on top of the other ”regular two” which is good for tall glasses. The assembly was pretty straight forward but a bit messy with beer still in the lines of my old taps. The wholes in the counter top was exactly the same so no need to drill anything. The backs of the taps are not hard to mount but it would go a lot faster with smaller hands. I have a special wrench for taps that helps both on the inside and outside. I would recommend to start with the lower right tap and then the left for easiest access and ability to turn the faucet shank screw. I use 1m constrictor lines to my taps but both the taps and the connection to my kegs are the usual size so I have John Guest reducers. Having such a small line, and equally small whole into the kegerator, makes me not need the supplied insulation I got with the new tower. 
What about my old tower, and my old two taps? I have rebuilt my portable serving station that I bring along to competitions so I only used my old one once (at the nationals) and even if that worked fine it was a bit to large and a stainless tower is, in my opinion, a more elegant solution that my crude wood work…

 

 

”Extrahålet” ovanför de andra två.
The ”extra” whole on top of the other two.

Min billiga tapptornsnyckel som hjälper massvis när man ska sätta fast en kran i ett torn. Notera den lilla knölen på vänstra övre käken, den används för att fästa kranen på själva bakstycket på ett mycket smidigt sätt.
My cheap tap tower wrench that helps a lot when mounting a tap in a tower. Make notice of the little bump on the upper outside left jaw, it’s used for mounting the faucet on the backing in a very easy way.

En vanlig stump ölslang sträs på bakstycket med ganska mycket våld…
A regular beer line is placed on the faucet shank (with a bit of violence)…

…och säkras sedan med en oetikerslangklämma.
…and secured with an oetiker clamp.

Så här dras kranens mutter åt med hjälp av tappkransverktyget.
This is how the tapp gets secured using the tap tower wrench.

Jag fick även en gummipackning som skyddar från spilld öl att tränga in under tornet.
I also got a rubber gasket to keep spilled beer from going under the tower.

Slutresultatet, är hon inte vacker så säg!
The end result, ain’t she a beauty!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Speidel Wort Pump Device

(scroll down for english) Många hembryggare placerar sitt bryggverk eller sin kokkastrull högre än sin jäshink så de bara kan öppna kranen och låta gravitationen flytta vörten. En högt placerad Braumeister är dessutom extra problematisk eftersom det blir en obekväm höjd att lyfta maltröret på. Som grädde på moset ska man lyfta en uppåt 60 kg (liter) tung jäshink till en jäskyl efter bryggningen. Alla dessa problem kan man lösa med den hyfsat nya “Wort pump device” (WPD) från Speidel. Den använder sig av Braumeisterns egna pumpar för att flytta vörten via en silikonslang till valfri plats.
WPD består av fyra adapterpluggar, en metallpinne, en tappkran och en silikonslang på ca 2 meter. Pluggarna sätts i in- och utloppen till pumparna i botten på Braumeistern så att röret passar i de två inre hålen. Pluggarna i yttre hålen är för att undvika, eller iallafall minska, mängden druv vid flytten. Vad tappkranen fyller för funktion förutom att fästa i slangen är högst oklart eftersom pumparna aktiveras på kontrollpanelen.

Vid mina tester av WPD tycker jag att styrkan på flödet varit bra och det är inga problem att flytta vört en längre sträcka. Den stående vattenkolumnen innan pumparna inte orkar är ca 110 cm från botten av bryggverket vilket är ganska högt. Installationen är mycket simpel och kvalitén hög, allt är rostfritt. Tappkranen är Speidels standard med 3/4” BSP så jag kunde inte låta bli att testa lite varianter, nämligen min sprayboll för CIP-rengöring. Pumparna klarar av att få bollen att snurra men inte tillfredställande i min värld. Mark’s Keg washer-pumpen som jag använder annars är starkare än de två BM-pumparna tillsammans men jag testade skruvhatten till Mark’s pumpen istället för sprayboll vilket förvandlade Braumeistern till en väldigt dyr fontän! Både platta originallocket och huvan gav en jämn fördelning av vätska och alla väggar blev genomblöta. Så istället för Mark’s Kegwasher kan jag med andra ord låta Braumeistern göra rent sig själv!
WPD finns att köpa hos Humlegården och kostar 1590 kr för BM50-modellen och 1090 för BM20-modellen eller hos Speidels webshop.

Many homebrewers layout their brewery to have the brew kettle on a higher point then their fermenter so they can just open the tap and let gravity move the wort from the brew kettle to the fermenter. Placing the kettle high is aspecially problematic with the Braumeister 50 since the lifting of the malt pipe becomes harder when the Braumeister is high up. Another difficult step in the brewing process is the lifting of 60 litres of wort when the fermenter is to be placed in the fermentation refrigerator. Both theese problem can be avoided with the fairly new “Wort pump device” (WPD) from Speidel. With it, you can use the Braumeisters own pumps to move the wort thru a hose to the fermenter.
The WPD consists of for adapter plugs (two for the BM20), a metal pipe, a tap and a silicone hose. The plugs goes into the inlets and outles on the bottom of the Braumeister so the pipe will fit but also to avoid trub and hops in the wort transfer. I’m not sure about the function of the tap except for fitting the silicone hose since you start and stop the pumps (and the wort flow) with the control panel.

When testing the WPD I found that the pumps have no problem getting the wort to far away places. The height of the water column is about 110 cm from the kettle inside bottom before the flow stops but that applies to the opening, pretty high. The installation/usage is pretty simple and the build quality is high with all stainless steel. The tap is the standard BM tap with 3/4” BSP so I couldn’t help my self testing a few other accessories, namely my spinning spray ball for “CIP-cleaning”. The pumps are able to get the ball to spin but not enough for me. The Mark’s keg washer pump is stronger than the two BM pumps but then I tried the Mark’s pumps screw cork (or hat in lack of better word) and that made a very expensive fountain of the Braumeister! I tried with both the original Braumeister lid and my hood and they both worked nice with totally wet kettle insides. So instead of putting the Mark’s pump in the Braumeister after a brew session, I can just add the WPD and let the Braumeister clean itself! The WPD is available in Sweden at Humlegården (and cost 1590 SEK for the BM50 version and 1090 for the BM20 version. ) and from the Speidel Webshop for 160 vs 105 Euro.

The tap is just screwed on the stainless pipe by hand. No tools necessary.

The adapter plugs. The flat end is positioned down.

One adapter is put in the hole. The one most to the left is a bit tricky to position due to the heating element.

On the pipe is two pieces of metal that goes over the BM middle rod. A small marks indicates in which direction/angle the pipe goes down to ”hit” the adapters.

The indicators should point towards you.

And the pipe is placed over the adapters.

The pipe is fastened in position by the usual wingnut or other screw.

Turn on the pumps and turn the tap to transfer the wort. Simple as can be…

The ”manual”.

Measurement of the standing water column. One cm higher and the flow stops.

Here is a shorter silicone hose just to show you the flow speed.

Sprayball attached via a 3/4-1/2″ reducer bolt.

The spray was difficult to show you without getting my self wet but it was too weak to evenly spray the entire inside of the Braumeister.

The ”cap” of the Mark’s Keg Washer pump.

Look, I made a nice fountain!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

SM-bryggning 2, Hops – Modern Ljus Lager

Med lite tur och en snabb leverans av Humlegården lyckades jag i absolut sista stund få till min andra bryggning till folkets val på SM. Även detta öl är en lagerjäsning så jag vet ännu inte i skrivande stund om den hinner lagras tillräckligt länge eller ens om den kolsyrejäst (spundat) färdigt innan kallkrash och lagring eftersom jag är utomlands och min fru fått instruktioner om när hon ska sätta igång kylen. Detta andra öl är också ett recept från boken, nämligen den moderna ljusa lagern med Citra och Simcoe. Ölet heter “Lindhs Hops” i folkets val på SM och mitt första öl är en tysk pilsner kallad “Lindhs Pils”. Detta inlägg handlar så klart om öl nr.2 och det premiärbryggdes på Braumeister BM50 plus Prototyp 1 där en rad prototypartiklar för mindre syrepåverkan adderats vilket ni kan läsa mer om i detta inlägg.

Eftersom detta var premiärbryggningen och jag inte haft så mycket tid att labba med detaljerna blev det inte aktuellt att värma mäskvattnet med den inbyggda timern. Jag borde tagit mig tid att testa eftersom det visade sig vara extremt lätt men kvällen före bryggningen var smått kaotisk i huset. Därför blev det vanliga hushållstimern och doppvärmaren i vanlig ordning. När vattnet fått stormkoka minst 5 minuter (tog inte tid) så kylde jag ner det till inmäskningstemperatur 62°C med den inbyggda kylmanteln. Enligt vad jag läst, och vad som ska bero på termodynamikens lagar, ska kallvatten in nedifrån och varmvatten ut uppifrån för en kylhastighet på upp till halva tiden. Jag vet inte om jag tror på de siffrorna men så gjorde jag iallafall och det gick bra. Problemet dök först upp när jag behövde kylvattenslangen till att spola ur ett fat som skulle diskas. Då ryckte jag bara ut kallvattenslangen utan att tänka mig för och en massa vatten som stod kvar i kylmanteln sprutade självklart ut. Lösningen fick bli att snabbt sätta avloppsslangen på nedre position så vattnet kunde åka ut i avloppet istället. Jag får helt enkelt skaffa mig en till slang istället…

Inmäskningen gick utmärkt med min metod att sänka ner maltröret, fyllt med malt, långsamt ner i vattnet och sedan röra om försiktigt. Mäskpaddeln som även är den prototyp-metalldel som håller maltröret på plats gav lite för mycket skum tyvärr så jag gjorde merparten av omrörningen med min gamla mäskpaddel som har smalt skaft. Sen på med tunt filter, tjockt filter uppochned, lös mutter för att trycka ned tjocka filtret, plattjärn, mutter att fixera maltröret och slutligen mash cap:en där mer vatten fyllts på i Braumeistern innan montering. Allt gick mycket smidigt förutom att jag på något konstigt sätt glömde mjölksyran. Jag hade fått i alla salter i vattnet innan så jag har inget att skylla på. Problemet med att ha i mjölksyran efteråt är att jag upplever att den blandas dåligt i mäsken och ofta med lite högre uppmätt mäskpH som följd.

Sen följde jag smidigt mäskprogrammet via wifi och mobiltelefonen samtidigt som jag snickrade vidare på bärlinorna till fortsättningen på altandäcket. Det smalare plattjärnet, jämfört med originalröret, gjorde att jag ville testa att mäska med mindre vattenmängd än vanligt. Exakt hur mycket mindre mätte jag aldrig men ca 3-4 cm lägre volym vid 62°C och mängd vört efter mäskning blev 55 l istället för de ca 60-61 jag brukar få annars. Detta gjorde jag för att se om preboil gravity (sockerhalt före kok) skulle stiga men det gjorde den inte just denna gång utan hamnade på 1.047. Om det är en frånvaro av skillnad som kommer bestå eller om det var den dåliga mjölksyrablandningen vid inmäskning som var orsaken får vi se när jag bryggt några fler gånger, om jag nu väljer att snåla med mäskvattnet även framgent.

Vörten efter mäskningen blev helt otroligt ren och genomskinlig, ytterligare lite bättre än förra gången och därför bland det mest genomskinliga jag sett! Även skumnivån var väldigt låg och som mäskning betraktat var det en riktig fullträff. Koket skedde med en stor mängd humle för stilen (600 gram) vilket bidrog till lite mindre vört än önskvärt i jästanken. Helst vill jag ha 19+19+3 liter för att kunna fylla två corneliusfat till bredden. Detta för att inte ha med något syre i faten men denna gång blev det maxnivå i det fat jag ska ta med och tävla med på SM medan fat nr.2 får stanna hemma och eventuellt inte håller riktigt samma kvalitétsnivå.

Jäsningen skedde initialt på 10°C i några dagar men eftersom jag skulle iväg på resa sen blev jag tvungen att gradvis höja temperaturen så det skulle hinna jäsa ner tillräckligt för att flytta ölet till fat för kolsyrejäsning med den s.k. spundningsmetoden. Spudning innebär att man flyttar ölet till fat med 3-5°Ö kvar av jäsningen så kolsyra kan bildas naturligt istället för att tillsätta sockerlag eller tvångskarbonera med kolsyretub. För att kunna veta exakt vad ens FG blir (lite aldrig på FG i ett recept!) bör man göra ett Fast Ferment Test. Det gjorde jag inte denna gång pga tidspress men jag vet samtidigt att mina öl hamnar på 1.012-1.010 varje gång, annars har det inte jäst färdigt. Som extraåtgärd mot överkolsyrat öl sätter man en spundningsventil (övertrycksventil) som man ställer in på önskat tryck beroende på jästemperatur och allt övertrck släpps ut. Problemet med helfulla fat är att det gärna letar sig lite öl upp genom kolsyreporten och ut till manometern och spundningsventilen. Manometern kan ta skada av detta och det blir ett tråkigt kladd som är trist att försöka få bort.

I skrivande stund är ölet tillbaka i jäskylen fast på fat. Jag tror att kolsyra bildats färdigt, eventuellt för mycket eftersom jag skippade spundninsventilen, och min fru har kört ner temperaturen till lagringstemp vilket jag följt via min gärspundmobil från andra sidan jordklotet. Jag håller tummarna för att ölet ska bli så bra som jag vet att receptet blir och att det blivit lagom kolsyrat. Första provsmakningen sker dagen före SM då jag är hemma igen så det är en spännande väntan tills dess.

Bryggningen med Braumeister-prototypen gick väldigt bra och det var skönt att slippa hålla på med kylspiral, både vid mäskvattenkylning och efter kok men kanske främst vid diskningen. Det är inget jätteproblem att diska spiralen men kan jag slippa det så gör jag gärna det. Kylmanteln fick ner vörten till 8°C inom rimlig tid men jag tog aldrig timer på kylningen eftersom jag gjorde en paus för hopstand strax under 80°C. Bottenventilen som är standard på denna modell och är en egen öppning, istället för en T-koppling till en av pumparna som min eftermonterade variant består av, fungerade utmärkt och diskningen av bryggverket gick oerhört smidigt. Jämfört med vanliga modellen utan kylmantel skiljer sig vikten en hel del så utan bottenventil skulle jag nog jämra mig för disken men nu med clean in place (CIP), min Marks Kegwasherpump med sprayball och smutsvattnet rakt ut i avloppet gick det väldigt smidigt med skinande rent slutresultat. Prototypdelarna fungerade avsevärt bättre än mina hemmasnickrade varianter men ytterligare förbättringar är på ingång vilket ska bli väldigt spännande att fortsätta laborera med.

Värmning till kok av mäskvattnet.

Även detta övervakades trådlöst via Braumeister mobil.

Den nya loggan för Braumeister. Eller ny och ny, sen är tre år gammal nu men för mig är den ny. Jag gillar det raka med typ Helvetica men även det klassiskt tyska med den gamla loggan.

Knapparna på nya kontrollenheten är lite för okänsliga för min smak. Den gamla kontrollern har tydliga klickknappar av processindustrimodell och man får fysisk feedback att knapptryckningen registrerats. På touchkontrollern sker detta istället med ett klickljud.

Bra tryck i koket med 6400 watt som strippar bort syret till ca 1.0 mg/l enligt mina omfattande mätningar. Rent teoretiskt borde värdet vara noll men det får jag det inte till ens om jag stormkokar vatten i en liten kastrull på spisen och sen mäter utan det hamnar runt 1.0 ändå. Det som stärker min teori (min praktik?) är att jag sedan kan reducera syrenivån ytterligare med NaMeta (SMB) och då får ner syremängden till noll.

Mash cap som håller nytt syre borta från att tränga in i vätskan i väntan på att kylmanteln ska göra sitt jobb.

Kylmanteln blir ganska varm, både före och under kylning på vissa områden, så pilla inte i onödan eller använd isoleringen.

Humleklet på min våg. Det ser värre ut på bild än vad det är i verkligheten men nu när jag väl sett detta måste den få sig en ordentlig rengöring…

Mäskpaddel eller plattjärn samt specialmuttern, här rengjorda före premiäranvändningen.

Muttern som jag tidigare berättat om går att använda åt bägge håll beroende på preferens.

Jag förkokar 70 liter vatten men mäskar in med ca 55 och sen fyller jag på med 10-13 liter beroende på humör. De litrarna är jag tvungen att flytta från bryggverk till kastrull och sen tillbaka vilket innebär lite syresättning av det vattnet tyvärr. Här finns utrymme för förbättring metodmässigt.

Bra grepp men kanske är den lite för låg för BM50, botten av mäsken gick inte riktigt nå på smidigt sätt. Handtagets bredd gör att jag inte tänker använda den som mäskpaddel utan istället för att hålla maltröret på plats.

Före omröring…

och efter omrörning.

Filter och min lösa mutter på plats. Muttern trycker ner filtret en centimeter vilket behövs när man vänt filtret uppochned som jag gjort här. Detta för att ge malten lite mer utrymme.

Plattjärnet på plats. Notera dess smala profil men eftersom det är rostfritt stål av högsta kvalité blir det väldigt stabilt ändå, trots viss flexibilitet.

Muttern före mash cap:en och därför uppochned.

Här är den tillfälligt flyttade vattnet återförts men med lite mindre mängd än jag tidigare mäskat med.

Och mash cap:en på plats är allt nu redo för mäskprogrammet.

Efter mäskningen, dags att försiktigt lyfta ut maltröret. Extremt fin vört och väldigt lite skum, den här bilden gör mig väldigt nöjd!

Jodprovet visade på fullständigt konverterad mäsk även denna gång. Det kunde jag dock med säkerhet gissa med tanke på hur genomskinlig vörten på bilden ovan var.

Mash cap:en tillbaka på plats i väntan på uppkok. Tyvärr går inte min doppvärmare ner längs sidan på smidigt sätt med denna mash cap eftersom den är större än min egentillverkade. Detta medförde lite längre tid till uppkok men jag kunde å andra sidan följa temperaturen smidigt via telefonen. Mash cap:en tas bort när det närmar sig kok, annars kommer det bli en kladdig överraskning i bryggeriet!

Kok till höger och uppsamlande av extra vört till vänster.

600 gram humle senare var koket färdigt och denna skärm visades på displayen.

Flytt till jästank.

Jästslurry som matats med ny vört nyligen så den ska vara extra pigg och vital.

Humlerester på en nivå jag inte vill ha i mitt avlopp så de åker i papperskorgen istället.

Jag har en refraktometer som fungerar utmärkt till att mäta OG men ibland åker glasflötet fram ändå av nostalgiska skäl.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!