Posts in Category: Uncategorized

Provsmakning Sabrina suröl


Gyllengul, väldigt blank öl med obefintlig skumkrona.
Doften domineras av mogna krusbär, blåbär, läder och stall.
Saken är fruktig och frisk men söt kiwi, krusbär, passionsfrukt och lite hallon.
Medel syrlighet och en del brettinslag i eftersmaken,
Munkänslan är mycket lätt och den har hög och stickig kolsyra.
Lätt kropp och ingen restsötma alls.
Mycket låg beska som är lång.
Tekniskt bra utan felsmaker.

Kommentarer
Mycket lättdrucken och frisk suröl som med dess stora fruktighet är väldigt somrig och fin. En del brettsmaker finns för finsmakaren men denna är främst en lättdrucken törstsläckare. En god suröl som kanske inte flörtar med svåra surölsexperter utan mer som instegsöl till tyngre grejer. Topp tre av de suröl jag gjorde från samma batch. Bryggdes för två år och 7 dagar sedan, jäste ut till FG 0.999 med pH 3.51.


Annons:

Intervju på Beertower.se

screen-shot-2016-12-06-at-03-05-17Jag blev nyligen kontaktad av ölnyhetssiten Beertower för att vara med på en intervju vilket jag såklart ställde upp på:

Det finns en ölblogg som sticker ut i Sverige och som är fantastiskt omfattande runt ölbryggning. Bloggen Lindh Craft Beer drivs av Gustav Lindh. En eldsjäl utöver det vanliga och som via sin blogg inspirerar och utbildar såväl nya som erfarna hembryggare. Vi ville veta mer om Gustav och hur han ser på sitt kall, så vi kontaktade honom för en intervju. Vi vill samtidigt rekommendera dig som vill veta mer om grunderna vid hembryggning och/eller ha fantastiska recept att besöka Gustavs utmärkta blogg, som ni hittar här (http://www.lindhcraftbeer.com/).

1-9

Hej Gustav, kan du berätta lite om dig själv, hur kom det sig att du började brygga öl?
Jag är Gustav Lindh, född 81, kommer från Linköping och efter 14 år i Norrköping (studier och sedan jobb) bor jag sedan 2015 i Nykvarn/Stockholm med fru, två barn och två hundar. Jag har en magisterexamen i Kultur Samhälle Mediagestaltning vid Linköpings universitet och jobbade tidigare som fotograf på en reklambyrå i Norrköping i 7 år och som egen i 2 år. Sedan 2015 jobbar jag som fotograf på Scania CV i Södertälje där jag fotar lastbilar, människor, bussar och motorer.

Jag gick med idéen i bakhuvudet om att brygga egen öl i många år innan tanken åter väcktes till liv när jag såg en kille på tv göra veteöl, då gick det inte stå emot nyfikenheten längre. Veteöl är en last jag drog på mig i Esslingen utanför Stuttgart 1999, där jag hälsade på min bror som gjorde exjobb för Daimler. Precis utanför dörren till studentrummet i källaren jag fick låna fanns en gammeldags läskautomat, en sån man öppnar en lucka, med kylda hefeweizen. Sedan dess är jag hooked på veteöl men även en rad andra stilar såklart.

Din blogg är ju väldigt stor bland bland hembryggare, varför har det blivit så tror du?
I början var bloggen ett sätt för mig att samla info, erfarenheter och anteckningar om mina bryggningar samt mina recept för att ha en dagbok att kunna konsultera i utvecklingen. Allt eftersom jag blev bättre på att brygga och litade mer på bryggarprogammet blev bloggen mer ett utlopp för en viss sorts fotografi och skrivande som inte fick utrymme i min yrkesroll som reklamfotograf. Sen har jag alltid tyckt ölbryggning är en väldigt visuellt attraktiv hobby där organiska material möter rostfritt stål och alla olika processer. Min blogg hade redan från början ett stort bildfokus där jag velat ha riktigt stora bilder, något som var ganska ovanligt när jag satte igång men fortfarande till viss del är. Ett tag var besöksantalet och gensvaret så skralt att jag tänkte sluta. Men sen gjorde jag några inlägg som spreds en del och läsarantalet ökade. Ihop med ökad publik kom även ett ökat ansvar att skriva informativt, utbildande och underhållande. Jag har en egen process att gå igenom för att ständigt förbättra mitt bryggande och ibland testar och utvecklar jag metoder som inte så många skrivit om innan. Då har jag känt att det varit viktigt att dela med mig av mina erfarenheter till andra bryggare så de slipper göra samma experiment själva eller att de kan använda mina data och erfarenheter som jämförelse. Jag har alltid försökt hålla hög kvalité istället för kvantitet. Att skriva ett inlägg om att “idag hällde jag i 100 gram torrhumle i min öl och den verkar lovande” ger varken läsaren eller mig något. För mig är det viktigt att både jag och läsaren tycker att det är kul och informativt på bloggen. Skulle jag skriva helt för egen del eller helt för publikens del skulle bloggen dö ut ganska snabbt.

Du gör ju väldigt många experiment och tester runt det här med ölbryggning, kan du utveckla det lite närmare, vad är det som driver dig?
Jag lever och andas ölbryggning. Det är något som ligger och gnager i bakhuvudet konstant. Att förbättra mina öl och min bryggprocess, steg för steg, är något som ger mig mycket glädje men även lite ångest. En dålig bryggning kan verkligen slå ner mig i skorna men det är även så jag utvecklas, genom misstag. Jag försöker finslipa min process och ta fram en öl som verkligen blåser mig av stolen. Att förstå varför vissa saker beter sig som de gör, inte bara i ett labb eller en bok utan faktiskt i mitt egna bryggeri med min utrustning och mina råvaror, det gör att jag ibland gör experiment/tester. När de här testerna som jag i planeringsstadiet tänker ska ta en kvart men som jag ägnar en halv dag till tar lång tid, tänker jag att det får det vara värt. En hobby ska få ta tid och kosta pengar. Kortfattat vad som driver mig? Ständigt förbättra min öl och min bryggprocess, prioritetsordningen på de två skiftar med jämna mellanrum. Men jag lägger nog mer tid på process än recept överlag just nu.

Har du något projekt på gång, något du kan avslöja?
Jag har några projekt på gång till bloggen och ett större projekt vid sidan av. Tyvärr är det inget jag kan avslöja mer om just nu men det kommer, var så säker…

Hur ser din egen bryggmetod ut?
Oj, det är en fråga som kräver ett långt svar egentligen och eftersom metoden fortfarande är under utveckling efter alla bryggningar så tar jag det kortfattat istället. Jag brygger mellan 40-60 liter öl per gången, alltid helmäskning. Jag bygger upp mitt vatten från grunden med salter och krossar min malt själv. Jag använder oftast min Braumeister 50 men har kört en hel del andra metoder tidigare genom åren (hink-i-hink, kylväska med bazooka, BIAB). Jag stegmäskar en hel del eftersom jag gillar den tyska bryggarskolan och jag går allt mer över till att brygga lager. Reinheitsgebot är absolut inget jag följer men har någonstans i bakhuvudet, kan jag undvika saker jag inte tycker hör hemma i ölet så gör jag det. Frukt och grönsaker är inte så intressant för mig att brygga med men jag köper/dricker gärna andras verk. Precis som med en rad andra ölstilar folk verkar tro jag inte uppskattar, t.ex. mörka öl. Vad jag vill brygga och vad jag vill dricka är inte riktigt samma sak. Det har även lite med mängd och bryggfrekvens att göra också. 60 liter imperial stout har jag inte lika mycket behov av som 60 liter tysk pils. Jag har två jäskylar jag jäser/lagrar i och faten (jag tappar det mesta på fat) har jag i min kegerator jag har bredvid köket med tapptorn, plats för fyra fat.

Om du får välja något som du tycker är extra viktigt vid bryggning av öl, vad väljer du då?
Jag tycker det mesta är väldigt viktigt. Att välja något som är mindre viktigt eller extra viktigt är precis lika svårt. Men med dåliga råvaror eller för lite jäst blir det skit direkt. Slarvar man lite med mängderna råvaror blir det ju oftast rätt bra öl ändå. Temperatur, pH och renlighet är alla lika extra viktiga.

Vilken öl som du gjort själv är du mest nöjd med?
Jag har ett Champangeöl, Valentin Cervisia (www.valentincervisia.com), jag gör ihop med min gode vän Emanuel som jag är stolt över. Den är nästan lite magiskt men också förrädiskt med sina 10% alkohol. Jag gjorde nyligen en Münchner Helles som blev otroligt bra, den var jag väldigt stolt över eftersom den stilen handlar mer om process än recept. Alla kan knåpa ihop eller låna ett bra recept men att få till ett riktigt bra öl i glaset kräver betydligt mer än så.

Annars är jag oftast väldigt kritisk till mina öl och det är nog det som driver mig framåt. Ibland kan jag bli nedslagen över att alla mina öl är dåliga men så köper jag lite från Systembolaget och inser att det är mina smak- och kvalitétskrav som blivit extrema, mina öl är ganska bra över lag. Jag tror fortfarande att jag kommer göra den (för mig) perfekta ölen men jag tror det ligger en bit in i framtiden.

4-5

Är det bara öl som gäller för dig, eller gillar du några andra ädla drycker?
Jag gör ett mousserande flädervin (“fläderchampagnen”) varje år som är vansinnigt gott. Jag har även gjort rödvin några gånger från grunden med druvor från Öland som jag pressat själv etc. Jag uppskattar mest öl och vin men har tidigare varit lite intresserad av Whisky. Jag gillar även en del snaps typ Östgöta Sädes, Linie, OP osv, framförallt till julmat eller pyttipanna. Champagne är jag väldigt förtjust i men priset begränsar intaget. Eller med andra ord ja ,det är mestadels öl som gäller…

Vad äter du helst till en öl och vilken typ av öl väljer du då?
Jag dricker öl till i princip all mat även om pannkakor och soppa kanske inte är några givna ölmaträtter. Jag behöver inte mat till ölen och är heller inte så intresserad av öl-mat-matchningen. IPA till pizza är dock en höjdare och veteöl till skaldjur. Utöver det så dricker jag det jag har på tapp för stunden.

Brukar du skicka in och tävla med dina öl, i t ex SM?
Jag är ingen stor tävlingsmänniska och att utöver det dela med mig av alla sina recept och metoder är kanske ingen höjdare om jag tänkt tävla med dem sen. Jag har vunnit en mindre hembryggartävling och placerade mig precis efter Näcken i Omnipollos första ölbryggartävling men jag har alltid haft som fokus att jag brygger för mina egna smaklökar och om ingen annan uppskattar min öl är det deras förlust. Om jag har några vettiga kandidater att skicka in i samband med SM-inlämningen så kanske jag tävlar i vår men jag planerar inte alla mina bryggningar för att jag ska tävla med ölet. Jag ska bli bättre på att tävla i folkets val på bryggarträffar framöver, tidigare har jag varit för intresserad av alla andras öl och att gå runt och mingla och kanske lite lat.

2-2

Det har startats väldigt många mikrobryggerier i Sverige de senaste åren, är det bara positivt eller finns det några negativa sidor?
Det är bara positivt med fler aktörer så all heder åt de som satsar, nybryggarboomen är helt fantastikt! Sen händer det tyvärr lite ofta att kvalitén på ölen inte alltid går hand i hand med ambitionen vilket är synd, framförallt när de första mindre bra batcherna hamnar på flaska av ekonomiska själ som ofta blir fallet med investerare i bakgrunden som vill ha return on investment. Att brygga en bra öl hemma är inte samma sak som att ständigt göra samma lika bra öl flera gånger i veckan i stor skala. Det öppnar många bryggerier just nu och jag önskar all lycka men jag tror tyvärr en del kommer få slå igen när inte kvalitén hänger med. Det räcker inte längre att bara vara “det lokala bryggeriet” utan man måste ha flera riktigt goda öl men även sticka ut från mängden. Att ha en ljus grumlig lager, en IPA och en mörk ale räcker inte som affärsidé. De som kommer slå stort och överleva på sikt är de som differentierar sig från breda massan och de som håller konsekvent hög kvalité på process och råvaror. Se på Oppigårds, Nils Oscar, S:T Eriks, Brekeriet eller Omnipollo. Alla har tydlig profil och genomgående hög kvalité, oavsett vad man har för smakpreferenser. Själva ordet mikrobryggt i benämningen ”småskaligt bryggt” är jag totalt ointresserad av när jag väl dricker deras öl. I det avseendet är hantverksbryggt i så fall betydligt mer intressant eftersom storleken på vörtkokaren inte står i relation till hur ölet smakar. Det som gett makrobryggerierna dåligt namn är att man snålar med råvaror och gör ölen mer lättdrucken, dvs. smaklös, för att nå ekonomisk framgång. Det finns stora bryggerier som gör bra öl som gemene man skulle kalla hantverksbryggt. T.ex. är Sierra Nevada eller Stone större än ÅBRO och Spendrups men de första är mikro och de andra makro? Besöker man små bryggerier i Tyskland hittar man lätt företag med över 100 anställda som man aldrig hört talas om och de brygger fantastisk öl. Min åsikt är att så länge ägarna/grundarna av ett bryggeri brinner för slutprodukten och inte för sista raden så lämpar sig öl att industrialisera och brygga storskaligt. Storleken på bryggeriet är inte själva problemet. Däremot när man börjar paströisera för längre hållbarhet, blanda många humlesorter för att få jämnare humleprofil över tid eller kanske byta ut en del malt mot ris eller majs för att spara pengar, då är man ute på tunn is. Tillbaka till de mindre nystartade mikrobryggarna så tror jag ofta de faller på jäsningen. Att få rätt jästmängd, rätt tryck i en koniska tank, rätt temperatur vid rätt ställe är betydligt svårare med 2000 liter än med 20 liter. Som nystartad skulle jag lägga mitt krut på den kalla sidan.

Du har aldrig funderat på att starta ett bryggeri och brygga öl på heltid?
Jag har fått den frågan många gånger och svaret kokar ner i att jag redan har ett jobb jag gillar väldigt mycket och som grundar sig ur en hobby jag förstört genom att göra till yrke och därmed tappat som hobby. Jag tycker om att testa nya saker och göra öl designade för just min smak. Att stå och koka samma välsäljande IPA 4 ggr i veckan har jag inget intresse av. Det är dessutom ganska tungt att brygga öl med långa dagar, mycket rengöring och tråkig byråkrati. Jag skulle ha en helt annan approach på bryggning om jag skulle vara tvungen att göra det för att få mat på bordet till min familj. Att brygga öl eller driva ett företag som brygger öl är två helt olika saker. Det är dessutom inte helt lätt att få en stabil inkomst som mikrobryggare och som småbarnsförälder sträcker sig ansvaret betydligt längre ut än vad mäskpaddeln når…

Till sist: Något du vill tillägga?
Brygg vad du gillar och tro inte allt du läser!

Intervjun publicerades på Beertower.se


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Intervju i Hembryggaren

Jag har med mina bilder i tidningen Hembryggaren med jämna mellanrum och det händer även att jag skriver en del tester och reportage också. I det senaste numret blev jag intervjuad av Sara Minhage och jag tänkte det kunde vara kul för er att läsa här på bloggen. Får ni inte Hembryggaren i brevlådan så beror det på att ni inte är medlemmar i Svenska Hembryggareföreningen SHBF. Bli medlem genast är min rekommendation!

hembryggaren-1

hembryggaren-2


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Hefe XXI

160619_hefe_21Min senaste Hefeweizen, HEFE XXI. Inte redo för provsmakning ännu men photogenic är den desto mer.

Högre mäsktemp – Eller varför restsötma är en väldigt dålig synonym på Final Gravity

150514_lindh_craft_beer_kalibrera_hydrometer_0001För några år sedan gav erfarna bryggare tipset till nybryggare att högre mäsktemperatur kommer ge ett högre FG och därmed ett sötare öl. På senare tid har hembryggningsbloggare som Brülosophy försökt bevisa motsatsen, dvs att hög mäsktemperatur inte alls ger ett sötare öl eftersom det enbart är dextriner som blir skillnaden mellan en beta- och en alfaamylaserast. Sanning är att det inte riktigt är så enkelt, inte åt något håll.

The contribution of unfermentable sugars from enzymatic and caramel malts can be increased by mashing at a higher temperature (i.e. 158°F) where the beta amylase enzyme is deactivated. Without this enzyme, the alpha amylase can only produce large sugars (including dextrins) from the starches and the wort is not as fermentable. The result is a higher final gravity and more body. Saxat från John Palmer – How to brew, Increasing the body.

Notera ”including dextrins”, dvs det är inte enbart maltos och dextriner som blir kvar efter en alfamaylase-rast. Dock är en mäsk väldigt komplex där många aktiviteter sker samtidigt. Att bara höja temperaturen några grader från 66c kommer fortfarande ge enzymatisk aktivitet från både beta- och alfaamylase i viss utsträckning. Att en temperatur denaturerar en enzym är inget som sker unisont i hela mäsken på en sekund utan det tar ett tag. Dessutom är det många mäskar som inte har samma temperatur genom hela mäsken, sker det fortfarande konvertering av betaamylase längs väggarna i mäskkärlet när alfaamylasen är mest aktiv i mitten? Skulle en komplett denaturering av betaamylase ske vid 71c på en sekund hade single infusion mash varit en väldigt dålig mäskmetod.
Ska man göra ett extremt experiment på denna effekt är ett spännande tillvägagångssätt följande; destillerat vatten och 100% pilsnermalt på 60c jämfört med 71c i två timmar samt att dessa stegas oerhört snabbt till 78c för komplett denaturering av enzymerna. Ingen humling och minimalt med proteiner i slutprodukten. Men ett sånt test skulle ge en ganska ointressant konklusion eftersom det ger ett osmakligt öl, ingen brygger ju på det sättet och därför blir slutsatserna irrelevanta för brygggare men inte forskare.

imageSom vi ser av denna tabell så är det inte vid en exakt temperatur som respektive enzym jobbar utan mer ett spann. Och de olika spannen glider genom varandra vilket komplicerar testar av betaamylase jämfört med alfaamylase.

Restsötma
Begreppet restsötma kommer ur hur mycket socker det finns kvar i vörten när den jäst klart. Final Gravity eller FG. Ordet sötma i restsötma är något felaktigt eftersom det är sockerarter som det syftar på, inte sötma som är en beskrivning på hur tungan uppfattar en smak. Restsötma på engelska är residual sugars och inte residual sweetness. När det kommer till vin är dessa dock samma eftersom det bara finns väldigt enkla sockerarter från druvsocker kvar tills vinet jäst ut helt. ”Upplevd sötma” är alltså en betydligt bättre term för sötma när det gäller öl eftersom vört består av så många sorters socker (maltos, glukos, maltotrios, dextriner m.fl.). Olika sockerarter bidrar med olika mängd upplevd sötma och så komplexa sockerarter som dextriner ger ingen sötma värd att tala om. Däremot ger både dextriner och även proteiner kropp och fyllighet till öl och ökning av dessa kommer ge en upplevd högre sötma. En större kropp ger nämligen upplevelsen av lägre beska och lägre beska innebär en högre upplevd sötma. Ett tunt öl med liten kropp kommer accentuera beskan och därför uppfattas detta som torrare dvs. mindre sött. Alla dessa smakupplevelser är i sig helt skilda från FG eller ”restsötma”. Något som däremot definitivt ger mer sötma är en jäststamm som inte jäser ut sockerarter så bra, karamellmalter, salter som KalciumKlorid, vissa alkoholer men även färsk malt som kan ge en gräddig sötma. Dessa är enklare att styra för att få mer sötma i ett öl än att bara höja mäsktemperaturen.

På grund av denna förvirring finns det så många skilda svar på om högre FG ger sötare öl eller om det är högre mäsktemp som ger sötare öl. Bägge kan vara sanna men bägge kan även vara falska. Och såfort man har i lite karamellmalter i en maltnota så blir testet skevt. Beska upplevs som sagt olika beroende på ölets kropp vilket ger att ett öl med få komplexa sockerarter och få dextriner kommer ge en upplevd lägre sötma medan ett öl med få komplexa sockerarter och mycket dextriner kommer upplevas sötare eftersom beskan delvis pareras av dextrinerna, samma gäller även med mängden proteiner.

140912_hefe_xiv_0012

FAQ
Upplevs ett öl med högt FG alltid som sött? Nej, inte alltid men det kan göra det.
Kan ett öl med lågt FG upplevas som sött? Absolut ja, men det är vanligare att det inte upplevs som sött.
Är ett öl som mäskats vid hög temperatur sött? Ibland, det beror på mängden komplexa sockerarter.
Har ett öl med högt FG kvar någon form av socker i sig? Ja alltid.
Om mitt öl är för torrt, räcker det med att höja mäsktemperaturen? Kanske men inte alltid. Det är lättare att komplettera med karamellmalter ”högre” än carapils/dextrinmalt.
Kommer ett fylligare öl uppfattas som sötare? För det mesta ja.
Ger högre mäsktemperatur ett sötare öl? Läs denna artikel en gång till…


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Valentin Cervisia – Vintage 2015

vc_pres_5_HQ2Idag har vi nypremiär för vårt champagneöl Valentin Cervisias hemsida eftersom Vintage 2015 är klar att korkas upp. Slut läs här och kolla in www.valentincervisia.com. Fler nyheter från projektet kommer inom kort!

Ölfoton och diverse uppdatering

Jag börjar verkligen bli förtjust i mitt Oppigårdsglas. Det framhäver kanske inte arom optimalt med det är skönt att hålla i, dricka ur och titta på. Finns på sejdelshoppen om någon blev köpsugen.
Jag kallkraschar just nu del två av husjästprojektet, så det finns blogginlägg i pipe:en men det tar ju sin lilla tid innan jag kan trycka på publicera. Tyckte ni det var bättre när jag delade upp inläggen i bryggning/provsmakning, nu när det har gått en tid sedan jag ändrade??

140410_victor3_0001

I övrigt så har utplanteringen av humlen gått sisådär. Det har inte varit kallt på nätterna men tillräckligt för att knäcka de små grenar/sticklingar/sytrådar som tagit sig upp. De växte för snabbt i fönstret inne och blev för klena helt enkelt. Men jag tycker mig se en ljusning i form av några nya som börjar ta fart. Förhoppningsvis klarade sig roten och de kan få fäste.

140410_victor3_0002

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...