Monthly Archives: augusti 2015

Altes Brauhaus zu Fallersleben

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0001Före semestern var jag på jobbresa i Wolfsburg och passade på att äta middag på det gamla brygghuset i Fallersleben. Alltid kul att dricka öl som är tillverkad 5 meter från där man sitter och tyskarna kan ju sin skit måste man ge dom. Veteölen var något för mörk och karamellig för min smak men deras Helles var mycket bra. Jag har ytterligare två tysklandsresor de kommande veckorna så jag hoppas kunna göra fler spontana besök av denna typ.

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0002

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0003

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0004

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0005

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0006

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0007

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0008

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0009

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0010

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0011

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0012

150701_wolfsburg_altes_brauhaus_fallersleben_0013

SHBF och Humlegårdens Sommarölsträff 2015

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0000En trevlig aspekt av att ha flyttat betydligt närmre Stockholm är att jag äntligen fick möjlighet att besöka den årliga Sommarölsträffen som Humlegårdens Ekolager ihop med Svenska Hembryggarföreningen anordnar. I år hölls tillställningen på Ekskogens Bygdegård norr om Vallentuna och vädret var perfekt, soligt och 25c. 35 brygder fanns att smaka på och de var överlag ljusa och somriga. Förutom en suröl och tre lager föll de inom spannet ale/saison/kryddat/vete och jag hann prova 33 stycken där jag hittade flera guldkorn. Min favorit var (inte helt otippat) en citrahumlad lager som sedan knep silvermedaljen, grattis Axel Hedström med ölet Kattpiss. Guldmedaljen tog Maja Koivunen med sin fläderkryddade saison, Vlierbloesem Bijzonder Saison på 12,3%. En god och kraftfull öl som påminde mycket om mitt mousserande flädervin. Bronset gick till Kilimanjaro, en red ale av Peter Herzig, Christer Gustavsson och John Hagström. Stort grattis alla vinnare.
Stort tack till alla arrangörer som gjorde denna eftermiddag möjlig! Superlyckat och på återseende!

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0015

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0057

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0001

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0032

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0003

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0006

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0004

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0008

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0009

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0010

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0012

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0013

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0016

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0017

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0019

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0021

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0023

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0027

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0028

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0029

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0033

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0034

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0036

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0039

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0042

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0046

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0048

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0050

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0051

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0060

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0066

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0068

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0079

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0083

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0084

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0086

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0088

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0089

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0093

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0098

150822_shbg_humlegården_sommarölsträffen2015_0102

Blanka öl

Efter mycket tjat från läsare har jag beslutat mig för att lägga upp ett nytt inlägg om hur man får blankare öl men först en varning. Det finns en stor risk att du inte får någon kolsyra alls i ditt öl om du använder denna metod, kolsyrning i fat rekommenderas och inte med primning på flaska! Jag kan inte hjälpa er om ni förstör eran öl med denna metod! Nu har jag sagt det tydligt nog för att nybryggare ska undvika kallkrash tills de vet vad det gör med ölet.

Tillägg: Vid kraftig kallkrashning av ölet kommer även en del smakämnen följa med gelatinet ner på botten av jäshinken, t.ex. polyfenoler och en del humleoljor. Denna metod är inte optimal till humledrivna öl med torrhumling då en del av humlesmaken har en tendens att förminskas. Läs denna artikel från BYO

Blank eller klar?
Denna artikel om blankhet och inte klarhet som det är lätt att växla ihop. På ölspråk är en klar öl är en öl som jäst färdigt och en blank öl har hög genomskinlighet utan dis eller partiklar. För min del är det bara veteöl jag vill ha grumlig och de flesta andra ölsorter vill jag inte ens ha en lätt disighet i även om en kraftigt humlad och oftast därmed disig IPA inte stör mig. Det finns en rad åtgärder att ta till för att få bort grumlighet och disighet utan att behöva trycka ölet genom ett filter som de stora bryggerierna gör och innan vi går in på förfarandet i min metod är detta en checklista att först ha i bakhuvudet:

Faktorer som ger blankare öl

  • Välj malt med lägre proteinhalt.
  • Rätt pH i mäsken.
  • Rätt pH i lakvattnet, mindre tanniner ger mindre haze.
  • Stör inte maltbädden och överlaka inte.
  • Se till att ha en klar runnings utan turbiditet.
  • Skumma av koket.
  • Kraftigt kok.
  • 90 min kok bättre än 60 min kok.
  • Protafloc eller irish moss.
  • Kyl så snabbt som möjligt. Max 30 min.
  • Få bort cold break genom hävert eller sedimentering.
  • Lång sekundärlagring, gärna sval på slutet
  • Knacka på jäshink så sjunker jäst som fastnat där.
  • Kallkrasha 1v med gelatin eller issinglas. (”min metod”)

Kallkrash och gelatin
För att få det där lilla extra i blankheten brukar jag ofta kallkrasha med gelatin. Det innebär att ställa jäshinken i strax över 0c i ett dygn för att sedan tillsätta gelatin. Sen får hinken stå i 0c 5-7 dagar innan jag tappar över det på fat. Tidigare blandade jag gelatin i en kastrull och vispade men numera gör jag såhär per ca 20l grönöl:

1. Kyl jäshinken till 0.5c, vänta 24h.
2. Ta en rengjord kaffekopp med 1dl vatten.
3. Kör denna i mikoron 2-3 minuter så det kokar ordentligt.
4. Låt svalna till 65-70c.
5. Rör i 1 tsk gelatinpulver så allt löser sig.
6. Häll blandningen i jäshinken.
7. Vänta 5-7 dagar.
8. Flytta till fat och kolsyresätt.

Väljer du ändå att flaska (trots att jag avråder från detta) så bör du tillsätta färsk jäst på ca 0.1g/l, risken finns annars att du inte har jäst nog att bilda kolsyra. Undvik att chocka den nya jästen temperaturmässigt. I mina galma artikel om denna metod såg min metod ut såhär och den fungerar lika bra:

140213_gelatin_0001Koka 1dl vatten ihop med en visp.

140213_gelatin_0002På med locket ett tag så det blir desinficerat.

140213_gelatin_0003Vänta tills koket svalnat till 65c.

140213_gelatin_0004Gelatinpulver är lite enklare än blad men bägge fungerar lika bra.

140213_gelatin_0005Ta 1 tsk gelatinpulver.

140213_gelatin_0006Lös upp men undvik för mycket skum.

Utvärdering av olika klarningsagenter
_GL_2344Jag gjorde ett test på gelatin jämfört med isinglass som är ett annat populärt medel att använda. Först tog jag 1l färdigjäst och icke kolsyrad öl. Denna fördelades i 6 glas som behandlades på följande vis:

  • Rumstemp i 1 vecka (inget tillsattes)
  • Rumstemp i 1 vecka + gelatin
  • Rumstemp i 1 vecka + isinglass
  • 0c i 1 vecka (inget tillsattes)
  • 0c i 1 vecka + gelatin
  • 0c i 1 vecka + isinglass

rumtemp_gelatin_isinglassFrån vänster; rumstemp, gelatin, isinglass

0c_0c-gelatin_0c_isinglassFrån vänster; 0c 1v, 0c 1v gelatin, 0c 1v isinglass

Screen-Shot-2015-01-06-at-16.01.43Utvärdering mot text satt bakom glaset. Observera att ordningen är lite omkastad här så de kylda testerna är på övre raden. Gelatin i 0c (övre mitten) gav mig absolut bäst resultat, utan tvekan. I rumstemp var det helt onödigt att tillsätta något alls då effekten nästan helt uteblev. Dock är det intressant att notera rumstemp med gelatin som gav en hel del jäst som fastnade på glasväggarna.

klarningHär är en tabell jag saxat (stulit) från en känd bryggartidning. Enligt den ska isinglass vara mer effektivt än gelatin men jag låter det vara osagt om det går at få till lika bra med isinglass, men jag har inte lyckats med det.

140828_blankhet_0001Det är inte alltid jag lyckas fullt ut med denna metod och jag tror det har med noggrannhet men kanske främst jästval för att få till det där extremt kritallblanka resultatet. Oftast blir det dock väldigt bra!


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Digital pH-mätare

Att få till rätt pH i mäsken är viktigt för en bra konvertering och mäskeffektivitet, en bra smak på det färdiga ölet men även för förutsägbarheten mellan recept med olika mängder specialmalter i. Får man 85% mäskeffektivitet vid bryggningen av en mörk öl kan en ljus öl med mestadels basmalt plötligt ge 75% enbart för att pH-värdet på mäsken blir alldeles för högt. Resultatet blir en bryggning där man måste kompensera felet och ölet blir inte som man tänkt sig. Ett bra pH för mäsken för samtliga ölstilar är pH 5.4-5.6 mätt i 20c (Kuntze tycker 5.2-5.4), eller som vissa nybryggarguider anger; pH 5.1-5.3 mätt i mäsktemperatur ca 66c. Hur man mäter pH tillförlitligt runt 66c vet jag inte för varken de pH-papper som går att köpa i bryggbutiker eller digitala pH-mätare, både med eller utan ATC – Automatic Temperature Control, kommer ge korrekta värden vid den temperaturen (källa John Palmer 11.0 min in och Braukaiser som motsäger Palmer angående ATC). Därför rekommenderar jag att alltid mäta pH i 20c (och ja det finns film där jag mäter pH rätt ner i mäsktunnan men jag visste inte bättre då). För min del har jag tidigare förlitat mig på billiga pH-papper men märkt att de inte ger den noggrannhet jag är ute efter och att några öl blivit lidande av detta. Jag har helt enkelt, pga dålig utrustning, sänkt pH för mycket med mjölksyra och fått en syrlig bismak i ölet. Jag upptäckte detta misstag när jag uppgraderat till en riktigt stabil digital pH-mätare jag litar på. Denna vattentåliga rackare mäter riktigt snabbt och ner på hundradelen. Den är mycket enkel att kalibrera och har tre referensvärden (pH 4, 7 och 10) där det ingår vätskor för kalibrering i paketet. Den visar dessutom temperaturen på vätskan den mäter vilket är viktigt vid ölproduktion. Det finns billiga pH-mätare på Ebay för några tjugor men för mig är det viktigt att kunna lita på mina mätinstrument vilket jag förstått på diverse bryggforum att så oftast inte är fallet med ”kina-mätarna”. Någon kanske har tur och får ett bra exemplar (fredags-ex eller vad ska man kalla det?) men hur ska man kunna veta det? Jag vill förbättra alla områden jag kan i min bryggning och detta var lite av ett ”öppet mål” för en enkel och snabb förbättring. Inga mera kladdiga pappersremsor som är svåra att läsa av eller lita på. Att kunna mäta surheten i mina suröl/p.lambics är ett användningsområde jag inte visste jag behövde men nu inte kan tänka mig vara utan.

Handhavande, förvaring eller den s.k. baksidan av myntet
Alla de digitala pH-mätarna har dock en nackdel; elektroden, som är den lilla glasbubblan i botten, får inte torka ut. Elektroden får inte heller förvaras i vatten, inte ens destillerat vatten, utan det som krävs är en förvaringsvätska som, även om elektroden inte är i ständig kontakt med, ger ett bra skydd intorkad. Har man inte tillgång till denna vätska så går det i nödfall förvara elektroden nedsänkt i den pH 4.01-buffrade kalibreringsvätska som följer, men då måste elektroden förvaras stående i denna lösning hela tiden vilket säkerligen inte är så smidigt för de flesta. Mellan mätningar rekommenderas det dock att man sköljer elektroden med destillerat vatten för korrekta mätvärden, men duger alltså inte som förvaringsvätska eftersom det förstör elektroden. Det går även att skölja elektroden med den vätska som ska mätas härnäst vilket ibland är möjligt, dock inte i min bryggprocess. Efter en mätning bör man skölja i destillerat vatten igen för att sedan förvara elektroden i förvaringsvätskan. Och trots att man gör allt det här så har elektroden en begränsad livslängd på ca 2-3 år. Går elektroden sönder, då köper man den som tur är som reservdel. Hög mät-temperatur och extrema pH-värden åt bägge håll kommer ytterligare sänka livslängden på elektroden så viss försiktighet rekommenderas. Trots livslängden på elektroden känner jag ändå definitivt att den digitala pH-mätaren är ett lika ovärderligt mätinstrument som en bra termometer eller kontrollerad jäsningstemperatur när man vill få fram den absolut bästa ölen man kan. Finns för 695kr hos Humlegården och är väl investerade pengar för de som kämpar med sin mäskeffektivitet eller vill ta steget till ytterligare bättre kontroll och bättre öl.

Två testmätningar med mäsk över 50c bevisade tesen om otillförlitliga värden vid för hög mättemperatur. PH-mätaren visade pH 5.36 vid 54.1c för att sedan hoppa till pH 5.49 vid 51.1c. Vid 20.0c fick jag stabila 5.57 vid ett flertal mättillfällen, mitt i prick. För riktigt ljusa öl kan man hålla sig till nedre spannet av pH 5.4-5.8 medan mörka öl kan smyga lite högre. På denna bild syns decimalpricken men eftersom den blinkar lyckades jag på översta bilden ”missa pricken”

De gamla papperstickorna som jag helst slipper använda.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Rengöring av Braumeister

150719_lindh_craft_beer_hefe_xvii_0052Den största anledningen till att jag köpte en Braumeister var att kunna lägga ner mindre aktiv tid vid bryggdagarna, låta maskinen göra mäskning/lakning/kok och om jag inte är där en halvtimme så sköter den sig själv. Absolut inte för att jag inte gillar att brygga hands on utan jag insåg mina tidsbegränsningar 2015 med ett till barn på g (det blev en flicka), nytt jobb, pendling 3,5h/dag ett halvår, långa jobbresor utomlands, renovering av huset, försäljning av huset och flytt till ny stad. Detta skulle annars garanterat innebära en mycket lång bryggtorka samt att jag samtidigt fick en anledning att uppfylla drömmen om en Braumeister. Med de anledningarna i bakfickan har jag därför under året försökt effektivisera mina bryggningar så långt det bara går, bland annat med Overnight mashing, FullVolumeNoSparge, större jäshink, refraktometer, större våg, STC-1000 med mera. Något som tagit mycket tid i anspråk och som jag inte blivit nöjd med är diskandet av Braumeistern efter en bryggning. Jag har den stora 50-liters-Braumeistern och den är rejält otymplig, det är ganska många delar med maltrör och fyra filter och det bränner gärna fast lite kring värmeelementen. Jag har testat med olika borstar och svampar men inget har känts smidigt eller bra. Jag känner två Braumeisterbryggare (s.j. Braumeisters) som använder en toaborste (ny såklart) men det känns inget vidare faktiskt, det är inget gammalt dass som ska skrubbas!

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0075Historien om glödlampan och diskborsten
Precis som att det går att tillverka glödlampor som håller extremt länge, det sägs att detfinns det en lampa som lyst i över 100 år, så hörde jag talas om att samma sak gäller med diskborstar. Om man tillverkar en diskborste som tar slut efter någon månad så säljer man ju fler diskborstar. Jag bestämde mig för att testa detta med diskborstarna för 2 år sedan genom att köpa en diskborste från DeLaval avsedd för bönder att diska djurtråg och liknande med. Vi använder samma diskborste än idag och även om loggan börjar försvinna på baksidan så är borststråna fortfarande i helt okej skick! Varför berättar jag om en gammal diskborste egentligen? Jo enbart för att visa att det finns borstar med betydligt bättre kvalité än andra och just kvalité är vad jag söker efter till detta ändamål.

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0074Speidels Rengöringskit
Tillslut bestämde jag mig för att testa Speidels egna lösning, Rengöringskitet för Braumeister. Vid första anblick kanske prislappen ser hög ut men det ingår 1 kg Halapur rengörings- och desinficeringsmedel som motsvarar VWP (desinficerande PBW). Borstarna som ingår är av riktigt hög kvalité och de är som gjorda för Braumeistern. Den stora runda borsten ligger bra i handen och har vinklade strån för att följa kanten på kastrull och maltrör. Den kommer åt bra mellan elementen och ut i kanterna. Den smala borsten passar pumphålen perfekt och det enda jag känner jag saknar i kittet är en svamp för att dra några varv runt värmelementen. Med följer en instruktion för rengöring och desinficering som Speidel delar upp i två olika metoder:

Rengöring (direkt efter varje bryggning)
Spola snabbt ur det värsta från bryggningen med vatten och töm.
Fyll med nytt vatten till 2cm över värmeelementen.
Sätt Braumeistern i manuellt läge med värme på 60c. Vatten värms och pumparna tvättas och luftas.
När vattnet nått ca 40c, stäng av pumpar och element, börja skrubba element och sidor med den stora borsten.
Rengör pumphålen med den lilla borsten, den går inte ner så djupt så tryck inte hårt.
Skölj ur Braumeistern och placera upp-och-ned.
Öppna och rengör pumparna genom att skruva bort ringen, ta bort impellern, skölj och torka med trasa/hushållspapper.
Sätt ihop pumparna igen och vänd sedan på Braumeistern.
Spola ur snabbt med stark och smal vattenstråle, pricka pumphålen.
Fyll upp med vatten till 2 cm över värmelementen och värm till 60c med pumparna igång.

Desinficering (minst efter var 5e bryggning)
Ta 1 tsk av Halapur och låt pumparna jobba i 15 minuter.
Stäng av värmen/pumparna och töm Braumeistern helt.
Finns rester kvar kan dessa nu avlägsnas med stora borsten.
Skölj Braumeistern med vatten, även pumphusen.

Exakt varför man ska välja 60c för att sedan jobba i 40c är oklart men tanken är att man inte behöver använda medel för rengöring varje gång efter några bryggningar. Jag har sett youtube-filmer med bryggare som använder kaustiksoda precis som stora bryggerier men det är dels hälsovådligt men även skadligt för plastdelarna i impellern. Jag ska labba ytterligare lite mer med rengöringsmetoderna med nya kitet och se vad jag kommer fram till, jag vill gärna få ner antalet moment lite. Posta gärna tips och trix bland kommentarerna!

150719_lindh_craft_beer_hefe_xvii_0042

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0076

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0077

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0078

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0079

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0080


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...