Posts in Category: Braumeister

SM-bryggning 2, Hops – Modern Ljus Lager

Med lite tur och en snabb leverans av Humlegården lyckades jag i absolut sista stund få till min andra bryggning till folkets val på SM. Även detta öl är en lagerjäsning så jag vet ännu inte i skrivande stund om den hinner lagras tillräckligt länge eller ens om den kolsyrejäst (spundat) färdigt innan kallkrash och lagring eftersom jag är utomlands och min fru fått instruktioner om när hon ska sätta igång kylen. Detta andra öl är också ett recept från boken, nämligen den moderna ljusa lagern med Citra och Simcoe. Ölet heter “Lindhs Hops” i folkets val på SM och mitt första öl är en tysk pilsner kallad “Lindhs Pils”. Detta inlägg handlar så klart om öl nr.2 och det premiärbryggdes på Braumeister BM50 plus Prototyp 1 där en rad prototypartiklar för mindre syrepåverkan adderats vilket ni kan läsa mer om i detta inlägg.

Eftersom detta var premiärbryggningen och jag inte haft så mycket tid att labba med detaljerna blev det inte aktuellt att värma mäskvattnet med den inbyggda timern. Jag borde tagit mig tid att testa eftersom det visade sig vara extremt lätt men kvällen före bryggningen var smått kaotisk i huset. Därför blev det vanliga hushållstimern och doppvärmaren i vanlig ordning. När vattnet fått stormkoka minst 5 minuter (tog inte tid) så kylde jag ner det till inmäskningstemperatur 62°C med den inbyggda kylmanteln. Enligt vad jag läst, och vad som ska bero på termodynamikens lagar, ska kallvatten in nedifrån och varmvatten ut uppifrån för en kylhastighet på upp till halva tiden. Jag vet inte om jag tror på de siffrorna men så gjorde jag iallafall och det gick bra. Problemet dök först upp när jag behövde kylvattenslangen till att spola ur ett fat som skulle diskas. Då ryckte jag bara ut kallvattenslangen utan att tänka mig för och en massa vatten som stod kvar i kylmanteln sprutade självklart ut. Lösningen fick bli att snabbt sätta avloppsslangen på nedre position så vattnet kunde åka ut i avloppet istället. Jag får helt enkelt skaffa mig en till slang istället…

Inmäskningen gick utmärkt med min metod att sänka ner maltröret, fyllt med malt, långsamt ner i vattnet och sedan röra om försiktigt. Mäskpaddeln som även är den prototyp-metalldel som håller maltröret på plats gav lite för mycket skum tyvärr så jag gjorde merparten av omrörningen med min gamla mäskpaddel som har smalt skaft. Sen på med tunt filter, tjockt filter uppochned, lös mutter för att trycka ned tjocka filtret, plattjärn, mutter att fixera maltröret och slutligen mash cap:en där mer vatten fyllts på i Braumeistern innan montering. Allt gick mycket smidigt förutom att jag på något konstigt sätt glömde mjölksyran. Jag hade fått i alla salter i vattnet innan så jag har inget att skylla på. Problemet med att ha i mjölksyran efteråt är att jag upplever att den blandas dåligt i mäsken och ofta med lite högre uppmätt mäskpH som följd.

Sen följde jag smidigt mäskprogrammet via wifi och mobiltelefonen samtidigt som jag snickrade vidare på bärlinorna till fortsättningen på altandäcket. Det smalare plattjärnet, jämfört med originalröret, gjorde att jag ville testa att mäska med mindre vattenmängd än vanligt. Exakt hur mycket mindre mätte jag aldrig men ca 3-4 cm lägre volym vid 62°C och mängd vört efter mäskning blev 55 l istället för de ca 60-61 jag brukar få annars. Detta gjorde jag för att se om preboil gravity (sockerhalt före kok) skulle stiga men det gjorde den inte just denna gång utan hamnade på 1.047. Om det är en frånvaro av skillnad som kommer bestå eller om det var den dåliga mjölksyrablandningen vid inmäskning som var orsaken får vi se när jag bryggt några fler gånger, om jag nu väljer att snåla med mäskvattnet även framgent.

Vörten efter mäskningen blev helt otroligt ren och genomskinlig, ytterligare lite bättre än förra gången och därför bland det mest genomskinliga jag sett! Även skumnivån var väldigt låg och som mäskning betraktat var det en riktig fullträff. Koket skedde med en stor mängd humle för stilen (600 gram) vilket bidrog till lite mindre vört än önskvärt i jästanken. Helst vill jag ha 19+19+3 liter för att kunna fylla två corneliusfat till bredden. Detta för att inte ha med något syre i faten men denna gång blev det maxnivå i det fat jag ska ta med och tävla med på SM medan fat nr.2 får stanna hemma och eventuellt inte håller riktigt samma kvalitétsnivå.

Jäsningen skedde initialt på 10°C i några dagar men eftersom jag skulle iväg på resa sen blev jag tvungen att gradvis höja temperaturen så det skulle hinna jäsa ner tillräckligt för att flytta ölet till fat för kolsyrejäsning med den s.k. spundningsmetoden. Spudning innebär att man flyttar ölet till fat med 3-5°Ö kvar av jäsningen så kolsyra kan bildas naturligt istället för att tillsätta sockerlag eller tvångskarbonera med kolsyretub. För att kunna veta exakt vad ens FG blir (lite aldrig på FG i ett recept!) bör man göra ett Fast Ferment Test. Det gjorde jag inte denna gång pga tidspress men jag vet samtidigt att mina öl hamnar på 1.012-1.010 varje gång, annars har det inte jäst färdigt. Som extraåtgärd mot överkolsyrat öl sätter man en spundningsventil (övertrycksventil) som man ställer in på önskat tryck beroende på jästemperatur och allt övertrck släpps ut. Problemet med helfulla fat är att det gärna letar sig lite öl upp genom kolsyreporten och ut till manometern och spundningsventilen. Manometern kan ta skada av detta och det blir ett tråkigt kladd som är trist att försöka få bort.

I skrivande stund är ölet tillbaka i jäskylen fast på fat. Jag tror att kolsyra bildats färdigt, eventuellt för mycket eftersom jag skippade spundninsventilen, och min fru har kört ner temperaturen till lagringstemp vilket jag följt via min gärspundmobil från andra sidan jordklotet. Jag håller tummarna för att ölet ska bli så bra som jag vet att receptet blir och att det blivit lagom kolsyrat. Första provsmakningen sker dagen före SM då jag är hemma igen så det är en spännande väntan tills dess.

Bryggningen med Braumeister-prototypen gick väldigt bra och det var skönt att slippa hålla på med kylspiral, både vid mäskvattenkylning och efter kok men kanske främst vid diskningen. Det är inget jätteproblem att diska spiralen men kan jag slippa det så gör jag gärna det. Kylmanteln fick ner vörten till 8°C inom rimlig tid men jag tog aldrig timer på kylningen eftersom jag gjorde en paus för hopstand strax under 80°C. Bottenventilen som är standard på denna modell och är en egen öppning, istället för en T-koppling till en av pumparna som min eftermonterade variant består av, fungerade utmärkt och diskningen av bryggverket gick oerhört smidigt. Jämfört med vanliga modellen utan kylmantel skiljer sig vikten en hel del så utan bottenventil skulle jag nog jämra mig för disken men nu med clean in place (CIP), min Marks Kegwasherpump med sprayball och smutsvattnet rakt ut i avloppet gick det väldigt smidigt med skinande rent slutresultat. Prototypdelarna fungerade avsevärt bättre än mina hemmasnickrade varianter men ytterligare förbättringar är på ingång vilket ska bli väldigt spännande att fortsätta laborera med.

Värmning till kok av mäskvattnet.

Även detta övervakades trådlöst via Braumeister mobil.

Den nya loggan för Braumeister. Eller ny och ny, sen är tre år gammal nu men för mig är den ny. Jag gillar det raka med typ Helvetica men även det klassiskt tyska med den gamla loggan.

Knapparna på nya kontrollenheten är lite för okänsliga för min smak. Den gamla kontrollern har tydliga klickknappar av processindustrimodell och man får fysisk feedback att knapptryckningen registrerats. På touchkontrollern sker detta istället med ett klickljud.

Bra tryck i koket med 6400 watt som strippar bort syret till ca 1.0 mg/l enligt mina omfattande mätningar. Rent teoretiskt borde värdet vara noll men det får jag det inte till ens om jag stormkokar vatten i en liten kastrull på spisen och sen mäter utan det hamnar runt 1.0 ändå. Det som stärker min teori (min praktik?) är att jag sedan kan reducera syrenivån ytterligare med NaMeta (SMB) och då får ner syremängden till noll.

Mash cap som håller nytt syre borta från att tränga in i vätskan i väntan på att kylmanteln ska göra sitt jobb.

Kylmanteln blir ganska varm, både före och under kylning på vissa områden, så pilla inte i onödan eller använd isoleringen.

Humleklet på min våg. Det ser värre ut på bild än vad det är i verkligheten men nu när jag väl sett detta måste den få sig en ordentlig rengöring…

Mäskpaddel eller plattjärn samt specialmuttern, här rengjorda före premiäranvändningen.

Muttern som jag tidigare berättat om går att använda åt bägge håll beroende på preferens.

Jag förkokar 70 liter vatten men mäskar in med ca 55 och sen fyller jag på med 10-13 liter beroende på humör. De litrarna är jag tvungen att flytta från bryggverk till kastrull och sen tillbaka vilket innebär lite syresättning av det vattnet tyvärr. Här finns utrymme för förbättring metodmässigt.

Bra grepp men kanske är den lite för låg för BM50, botten av mäsken gick inte riktigt nå på smidigt sätt. Handtagets bredd gör att jag inte tänker använda den som mäskpaddel utan istället för att hålla maltröret på plats.

Före omröring…

och efter omrörning.

Filter och min lösa mutter på plats. Muttern trycker ner filtret en centimeter vilket behövs när man vänt filtret uppochned som jag gjort här. Detta för att ge malten lite mer utrymme.

Plattjärnet på plats. Notera dess smala profil men eftersom det är rostfritt stål av högsta kvalité blir det väldigt stabilt ändå, trots viss flexibilitet.

Muttern före mash cap:en och därför uppochned.

Här är den tillfälligt flyttade vattnet återförts men med lite mindre mängd än jag tidigare mäskat med.

Och mash cap:en på plats är allt nu redo för mäskprogrammet.

Efter mäskningen, dags att försiktigt lyfta ut maltröret. Extremt fin vört och väldigt lite skum, den här bilden gör mig väldigt nöjd!

Jodprovet visade på fullständigt konverterad mäsk även denna gång. Det kunde jag dock med säkerhet gissa med tanke på hur genomskinlig vörten på bilden ovan var.

Mash cap:en tillbaka på plats i väntan på uppkok. Tyvärr går inte min doppvärmare ner längs sidan på smidigt sätt med denna mash cap eftersom den är större än min egentillverkade. Detta medförde lite längre tid till uppkok men jag kunde å andra sidan följa temperaturen smidigt via telefonen. Mash cap:en tas bort när det närmar sig kok, annars kommer det bli en kladdig överraskning i bryggeriet!

Kok till höger och uppsamlande av extra vört till vänster.

600 gram humle senare var koket färdigt och denna skärm visades på displayen.

Flytt till jästank.

Jästslurry som matats med ny vört nyligen så den ska vara extra pigg och vital.

Humlerester på en nivå jag inte vill ha i mitt avlopp så de åker i papperskorgen istället.

Jag har en refraktometer som fungerar utmärkt till att mäta OG men ibland åker glasflötet fram ändå av nostalgiska skäl.

Annons:


Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den fraktfritt här eller hos Humlegården där jag får en slant per såld bok!

swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Speidel Braumeister 50 Plus LoDO-Prototyp 1

Jag har bryggt öl med Braumeister 50-bryggverket i ganska många år nu och ständigt försökt förenkla och förbättra bryggmetoden. Till exempel genom enklare disk av bryggverket genom att installera bottenventil, enklare disk av filterdiskar genom att byta originaldiskarna mot Bacbrewings variant, optimera krossningen av malten eller skaffa vinsch i taket för enklare lyft av maltpipan. De stora förändringarna smakmässigt har däremot kommit först senaste året då jag gått hårt in för att begränsa syresättningen av vörten under bryggningen, utöver den syrebegränsning jag redan gör sedan länge på den kalla sidan; vid jäsning, flytt till fat och förvaring av öl. Dessa framsteg och tester med t.ex. ”mashcap” och ”underlet” har jag förvisso delat med mig av på bloggen som främst läses av svenskar men även på mitt mer internationellt inriktade Instagramkonto där tillverkaren av bryggverket, Speidel, snappat upp mina experiment och blivit väldigt intresserade. Efter att ha labbat lite själva och märkt stor smakförbättring, främst bland maltsmakerna (då ska man komma ihåg att de testat oändligt många prototyper och varianter av både bryggverk och metoder genom åren), så kontaktade VD:n, självaste Stefan Speidel, mig och undrade om jag vill vara bollplank för dessa framtida förbättringar samt hjälpa till att utvärdera/testa prototyper. Oerhört smickrad och tacksam tackade jag självklart ja och redan nu är arbetet i full gång med justeringar och förbättringar av både hårdvaran och bryggmetoden. Exakt vad denna produktutveckling kommer leda till i slutändan kan inte jag svara på men troligtvis är det tänkt som antingen ett tillbehörspaket eller till nästkommande generations bryggverk. Det beror säkerligen lite på vad vi kommer fram till för förbättringar och vad som går att lösa med tillbehör eller med större modifikationer i tillverkningsprocessen av bryggverket. Jag har självklart fått OK att dela med mig av mina erfarenheter och tester av dessa prototyper till er läsare här på bloggen så ni vet.

LoDO Prototyp version 1
Som standard på Braumeistern hålls maltröret på plats med hjälp av ett stort rostfritt rör med ett hål på mitten där centrumpinnen löper igenom och de två delarna fixeras med hjälp av en vingmutter. Detta rör är dock i största laget för att brygga LoDO då vätskenivån måste vara plan så att mash cap:en kan flyta fritt. Till BM10 finns ett platt järn istället för röret och detta har Speidel tagit fram en prototyp på till BM50. Grovt uppskattat är järnet 1/4-del i höjd mot röret men det finns även en extrafunktion med plattjärnet, det är designat som en mäskpaddel. Den primära funktionen är dock att hålla ner maltröret som sagt och det gjorde järnet bra vid första provbryggningen av mitt andra SM-bidrag som jag kommer berätta om nästa vecka. Pinnen var det lite svikt i, trots det tjocka rostfria stålet, vilket gör att man inte kan dra åt för hårt och skada packningen i botten på maltröret. Som mäskpaddel var själva bladet kanske lite litet men framförallt var skaftet för brett för mitt tycke då det rör om även på ytan. Ska man mäska in på ordinarie sätt (utan att tänka på HSA-oxidering) är paddeln säkert toppen men jag vill enbart röra om långt nere i mäsken och så lite som möjligt på ytan för att inte få ner syre vilket sedan syns som kvitto i mängden skum som bildas på toppen. Där fungerar min ordinarie mäskpaddel bättre med dess nästan sugrörs-smala skaft. Plattjärnet får dock en stor tumme upp och jag kan inte se några vidare förbättringar av just den i dagsläget utan i så fall ska den integreras i toppfiltret istället.

Muttern
Som originaldel att hålla röret och maltpipan på plats är en vanlig vingmutter. Smidig att använda men öronen/vingarna är för höga för mash cap:en som då balanserar på muttern om man inte fyller nivån väldigt högt. Därför har jag ersatt min vingmutter med en vanlig M12-mutter istället vilket halverar höjden men kräver en mutterdragare eller fast nyckel för att sätta på och av. Prototypdelen jag utvärderat här är istället en riktigt smart mutter av svampform som går att sätta fast åt bägge håll. Antingen sätter man den med hatten neråt direkt på plattjärnet och då kan mash cap:en löpa fritt uppåt. Eller så sätter man den ovanpå och igenom mash cap:en som då hålls mer på plats och endast kan röra sig 1-2 cm upp och ned. Enligt mina erfarenheter expanderar vörten dock mer än denna höjd så jag valde att ha först plattjärnet, sen muttern uppochned och sist mashcap:en. Muttern i sig har skönt och rejält grepp och den var lätt att arbeta med i 76°C vört (med Blichmanns handskar på förstås). Den är såklart också i rostfritt med hög finish precis som alla andra delar.

Mash cap
Mash cap finns så klart inte som standard då det är en ganska ny uppfinning men samtidigt är det också det tillbehör som gör den största skillnaden smakmässigt genom att kraftigt reducera luftkontakten för mäsken. Min mash cap är ett rostfritt fat som jag borrat hål i för centrumskruven. Fatet har tyvärr inte perfekt storlek (någon cm för liten) och det väger ganska mycket vilket gör det lite svårt att hantera. Fördelen med den mindre storleken är att både doppvärmaren och kylspiralen går ner längs sidan. Prototypvarianten är större, väger mindre och passar bättre. Den minskar därför luftkontakten ytterligare men förhindrar användandet av kylspiral vilket gör att man antingen får ha kylare utanför bryggverket (t.ex. plattvärmeväxlare eller motströmskylare) eller Braumeister plus-modellen som har inbyggd kylmantel och som jag även utvärderar samtidigt. Jag trodde inte skillnaden på mash cap kunde vara så stor då min modell känts bra men prototypdelen var betydligt enklare att hantera och gav upp till en halvering av skum efter mäskningen. Eftersom mitt mål är att genomgå en hel mäskning helt utan skum så är det helt klart på rätt väg! För min del skulle den kunna vara ytterligare någon centimeter större i diameter och ha lite högre kanter.

Övrigt som hjälper till att minska oxidering
Kylmanteln som finns på plusmodellen minskar knappast syreupptagningen i sig men genom att undvika att ha en kylspiral nedsänkt under kylningen så kan druv få sjunka obehindrat till botten under sedimenteringspausen jämfört med om en kylspiral är i vägen. Druv innehåller fettsyror som påskyndar oxidering (sid 235 i Kunze 5e upplagan) och druvet förlänger även den tid det tar för jästen att börja jäsa genom att helt enkelt bädda in den på botten av jäshinken (sid 367 i samma bok). Det tillsammans med att jag vill skörda så ren jäst som möjligt gör att kylmanteln faktiskt var riktigt bra. Jag testbryggde med lite mindre mängd vätska än jag brukar ha annars för att testa plattjärnet och eventuellt högre utbyte med mindre vätskemängd och ska jag göra ett test på kyltidshastigheten jämfört med min monsterkylare så måste det ske i direkt anslutning mellan bryggningarna så inte kylvattentemperatur och andra faktorer spelar in. Jag har hört att många upplever kylmanteln som något långsam men spontant tyckte jag det var lite hugget som stucket. Jag får lov att återkomma i den frågan vid senare tillfälle helt enkelt. Smidigheten att inte ha en kylspiral att diska eller ta hänsyn till var ett stort plus men även att kylningen och sedimenteringspausen kunde stå med mash cap:en fritt utan att kylspiralen eventuellt tog i upptill och förhindrar sjunkandet. En fördel med kylmantel och kylspiral jämfört med PVV och motströmskylare är möjligheten att komma ner till lagerjäsningstemperaturen utan att recirkulera och störa druvformationen. Kylmanteln kunde utan problem få ner min vört till 8°C för pitch vilket ger den tummen upp.

Kontrollenhet och wifi
Den nya kontrollenheten, som jag inte använt tidigare, har en timerfunktion som gör att man kan mäska in kallt för att sen låta bryggverket starta t.ex. kl 4 på morgonen så man kan vakna lagom till utmäskningen. Tyvärr är den längre tiden i mäsktunnan dåligt för LoDO-bryggning och alla som gjort en overnight mash då trycker man mäskstart kvällen innan istället för timer (något jag inte rekommenderar pga brandrisken!) vet att vörten blir avsevärt mörkare. Dessutom brukar det uppstå en doft i bryggeriet av den längre mäskningen som även den indikerar att det sker oxideringsreaktioner. Jag har alltså slutat helt med overnight mash även om det är en avsevärd tidsbesparing. Men timern går även att använda för att värma mäskvattnet med under natten och jag som först vill koka mitt mäskvatten har stor glädje av denna funktion även om jag haft en liknande lösning tidigare fast med doppvärmare och extern timer (julgranstimermodell). Problemet med min variant är att jag inte vågar värma riktigt så mycket som behövs eftersom jag samtidigt ligger och sover. Därför värmer jag till ca 80°C innan timern slår av. Jag skulle kunna sätta in en UT-300 emellan som styr temperaturen till 98°C men där någonstans börjar det bli väldigt många tillbehör och krångel. Den inbyggda timerfunktionen tillkom nyligen med en ny firmware-uppdatering av 2015-kontrollpanelen och är verkligen en efterlängtad funktion av många. Jag kommer utvärdera den mer framöver!
Till kontrollenheten har jag även testat wifi-modulen som tyvärr är ett externt tillbehör som fästes på en av benen till bryggverket istället för att vara inbyggt i kontrollern. Med wifi man man både övervaka och styra kontrollenheten på väldigt enkelt och smidigt sätt via mobil eller dator vilket passar mig perfekt som ofta har annat att ta hand om medan jag brygger. Denna minskar inte någon oxidering mer än en vanlig timer skulle göra, dvs. att man inte låter mäsken stå när den är färdig men ändå värd att nämna som uppgradering.

Så här långt är jag väldigt imponerad av både prototypartiklarna och plus-modellen. Jag har som sagt gjort en skarp bryggning och det ölet är anmält till folkets val i SM så jag hoppas verkligen det hinner lagra färdigt såhär med endast några veckor kvar. Nästa fredag kommer del två i detta test.

Först lite unboxing.

Skål och prost!

Här är mash cap:en och muttern på plats.

Här förstår ni svampformen som även ger dubbla användningsmöjligheter.

Plattjärnet som dubbeljobbar som mäskpaddel.

Nya modellen har tydligare markeringar för volym vilket uppskattas.

Även mittpinnen har lite rundare design.

Jag kunde inte låta bli att plåta lite stålporr.

Gummihandtag är också en uppgradering.

Kylmanteln ansluts med smidiga gardenakopplingar.

Även bottenventil är standard på nya modellen. En funktion som jag installerat själv på min BM med blod, svett och tårar.

Plattjärnet i dess andra möjliga position.

Muttern uppochned.

Mash cap:en som kan flyta fritt från denna position.

Muttern i ”låsningspositionen” om man föredrar den varianten.

Wifi-enheten

Närbild på kylmanteln.

Annons:


Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den fraktfritt här eller hos Humlegården där jag får en slant per såld bok!

swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Expansion av brygghuskapacitet

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_001Jag har utökat bryggkapaciteten rejält, från 60 liter till 140 liter per bryggning genom att tillföra ett kokkärl, BoilKettle (BK) på 95 liter till bryggeriet. I ärlighetens namn har jag inte behov av så mycket öl men när jästanken, som det var tänkt jag skule ha den till, inte gick in i kylskåpet så kom jag på denna lösning. Tanken med en separat kokare är att man mäskar och lakar sats nr1 i Braumeistern, flyttar över vörten till BKn och mäskar in sats nr.2 i Braumeistern där hela sats nr.2 får gå färdigt. Med ett kort mäskprogram ökar bryggtiden bara en dryg timme (framförallt med en separat HLT) men ger mer en dubbla mängden öl. Detta förfarande har jag kunnat göra tidigare i liten skala eller uppdelat på två kastruller men att ha en BK på 95l ger helt andra möjligheter då jag kan laka ut sats nr.1 extra mycket och ha batchsize på 80l i den och 60l i Braumeistern.
Min nya BoilKettle är en skinande ståltank från Speidel och är i princip identisk med min Braumeister 50 fast rymmer en del mer. Fördelen med samma storlek är att min huva som jag leder bort ånga med passar perfekt men även originalisoleringen, även tappkranarna är identiska. Som värmekälla har jag införskaffat en Speidel doppvärmare på 3200w som flitiga bloggföljare minns att jag ägt en tidigare (men tyvärr sålt). Jag har i dagsläget inte tillgång till 2st 16A-uttag så jag kan inte använda denna setup fullt ut men jag kan testköra genom att mäska i Braumeistern för att sedan laka och koka i min BK. Hur jag ska kunna jäsa 140 liter har jag inte heller tänkt igenom men jag har kapacitet för att lagra 190l på fat. Har jag fullständigt tappat förståndet? Inte omöjligt…

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_002Förmodligen är dessa två tillverkade i samma maskin.

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_006Både huva och lock passar på bägge.

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_009Originalisoleringen (BryggOlle) passar perfekt runt men är något för låg för min BK.

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_003

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_004

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_005

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_007

160703_lindhcraftbeer_upgrade_brewhouse_capacity_008

swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Rengöring av Braumeister

150719_lindh_craft_beer_hefe_xvii_0052Den största anledningen till att jag köpte en Braumeister var att kunna lägga ner mindre aktiv tid vid bryggdagarna, låta maskinen göra mäskning/lakning/kok och om jag inte är där en halvtimme så sköter den sig själv. Absolut inte för att jag inte gillar att brygga hands on utan jag insåg mina tidsbegränsningar 2015 med ett till barn på g (det blev en flicka), nytt jobb, pendling 3,5h/dag ett halvår, långa jobbresor utomlands, renovering av huset, försäljning av huset och flytt till ny stad. Detta skulle annars garanterat innebära en mycket lång bryggtorka samt att jag samtidigt fick en anledning att uppfylla drömmen om en Braumeister. Med de anledningarna i bakfickan har jag därför under året försökt effektivisera mina bryggningar så långt det bara går, bland annat med Overnight mashing, FullVolumeNoSparge, större jäshink, refraktometer, större våg, STC-1000 med mera. Något som tagit mycket tid i anspråk och som jag inte blivit nöjd med är diskandet av Braumeistern efter en bryggning. Jag har den stora 50-liters-Braumeistern och den är rejält otymplig, det är ganska många delar med maltrör och fyra filter och det bränner gärna fast lite kring värmeelementen. Jag har testat med olika borstar och svampar men inget har känts smidigt eller bra. Jag känner två Braumeisterbryggare (s.j. Braumeisters) som använder en toaborste (ny såklart) men det känns inget vidare faktiskt, det är inget gammalt dass som ska skrubbas!

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0075Historien om glödlampan och diskborsten
Precis som att det går att tillverka glödlampor som håller extremt länge, det sägs att detfinns det en lampa som lyst i över 100 år, så hörde jag talas om att samma sak gäller med diskborstar. Om man tillverkar en diskborste som tar slut efter någon månad så säljer man ju fler diskborstar. Jag bestämde mig för att testa detta med diskborstarna för 2 år sedan genom att köpa en diskborste från DeLaval avsedd för bönder att diska djurtråg och liknande med. Vi använder samma diskborste än idag och även om loggan börjar försvinna på baksidan så är borststråna fortfarande i helt okej skick! Varför berättar jag om en gammal diskborste egentligen? Jo enbart för att visa att det finns borstar med betydligt bättre kvalité än andra och just kvalité är vad jag söker efter till detta ändamål.

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0074Speidels Rengöringskit
Tillslut bestämde jag mig för att testa Speidels egna lösning, Rengöringskitet för Braumeister. Vid första anblick kanske prislappen ser hög ut men det ingår 1 kg Halapur rengörings- och desinficeringsmedel som motsvarar VWP (desinficerande PBW). Borstarna som ingår är av riktigt hög kvalité och de är som gjorda för Braumeistern. Den stora runda borsten ligger bra i handen och har vinklade strån för att följa kanten på kastrull och maltrör. Den kommer åt bra mellan elementen och ut i kanterna. Den smala borsten passar pumphålen perfekt och det enda jag känner jag saknar i kittet är en svamp för att dra några varv runt värmelementen. Med följer en instruktion för rengöring och desinficering som Speidel delar upp i två olika metoder:

Rengöring (direkt efter varje bryggning)
Spola snabbt ur det värsta från bryggningen med vatten och töm.
Fyll med nytt vatten till 2cm över värmeelementen.
Sätt Braumeistern i manuellt läge med värme på 60c. Vatten värms och pumparna tvättas och luftas.
När vattnet nått ca 40c, stäng av pumpar och element, börja skrubba element och sidor med den stora borsten.
Rengör pumphålen med den lilla borsten, den går inte ner så djupt så tryck inte hårt.
Skölj ur Braumeistern och placera upp-och-ned.
Öppna och rengör pumparna genom att skruva bort ringen, ta bort impellern, skölj och torka med trasa/hushållspapper.
Sätt ihop pumparna igen och vänd sedan på Braumeistern.
Spola ur snabbt med stark och smal vattenstråle, pricka pumphålen.
Fyll upp med vatten till 2 cm över värmelementen och värm till 60c med pumparna igång.

Desinficering (minst efter var 5e bryggning)
Ta 1 tsk av Halapur och låt pumparna jobba i 15 minuter.
Stäng av värmen/pumparna och töm Braumeistern helt.
Finns rester kvar kan dessa nu avlägsnas med stora borsten.
Skölj Braumeistern med vatten, även pumphusen.

Exakt varför man ska välja 60c för att sedan jobba i 40c är oklart men tanken är att man inte behöver använda medel för rengöring varje gång efter några bryggningar. Jag har sett youtube-filmer med bryggare som använder kaustiksoda precis som stora bryggerier men det är dels hälsovådligt men även skadligt för plastdelarna i impellern. Jag ska labba ytterligare lite mer med rengöringsmetoderna med nya kitet och se vad jag kommer fram till, jag vill gärna få ner antalet moment lite. Posta gärna tips och trix bland kommentarerna!

150719_lindh_craft_beer_hefe_xvii_0042

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0076

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0077

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0078

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0079

150725_lindh_craft_beer_braumeister_rengoringskit_0080


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Gummilist till Braumeisterns filter

150518_lindh_craft_beer_braumeister_gummilist_0001För att täta mellan filtrena och även hålla ihop dom, främst de övre, så är det många Braumeisteranvändare som använder en gummilist. Jag har kört både med och utan och tycker främst det är när jag brygger veteöl med dess mindre krossning som filtret gör någon nytta. För några år sedan var noggrannheten på storlekarna av Speidels maltrör inte den samma som idag och de som köpt Braumeister nyligen har inte samma behov av gummilist som de med äldre maskiner. För många inklusive mig så är det finare filtret några mm större än det grova vilket gör att en gummilist inte passar så bra utan man får trycka ner hela paketet med en viss mängd våld. En lösning är att klippa kanten på det finare filter till samma storlek som det grövre men då är man tvungen att alltid köra med list sen. Det går att spänna listen runt filtret med lite stadig hand och då går den ner lättare sen men sitter ordentligt tight, ofta orörligt när det är pump-break. En variant är att filterpaketet får ligga högt upp på kanten istället, eventuellt utan det liggande röret för att hålla nere hela maltpipan. Jag har testat några gånger med gummilist och några gånger utan och vet inte om det är nödvändigt att använda listen eller om jag kommer fortsätta göra det men efter att ha svarat på ett gäng mail om samma sak (länk och pris) så tänkte jag att jag lika gärna kan ta några bilder, posta några länkar och se vad mina ”fellow Braumeisters” där ute kommer fram till.
Min list är köpt på Kuntze och jag köpte 3m så det räckte till tre varv men jag kör bara på övre filtrena så resten är reserv eller dammsamlare. 140kr kostade den och här är länken; 1mm tjock U-list modell 511 med rund botten (511-0100).

150518_lindh_craft_beer_braumeister_gummilist_0002Ungefär hit går mitt filter ner som jag inte stretchar listen lite runt vilket gör den tunnare.

150518_lindh_craft_beer_braumeister_gummilist_0003Profilbild på listen som ju är en U-list på 1mm med 15mm bredd.

150518_lindh_craft_beer_braumeister_gummilist_0004Eller är allt bara ett skämt och det är en lakritsrem jag tagit bilder på?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...