Defoamer 105 – Skumreducerare

Defoamer 105
Under uppkoket av vörten finns alltid en betydande risk att det kokar över på grund av skumbildning. Detta är en anledning till att jag gärna skummar av vörten med en hålslev runt 97-98c men vill man skippa det momentet eller om man kokar sin förkultur direkt i en E-kolv på spisen kan man använda sig av några droppar Defoamer 105 vilket ska reducera skumbildningen till ickeproblematiska nivåer. Defoamer 105 är en emulsion med 10 % silikon av livsmedelskvalitet och den är avsedd för att begränsa skumning vid vörtkokning men produkten går även att använda till jäsning. Där har jag dock sällan eller aldrig problem med skum men har man 25l veteölsvört i en 30l-hink kan det vara en idé att labba med Defoamern även för detta ändamål.
Enligt tillverkaren Five Star (som även tillverkar PBW och StarSan) är rekommendationen att börja med 1 droppe per 20 liter vört (eller 5 gallon om man ska vara petig) och se om det räcker. Hur stor en droppe är kan man förvisso diskutera men när jag testat 3-5 droppar tidigare i mina ca 60 liter kok har jag inte märkt någon skillnad alls. Efter lite diskussioner med Humlegården som säljer produkten fick jag informationen att enligt FDA (Food and Drug Administration dvs USAs motsvarighet till livsmedelsverket) är den maximalt tillåtna mängden 200 PPM för födointag. Det är 0,2 ml per liter vilket till en 25l-batch motsvarar 0,002l x 25l = 5 ml = 1 tsk Defoamer. På mina 60 liter blir det en hel matsked Defoamer vilket jag inte var så sugen på att testa med det går alltså ha i väldigt många droppar innan man överskrider den maximalt rekommenderade dosen. Dessutom är innehållet i Defoamer väldigt snarlikt Minifom som man ger till spädbarn för att minska magont vid amning. Därför testade jag först med 10 droppar till ca 60l vört men märkte ingen skillnad. Ytterligare 20 droppar droppades i och då då minskade skummet avsevärt men inte helt. Uppskattningsvis (ockulärt, via ögonmått, på en höft) återstod 1/5-del av skummet och någon hålslev behövde jag inte plocka fram.
Mitt omdöme för Fivestar Defoamer 105 är att det är en helt okej produkt men jag är ändå inte helt blåst av stolen av dess effektivitet. Till förkulturer kommer jag dock definitivt använda den framöver eftersom de gärna kokar över och fastbränd vört är så enormt kletig. Här är lite bilder från testet:

Före Defoamer

Efter 10 droppar. Lite av skummet skönk men lite mer bildades efter några minuter.

20 droppar till och en hel del skum försvann.

Såhär såg det slutliga initiala koket ut vid 100c i grytan.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Mandarina Bavaria Pale Ale

Det har varit lite tyst och lugnt på bloggen en tid och det beror delvis på jobb och semesterrenovering men kanske främst för att jag håller på att skriva en bok om hembryggning som kommer ges ut hos bokförlaget Semic som ingår i Bonniersfären! Jag har skrivit i över ett år på boken och nu är det inte så långt kvar. Mer info om boken kommer inom en inte allt för avlägsen framtid.
Med lite för få bryggningar senaste månaderna börjar faten gapa väldigt tomma, det går ju gärna åt lite extra öl på sommaren dessutom, så det var dags för en bryggning även om jag egentligen inte hade tid. En så kallad fatfyllarbryggning med enklaste möjliga arbetsinsats fick det bli vilket innebar att jag inte körde med RO-vatten och väldigt få mätningar av pH, SG och volymer. Det är faktiskt ganska skönt och lite befriande att brygga lite mer avslappnat ibland. Öl blir det ju ändå!

Receptet
Det var länge sen jag bryggde en amerikansk pale ale och jag har byggt upp ett sug för något välhumlat med någon för mig ny humlesort jag inte bryggt med tidigare. Humlesorten i fråga var den fruktiga tyska Mandarina Bavaria som ska bidra med, ja ni kan nog gissa det, Mandarinsmak. För att ge en lite mer komplex fruktighet tog jag även en tredjedel Nelson Sauvin. Ibland händer det tyvärr att en beställning hos hembryggarbutikerna slinker iväg lite väl fort. Då kan det bli så att man (jag) står där med ett halvkilo humlekottar istället för pellets, något jag har problem att hantera i min bryggprocess. Inte lär jag mig av misstagen heller, detta har nämligen drabbat mig flera gånger genom åren. Vid ett tillfälle testade jag att mala ner kottarna i hushållsmixern för att de skulle fungera pellets men de gjorde de inte riktigt och mixern blev dessutom ett litet helvete att få ren eftersom humleoljorna är som klister. Nu stod jag alltså där igen med en massa humlekottar som jag inte ville koka fritt eftersom jag inte kan sila av den efteråt, därför fick det bli kok i min BIAB-påse eftersom 300g humlekottar sväller enormt och de små humlekokpåsarna jag har kvar sen gamla tider inte räcker till på långa vägar.
För maltdelen av receptet ville jag ha en lite sötare och mer komplex sammansättning än mina tidigare liknande öl så därför tog jag 10% karamellmalt fördelat på hälften Carahell och hälften CaraMunich I vilket ihop med de två basmalterna pils och vienna gav en EBC på 11,5. Med bryggningen avklarad kan jag dock tycka att färgen verkade bli ytterligare lite mörkare men jag litar inte på Beersmith när det kommer till färg eller FG.

För att malten inte skulle ta över humlen fick mäsken en rejäl dos kalciumsulfat:

Eftersom jag skippade RO-vatten (vi har dessutom bevattningsförbud i min kommun) så blev vattnet enligt följande:

Kalkylatorn tycker att mitt magnesium är för lågt men det tillkommer magnesium naturligt från malten så jag har slutat tillsätta det. Annars hade jag kunnat ta en del magnesiumsulfat istället för kalciumsulfaten.

Mäskningen
Min Monster Mill bråkade lite med mig denna bryggning och jag trodde det var min borrmaskin som inte riktigt orkade med. Så kan det förvisso fortfarande vara, den får verkligen kämpa, men jag märkte att den undre tredje valsen inte ville snurra. Det gör att de övre två inte nyper tag i malten eller att de stannar helt. Kanske har jag dragit åt någon skruv lite för hårt eller så behöver jag borsta bort lite maltmjöl, det är inte helt utrett ännu, men lösningen var väldigt enkel; snurra ett varv baklänges på undre valsen och sedan gick det köra på som vanligt. Krossningen blev superbra med skal som delats på mitten och kärnan i 4-5 bitar, helt perfekt. Men en större borr eller en liten motor hade inte varit så dumt eftersom borrmaskiner har dåligt styrka på låga varv och jag inte vågar köra med vår skruvdragare med risk för att elda upp den.

Jag värmde upp 70 liter i Braumeistern för att sedan plocka bort ca 15l för att malten ska få plats. Sen återförde jag det vattnet enligt bilden ovan vilket verkligen blev i mesta laget eftersom volymen ökar när temperaturen stiger. Eftersom jag inte hade tid att vakta mäskningen så fegade jag och tappade ut två liter för att det inte skulle rinna över. Jag har kört med 70l förut men jag tror 68l är en mer lämplig mängd för att slippa kladd. Behöver man mer volym kan man ju alltid laka lite efteråt.

Mitt pH blev i högsta laget trots uträkningen till 5,2 ovan och jag tror det beror på att mjölksyran inte blandar sig så bra när man har fulla volymen i Braumeistern. När jag mätte första gången 10 min in i BetaAmylase hade jag 5,5 vilket Beersmith tyckte att ytterligare 11 ml Lactol skulle åtgärda men det gav inga utslag på pH-mätaren vilket jag återigen tror har med den automatiska blandningen att göra.

Nytt för dagen
Jag kommer få lite användning av min förra bryggarbänk framöver så förutom att jag byggde om den lite för ökad vikttålighet så passade jag även på att måla den när jag ändå målade vitt på nya altanen. Inget ni hoppar jämfota av men ändå en liten upppiffning till bryggeriet. Kanske borde jag spacklat sprickan på högra benet men det får bli i framtiden. Lite snyggare blev den ändå tycker jag.

När vi ofrivilligt behövde byta värmelösning i huset i början av sommaren, från pellets till bergvärme, blev en liten pump över. Det är en tysk kvalitétspump men den inte gjord för kokande vätska som t.ex. en Chugger är men jag tänker mig att den skulle kunna gå att använda till en CIP-lösning (Clean -in-place) där jag kan recirkulera PBW. Jag ska labba lite mer med den under hösten så jag får återkomma med mina tester och erfarenheter. Hittar jag fler användningsområden kanske den byts ut mot en Chugger eller liknande pump i framtiden…

Dags för lyft av maltröret.

BIABpåsen jag kokade humlen i.

Jag sydde påsen för att passa den Patina 50l jag hade tidigare men döm om min förvåning när den även gick att trä över Braumeistern. Den ger dock samma effekt som skum gör så jag fick passa lite på den för överkok när all humle åkte i.

Hopstand i 40 min innan jag kylde till 18c.

Kylningen gav väldigt fin vört med riktigt fin genomskinlighet.

55 liter vört påväg till jäshinken.

Receptet

Mandarina Bavaria Pale Ale (Pale ale (APA))

Kokvolym: 63.46 l
Batchsize: 55.00 l
Koktid: 60 min
OG: 1.047 SG
ABV: ca 5.2 %
IBU: ca 40 IBUs
EBC: 11.5 EBC

Color

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
25.00 g Gypsum (Calcium Sulfate) (Mash 60.0 mins) Water Agent 1
25.00 ml Lactic Acid (Mash 60.0 mins) Water Agent 2

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
8.49 kg Pilsner (Weyermann) (3.3 EBC) Grain 3 80.0 %
1.06 kg Vienna Malt (Weyermann) (5.9 EBC) Grain 4 10.0 %
0.53 kg Carahell (Weyermann) (25.6 EBC) Grain 5 5.0 %
0.53 kg Caramunich I (Weyermann) (100.5 EBC) Grain 6 5.0 %

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
16 g Nelson Sauvin [8.00 %] – Boil 60.0 min Hop 7 5.8 IBUs
100 g Mandarina Bavaria [8.50 %] – Boil 5.0 min Hop 8 7.7 IBUs
64 g Nelson Sauvin [8.00 %] – Boil 5.0 min Hop 9 4.6 IBUs

Steeped Hops

Amt

Name

Type

#

%/IBU
200 g Mandarina Bavaria [8.50 %] – Steep/Whirlpool 30.0 min Hop 10 29.7 IBUs
100 g Nelson Sauvin [8.00 %] – Steep/Whirlpool 30.0 min Hop 11 14.0 IBUs
Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
2.0 pkg Safale American (DCL/Fermentis #US-05) [50.28 ml] Yeast 12

Total humle: 480 g
Total malt: 10.61 kg


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Vikans rengöringsutrustning

Att rengöring är A och O inom bryggning håller troligtvis alla med om och för att göra tråkiga jobb lite roligare tycker jag alltid det hjälper med bra utrustning. En bra motorsåg som får det att känns som att såga i smör gör trädfällningen betydligt roligare än att handjaga med något eldrivet och ovässat åbäke där kedjan hoppar hela tiden. Diskborste som diskborste tycker ni säkert men det finns lite andra modeller och utseenden än ”den vanliga köksborsten” (eller toaborste som en del kör med) som kan underlätta rengörningen av svåråtkomliga ställen. Danska företaget Vikan har länge tillverkat och levererat utrustning till storköken/restaurangerna och numera finns även ett urval av sortimentet hos Humlegården. Jag har testat den smala diskborsten, den breda diskborsten, handskrapan, rörborsten med miniskaft och slutligen hygienskrapan med långt skaft. Sedan tidigare har jag även en smal borste och handborsten från Braumeisterkitet som även Vikan har som lösa delar (jag skulle gissa att det är samma tillverkare).
Överlag känns Vikans produkter väldigt gedigna och ordentliga med hög kvalité och ergonomi, de är gjorda att användas hela dagarna. Att de går att koka med jämna mellanrum känns väldigt bra för hygienen och har man tillgång till autoklav klarar alla produkterna 121c! Annars går det bra att bara ta en lite kastrull med kokande vatten och ställa borsten i några minuter. En diskborste ska ju avlägsna smuts men inte repa metall och plast, något som jag inte märkt att de gör ännu men jag försöker vara försiktig med blankpolerade ytor som t.ex. insidan av Braumeistern. Där kör jag helst med mjuka delen av en vanlig scotch brite men till elementen behövs ibland lite hårdare rengöring.
Några av de här produkterna kostar förvisso en slant men brygger man stora batcher och ofta eller har mikrobryggeri/bryggpub så lönar det sig med bra grejer i längden. Brygger man 10-litersbatcher i köket har man troligtvis redan slutat läsa det här inlägget iochförsig…

Den smala och breda diskborsten känns helt okej i greppet även om min gamla hederliga Delaval diskborste ligger lite bättre i handen med dess större och mer rundade handtag där Vikans borstar är plattare. Plus i kanten för bra hål att hänga upp de med vilket jag saknar på handborsten och handskrapan, kanske får borrmaskinen jobba lite med den sistnämnda…
Mellan den breda och den smala borsten har jag haft betydligt mer glädje av den breda för de rengöringsbehov jag har med just min utrustning. Den smala passar säkert till andra bryggare och bryggverk men skulle ni vara tveksamma mellan de två tycker jag den breda gör jobbet både snabbare och bättre.
Rörborsten längst till vänster i bild visste jag inte riktigt vad jag skulle ha till först men har upptäckt att den är helt suverän att rengöra Corneliusfat med. Jag kommer med lätthet åt botten på fatet och kan svepa några varv från botten och längs med hela ”tuben” upp och får på så vis bort både jästrester och kanske motverka uppkomsten av ölsten. Rörborsten är dessutom bra till mitt ventilationsrör till bryggverket vid de tillfällen jag råkar få upp skum från koket ända dit upp men även om den fungerar till värmeelementen i Braumeistern tycker jag att jag kommer åt bättre med Vikans runda handborste som även ingår i Braumeisters rengöringskit (se nästa bild).

Handborsten som tyvärr saknar upphängningsmöjlighet. Kanske ett litet borrhål även här skulle kunna vara något…

Handskrapan har jag inte haft så stor nytta av i varken bryggkärl eller jästankar än så länge även om jag tänker mig att kreusenkanter är lätta att få bort med denna skrapa som har tre olika kanter att jobba med. Däremot har jag gjort rent diskbänken och kört ner vatten till avloppet med, något som underlättar rengöring av diskbänken rejält. Nu häller jag på rengöringsmedel och vatten, skrubbar runt och sedan föser ner vattnet i diskhon, mycket praktiskt. Jag ska testa skrapan på fastbrända humleränder och jästavlagringar nästa gång behov uppstår. Däremot tror jag inte jäshinkar av plast skulle uppskatta en skrapning då det är främst till rostfritt denna bör användas.

Skrapan har både raka och rundade hörn för olika ändamål.

Hygienskrapan med långa skaftet är perfekt om man har en golvbrunn i bryggeriet att kunna fösa vatten ner i. Jag har tyvärr en del ojämnheter i golvet och min golvfärg klarar inte så tuffa tag men i framtiden hoppas jag få tid och ork att lägga epoxigolv och då är tanken att en bryggning avslutas med att golvet spolas och ”rakas” av. Den här skrapan är mer lättarbetad än en gummilistskrapa men ska man bara köra något varv i månaden duger säkerligen den enklare varianten bra. För mikrobryggerier och uppåt tror jag detta kommer bli en storsäljare dock. Ledningen nertill är lagom styv för att kunna köra med lite hårdare tag.

Dubbla gummilister som dessutom går att ta loss för lite extra rengöring.

Med det korta handtaget som jag har till rörborsten skulle jag även kunna ha skrapan till diskbänken, skaften är nämligen utbytbara sinsemellan så om man vill kan man skrapa golvet knästående om man känner för det, bara en tanke…

Bra, rejält och stort grepp även om man har lite större händer. Det jag saknar är teleskopskaft men man kan ju inte få allt. Istället väger kombinationen inte så mycket om man åker på att städa mycket.

Som ni ser skulle jag behöva spackla golvet eller fylla i på något sätt för att få det riktigt hygieniskt och lättstädat…


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Provsmakning av Tyska öl

På min Bayerska resa för en lite tid sedan blev det en del provsmakning av Tyska öl och jag köpte även med mig en rad öl hem. Detta är inga regelrätta recensioner eller provsmakningar men ändå värt att dela med sig av tycker jag. Hoppas ni blir törstiga!

Augustiner Hefe (i mitten) – Enorm banan i doften. Galet hög kryddig kryddnejlika i smaken. Något kletig munkänsla och ganska besk för stilen. Världsklass, 5
Augustiner Dunkel (tyvärr ej med på bild) – Lite bränd maltsmak. Lättdrucken med brända toner i smaken. Kaffe, choklad och karamell. Lätt kropp. 3

Augustiner Edelstoff – Väldigt fyllig och frisk smak. Stor kropp men ändå lättdrucken. Fina malt och humlesmaker. Oerhört god. 5

Augustiner Helles – Lätt maltig doft, tunnare kropp än edelstoff, fin nobel beska, gräddig, lätt alkohol, lite beskare, 4+ eller kanske 5. Lite för trött för att avgöra.

Augustiner Pils – Extrem örtighet och blommighet. Lite blod och järn i doften tyvärr. Snudd på tvål. Dock oväntat god. Hög beska ca 50 ibu med sträv avslutning. Färsk som tusan. 4+

Löwenbräu helles – Välbalanserad med stor gräddighet och lätt humle. Något intetsägande men ändå väldigt lättdrucken. 4+
Franziskaner Hefeweizen – Perfekt banan, bra nejlika, bra karamell. Helt enkelt underbar och världsklass med solklar 5a.

Franziskaner Kellerbier (t.v.) – äpplen och päron i både smak och doft och allmänt trist smak, 2
Löwenbräu pils (t.h.) – Lite svavel och dms i doft och smak ihop med tvål, 3

Ayinger hefeweizen – Något kallt serverad men medel banan som drar åt det mosade hållet. Kryddig, välbalanserad, stor munkänsla med lätt karamellighet, 4

Franziskaner Hefeweizen på Zum franziskaner – Något för kallt serverad men ändå en 5a.

Hofbräuhaus – Gyllene med bra skumstabilitet. Balans mellan malt och humle i doften, träig humle främst med inslag av färska örter. Gräddig pilsnermalt. Smaken är gräddig med en lätt träig ton. Balans mellan humle och malt i smaken. Medel beska kanske 15-20 ibu. Torr avslutning. Lättdrucken. Mycket god. 4

Schneider Weisse – god men inte magisk, lite unken och saknar lite balans. 4
Schneider Nelson Sauvin Tap X – gott med välhumlad veteöl, lite väl alkoholstark. Tappade snabbt aromen men första sipparna var bra. 3

Weihenstephan Hefeweizen – Stor banan, lite kall, lätt karamell, mycket fin maltarom. Några grader varmare hade gett full pott. 4+

Weihenstephan Pils – Örtig och vörtig med lätta inslag av cederträ. Balanserad beska ca 35 ibu, Väldigt smaskig. 4

Andechs Wezien – medel banan, väldigt gräddig, mycket karamell, fin munkänsla, hög kryddnejlika, bra temperatur, extrem kolsyra, välbalanserad, lätt träig humle. Världsklass, 5
Andechs Helles, fyllig kropp med lätt örtig doft. Mycket bra. 4

Andechs dunkel, blev lite blev jämfört med de andra tyvärr. 3

Hacker pschorr – Edel Hell umgespundet, väldigt fin gräddighet, bra balanserad beska, lång eftersmak, hög örtighet för stilen, medel till stor kropp, 4

Hacker Pschorr Hefeweizen; väldigt kryddig, låg banan, något unken. Helt okej och god men inte mer. 3

Giesinger weißbier – Kolafärgat, dåligt skum, unken smak, klen kolsyra, 2

Neumarkter Lammsbräu – Urstoff Würziges helles
Mörkt gyllene med lågt skum. Ölet är som en blandning av pils och helles med tydliga humletoner och rejäl beska men ändå inte så torr som en pils. Förvånadsvärt frisk och pigg med goda maltsmaker. Något åt det mörkare hållet med fina mörkare maltsmaker åt kexhållet utan att bli sötsliskig dvs troligtvid Münchner eller Vienna och inte så mycket karamell. 3.5

Ayinger lager hell – gyllengul med väldigt dålig skumkrona. lätt humlig doft inleder men en fin maltighet avlöser. Mild doft. Trevlig maltsötma i smaken, åt det gräddiga hållet på medel nivå
medel kropp och viss sötma. Låg beska som är lång. Väldigt hög kolsyrehalt av stickiga bubblor. Lättdrucken och god men något karaktärslös. Absolut inga felsmaker. Välgjord somrig lager med tydligt maltstöd. 4

Ayinger bairisch pils
Halmgul med fluffigt skum. Örtig och träig humle i doften, lätt tvålig. Bra bett i beskan, ca 40-45 ibu upplevt.Örtig humle i smaken dominerar med lätta maltsmaker i bakgrunden som drar åt det kexiga digestivehållet. Humlen tar verkligen för sig likt en Jever.
Väldigt frisk och god. Inte enorm hinkabilitet med den kraftiga beskan men ändå hyffsad. Lång eftersmak.
Riktigt god tysk pils som verkligen lirar i klass med Jevern. Pendlar mellan 4.5 och 5. Kanske ett uns blommigare humle skulle gett det full pott. En pils i världsklass!

Ayinger jahrhundert
Mörkt halmgul/lätt gyllene med kraftigt skum. Lätt maltig och örtig doft. Smaken är humlebetonad med medel maltstöd. Halmig och lätt gräddig malt. Medelhög beska som är vass och lång. Något kladdig eftersmak. Mycket lättdrucken och god. 4

Ayinger bräuweisse – Gyllene med högt skum. Vacker stor banan och medel kryddnejlika, grädde. Mosad banan i massor i smaken. Markerad beska för stilen. Riktigt välbalanserad och extremt god veteöl. Världsklass, 5

Ayinger hell – Guldfärgad. Bra beska, frisk. Goda maltsmaker. Fin elegant humlesmak örtig. Lätt sötma när den är kall men smått besvärande när glaset värms. Stor kropp och lätt syrlig avslutning. 4

Augustiner edelstoff – Gyllengul med lågt skum. Gräddig doft, elegant och vacker. Lätt örtighet. Fyllig smak med stor kropp för stilen. Lätt beska. Viss alkoholton. Stor eftersmak med lite riv. 4,5

Reutberger klosterbiere export hell – God lite träig beska. Något enklare maltbas. 3,5

Kapuziner weißbier – Perfekt urwezenfärg men lite lågt skum. Grädde banan gräddkola lätt kryddnejlika i doft. Lite väl stort yeastbite i början. Bryggd av Kulmbacher. 4 (snudd på 4.5) men kunde haft lite mer banan. Riktigt bra!

Maxlrainer zwickl max – kraftigt disig, färsköl med muggiga smaker. Låg humle, lätt syrlig, frisk kolsyra och avslutning med päron i doft i kombination med ljus malt. 3

Klosterseer Hell – öl från Tegernsee-området; Klosterseer vom Wild Bräu Grafing. Grundades 1616. Lätt disig. Lite trötta smaker åt det oxiderade hållet men en god gräddighet kommer fram vid lite varmare dryck. 2.5

Jever – bra trych i beskan men ändå i balans. Smakar som alltid toppklass. Lite onyanserad maltsmak men denna dricker man mest för humlens skull. 4.5

Schneider weisse Mein original – Grumlig brun öl, mörkt kolafärgad. Högt stabilt skum. Ännu mörkare brun när jästen åker i. Tydlig banan i doft. Lätt syrlig kryddnejlika i doft. Lätta inslag av bränd malt.
Lite röda mosade äpplen. Smaken är tunn med fruktiga inslag främst rött äpple. Visst maltstöd från vete och mörkare maltsorter, kanske mindre del chokladmalt. Saknar fräschör och äpplesmaken är inte så smickrande. 3

Brauhaus tegernsee spezial – kryddig doft, stor frisk maltighet med lätt kropp, medel beska, något kladdig eftersmak, lätt söt eftersmak, lätt gräddig. Smaskig. 4

Meckatzer hell – Halmgul med fluffigt skum. Lite äppelmos i doften. Lätt syrlighet. Lätt och frisk smak. Låg maltighet. Lätt adstringent eftersmak. Låg beska. Lätt oxiderad.
Tyvärr tror jag att jag fått en dålig flaska för denna var inget bra alls, sist jag drack den var den grym. Besvikelse… 1.5.

Hb helles vollbier. Charaktervolles Münchner helles. Gyllene med bra skumstabilitet. Träig humle med medel örtighet ihop med trevliga maltdofter. Smaken är gräddig och välbalanserad med medel beska. Mycket lättdrucken och god. 4

Prost!


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Growlertest

Att flaska är inte världens roligaste uppgift och när man väl gått över till fat känns det som en dröm som går i uppfyllelse. Men faten är ganska klumpiga att ta med sig, även 9-litersfaten och till vissa tillställningar är flaskor för små och håller kylan dåligt. Där kommer growlern in som räddaren i nöden. Growlers är ganska vanliga i USA där man kan gå till sin stampub och köpa med sig två liter favoritbärs hem men tyvärr får vi inte göra det i Sverige.
En growler är egentligen bara en återförslutningsbar flaska modell större men de kommer i lite olika varianter. Jag har sedan tidigare en rostfri 1.9-liters snikvariant från Kina och den är lite tunn och smäckig och har enbart ett lager metall. Nu har jag även growlern som GrainFather tillverkar och den har två väggar med vakuum mellan, precis som en kaffetermos och även ett skönt handtag. Självklart är en termos bättre på att hålla värme och kyla än en vanlig flaska men hur stor skillnad är det egentligen? Det är sådana frågor som håller mig sömnlös om nätterna så då finns det bara en sak att göra; fram med en kalibrerad termometer och logga tid och temp.
Mitt temperaturtest gick ut på att fylla en stor kanna med kranvatten och blanda om ordentligt så det inte fanns några skillnader i temperatur, fylla upp bägge flaskor till toppen och sedan mäta temperaturen med jämna mellanrum tills dess att bägge nått rumstemperatur (knappa 22c). Kranvattnet såhär års är inte det kallaste (ca 13c) och kanske borde jag kylt det lite först men ganska snabbt in i testet stod det klart att det inte skulle behövas för att se differensen mellan de två. Skillnaden var enorm!

Efter ca 1,5 timme var Grainfathern fortfarande nästan ofärändrad (+0,2c) medan Kinagrowlern stigit 2,2c. Efter 12 timmar hade Kinagrowlern nästan nått rumstemperatur medan det tog Grainfathern 3 dygn!
Jag mätte även temperaturen på utsidan av flaskorna och där ser man tydligt vad som sker. Grainfathern höll nästan rumstemperatur hela tiden medan Kinagrowlern snabbt blev kall och sedan steg i takt med att innehållet blev allt varmare. Inte raketforskning men ändå intressant iaktagelse.

Slutsats
Jag valde att göra mitt test inomhus för att minska risken för felkällor som sol och vind men jag utgår från att direkt solljus skulle göra skillnaderna ännu större. En isolerad growler fungerar verkligen kanon och man slipper ha en kylväska med isklampar till ölen. Alltså, ska du på picnic i sommar är Grainfathergrowlern det självklara valet av dessa två. 12 timmars förvaring är inga problem med endast 2c ökning. Min Kina-grolwer går ju att ha till annat, blomvas kanske?
Grainfathergrolwern finns hos Humlegårdens Ekolager för 349kr och är en perfekt sommarpresent till sig själv som hembryggare.

Mätdatan

Fyllning
Lättaste sättet att fylla en growler är med en growlerfyllare som är en adapter man kopplar på sin ölkran (främst Perlick). Har man enbart picnickran hemma kan man sätta en ca 30 cm ölslang i kranöppningen så man fyller från growlerns botten och uppåt. Principen är densamma som vilken flaskfyllare som helst och Beergun fungerar också såklart även om det inte är något jag varken äger eller har testat. Slutligen så kan man mottrycksfylla med hjälp av en silikonpropp om skum skulle vara ett stort problem. Tanken med en grolwer är ju att man ska dricka upp sin öl ganska snart och då hinner oxidation inte bli något direkt jätteproblem, annars hade en rejält urblåsning av CO2 varit en bra idé. Låt sommarvärmen komma!


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Sommerregen Pils – Lindhs Pils v5

Som jag skrivit tidigare så har Bitburger Pils tidigare varit en av stilförebilderna för Tysk Pils hos SHBF ihop med den betydligt beskare och mer välhumlade Jevern. Bitburgern har nu fallit ur som förebild för stilen i typdefinitionerna. Jag gillar dock bägge två och tycker ändå de är bra stilförebilder där Bitburger står för den mer kommersiellt gångbara delen och Jevern är lite mer finsmakarens pils i brist på bättre liknelse. Jevern är helt enkelt något för besk för den breda massan vilket Jever själva uppmärksammat såklart och sakta men säkert börjat skruva ner beskan något. IBU-mässigt ligger Bitburger på 33-35 IBU enligt en av deras bryggmästare och 38 IBU enligt en del av deras marknadsföring vilket är något förvirrande. Jevern däremot ligger mellan 38-42 IBU enligt en pamflett från deras bryggeri, 44 IBU enligt exportören Raven Brands hemsida och slutligen, i en av de första upplagorna av Michael Jacksons bok, klockade den in på 48-50 IBU (enligt rykten på nätet, vettig källa hittar jag inte). Jag har gjort några ganska Bitburgerlika pils tidigare men denna gång ville jag öka på beskan några hack. För en äkta premium pils som Bitburger och Jever ska man i princip enbart använda pilsnermalt men jag vill ha upp färgen åtminstone lite och även hjälpa ner pH:t en aning så därför får denna variant 10% Vienna. Basmalten bestod av Weyermanns Pilsner, Extra Pale Premium Pilsner och Barke Pilsner. Jag hade tre nästan tomma påsar som jag behövde tömma så enbart därför blev det en så knäpp basmaltsnota, en av de tre skulle duga mer än väl. Humlemässigt blev det en blandning av Perle och Hallertauer Mittelfrüh. Totalt 400 gram till 65l eller ca 6,2g/l vilket är absurda mängder för en Tysk öl. Jag fördelade humlegivorna för att ge lite extra drag i beskan. 46 IBU ska denna pils hamna på enligt Beersmith som jag upplever räknar lite lågt mot mitt utbyte, därför tog jag i med hårdhandskarna.

Vatten och regn
Namnet Sommerregen Pils betyder såklart Sommarregn på Tyska, valt eftersom det ösregnar utanför bryggeriet i bryggande stund. Regnat (eller snöat) har det dock knappt alls gjort senaste halvåret så därför är det bevattningsförbud i delar av landet inklusive Nykvarn i utkanten av Stockholm där jag bor. Därför lät jag bli att använda mitt RO-filter som tyvärr skickar ner en hel del vatten direkt i avloppet. För en Tjeckisk pils vill man ha så lite salter i vattnet som möjligt, Plzen har nästan destillerat vatten i kranen, medan den Tyska pilsnern klarar lite mer salter utan att tappa stilen. Det fick bli kranvatten trots detta för grundvattnets skull. Jag drog därför ner en del på KalciumKloriden men denna gång brydde jag mig inte om att räkna ut exakta värdena på vattnet då min vattenrapport ändå har lite för lång tid på nacken. KalciumSulfat passar också bra till stilen då den framhäver beska men min jäststamm för dagen, WLP838 ger ganska mycket svaveltoner som det är och jag är inte så förtjust när det blir för mycket så jag valde CaCl istället.

Krossning och inmäskning
Jag har insett att min borrmaskin inte har så mycket kraft på låga varv som jag trott. Därför har jag ökat hastigheten lite och tycker det fungerar bra i tester. Därför blev jag väldigt förvånad när krossen plötsligt slirade och inte alls ville suga ner malten. Sen märkte jag att tunnan under var helfull och att redan krossad malt stod högt upp i valsarna. Några skak av hinken under och krossningen smög igång igen utan problem. Optimalt vore att byta min gamla borrmaskin mot något kraftfullt runt 0,5-1 hk som klarar 180 rpm men det får bli i framtiden. Min skruvdragare, som förvisso kostade en slant, är inte av högsta kvalité och jag tror jag skulle bränna den om jag malde med den även om den har styrkan som krävs (grön Bosch 18v).
Inmäskningen gick bra men blev tjock. Jag kunde ställa skeden i mäsken i valfri position. Lite micklande senare så var all malt under ytan och jag kunde köra igång mitt mäskprogram. PH:t hamnade lite högt på grund av den extraljus pilsnermalten som är svårjobbad för ljusa öl. En dos extra mjölksyra hjälpte halvvägs men sen vågade jag inte med med risk för smakbidrag.

Lakning och kok
Jag har fortfarande dåligt med öl i förråden så det fick bli lakning denna gång. 70l mäskvatten och ca 10l lakning. Jag skriver cirka eftersom en del hamnade på golvet. Nåväl, det behövde ändå skuras… Med mina dryga 68 liter vört i pannan vred jag ner doppvärmaren som stöd för att snabbare komma upp till kok. 6400w ger ganska bra tryck så det gäller att inte missa uppkoket. Jag har äntligen hittat 13A-proppar så jag kan köra min 3200w doppvärmare från Speidel utan problem. Kabeln till proppskåpet är bara 5m och utanpåliggande längs taket så jag kan känna om den blir varm. Jag kör max 20 min så det har gått bra med 10A men det är skönt att ha lite marginaler. Propparna hittade jag till slut på Claes Ohlsson men ni labbar med elsäkerheten på egen risk och inte för att ni läst här att jag gjort något! Grilltändare i koket, overnight mash och 3200w i 10A är farliga saker som jag avråder er från ännu en gång!

Kylning, inte hela vägen
Med min grymma kylspiral kan jag numera kyla stora satser ner till lagertemperaturer men med sommarvatten tar det åndå sin lilla tid. Även om jag tar hand om kylvattnet genom att diska med det så är det trots allt bevattningsförbud så jag kylde till 16c denna bryggning, pitchade och lär kylskåpet köra sista graderna. De första 48-72 timmarna ger det största smakbidraget från jäsningen i form av estrar och fenoler men det är också så att lag-fasen eller anpassningsfasen, de första kanske 12 timmarna, inte ger några större smakbidrag. En något varm pitch är därför inte hela världen om inte jästen blir ledsen av den kommande snabba nedkylningen. Jag tappade över vörten till en 60l-hink och en 30l-hink, syresatte som vanligt med ballongvispen och tog hand om disken. Färdigbryggd och helt diskad före lunch. 60 liter vört står nu och blir Dysk Pils med maximal aktivitet i jäsrören!

Det vita snöre ska bort. Men jag har slutat fippla upp skiten med mina klumpiga fingrar så nu klipper jag bort trådarna nära påsen och öppnar istället. Maltpåsen alltså. Går även bra på grillkolpåsen om man inte vill slita upp den istället.

Skedus erectus är det latinska namnet på en rejäl maltdos vid inmäskningen.

Lakvattenvärmning på g.

En gammal slurry till vänster och en nygjord förkultur till höger.

Regningt som sagt. Det finns ju något väldigt mysigt och speciellt med sommarregn när det inte blir för mycket, för ofta eller för kallt.

Lyft till lakning.

Efter en mindre olycka för ett år sedan satte jag buntband runt kroken på taljan. Hängslen och svångrem så att säga.

Jag försöker att underlätta bryggningen så mycket som möjligt. Att kunna ta en sak från dess ”disk och torkplats”, använda och diska den för att sedan hänga tillbaka den underlättar bryggdagen en hel del när det blir många verktyg och prylar. Som ni ser har jag köpt IKEA-gallret äntligen. Varför det tagit ett år kan jag inte svara på för jag har varit i helvetet många gånger, ja IKEA alltså.

Gallret går säkert bra att använda helt allena men det passar även utmärkt ihop med stödpinnen till Braumeister 50l. Se nästa bild för ”perfect match”.

13A passar i 10A-hålen för porslinssäkringar. Ta det försiktigt bara!

Äntligen börjar det bli lite ordning i andra delen av bryggeriet, eller garaget som min fru väljer att kalla det. Jag har kört iväg vinterns lass till returpunkten så jag kan börja få lite ordning igen. Det där med golvbrunn i bryggeriet är ju ganska smutt…

Ordnung! Jag har köpt en gammal hederlig Dymo. Inget digitalt skräp som printar ut lappar utan en så där med snurra och varierande bokstavsavstånd.

Allt ska märkas upp nu.

Kylning

Samling av varmvatten.

Motsatt sida av ”våtsidan” där blöta diskbänken och bryggverket står är mitt barbord där jag bygger prylar eller har datorn när jag brygger.

Vörtprovet som referens i ett shotglas.

Diskat och klart sånär som på förkultursflaskorna som får stå några timmar med Halapur som jag rengjort bryggverket med. För ni återanvänderväl PBW och Starsan till mer än en rengörning? Just Halapur har jag märkt gör rent bryggverket mycket effektivare än vad PBW gör men eftersom det innehåller klorin måste man vara försiktigt så man inte får rost i långa loppet.

Receptet

Lindhs Pils – v5 – Sommerregen Pils (Tysk pilsner)

Batchsize: 64.30 l
Boil time: 60 min
OG: 1.049 SG
FG: 1.011 SG?
Alcohol by volume: 5.0 %?
Bitterness: 45.7 IBUs
Color: 6.2 EBC

Color

Ingredients

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
15.00 ml Lactic Acid (Mash 60.0 mins) Water Agent
12.60 g Calcium Chloride (Mash 60.0 mins) Water Agent
10.00 ml Lactic Acid (Mash 60.0 mins) Water Agent

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
5.20 kg Pilsner (Weyermann) (3.3 EBC) Grain 5 39.1 %
4.00 kg Extra Pale Premium Pilsner (Weyermann) 2014 (2.3 EBC) Grain 6 30.1 %
2.75 kg Barke Pilsner (Weyermann) (4.0 EBC) Grain 7 20.7 %
1.33 kg Vienna Malt (Weyermann) (5.9 EBC) Grain 8 10.0 %

Total amount of malt: 13.28 kg

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
50 g Perle [8.00 %] – Boil 30.0 min Hop 9 12.7 IBUs
100 g Hallertauer [4.80 %] – Boil 15.0 min Hop 10 9.9 IBUs
100 g Perle [8.00 %] – Boil 15.0 min Hop 11 16.4 IBUs

Steeped Hops

Amt

Name

Type

#

%/IBU
100 g Hallertauer [4.80 %] – Steep/Whirlpool 10.0 min Hop 12 3.6 IBUs
50 g Perle [8.00 %] – Steep/Whirlpool 10.0 min Hop 13 3.0 IBUs

Total amount of hops: 400 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
2.0 pkg Southern German Lager (White Labs #WLP838) [35.49 ml] Yeast 14

Yeast cells needed: 1164.4 Billion
Recommended starter size: 8.10 l

Brewing

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Mash in Add 81.15 l of water and heat to 55.0 C over 0 min 55.0 C 0 min
Beta-Amylase Heat to 60.0 C over 2 min 60.0 C 20 min
Mash Step Heat to 65.0 C over 4 min 65.0 C 20 min
Alpha-Amylase Heat to 72.0 C over 11 min 72.0 C 30 min
Mash Out Heat to 76.0 C over 8 min 76.0 C 10 min

Mash pH@20c
Estimated mash pH with salts: 5.73
First measured pH: 5.60
25.1 ml Lactic Acid (80%) recommended to reach target/final pH of 5.20

Sparge steps
If steeping, remove grains, and prepare to boil wort


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Fyrpack för flaskor

Jag flaskar inte så ofta tyvärr och anledningen är en kombination av tidsbrist och lathet. Men jag tycker det är väldigt trevligt med flaskor, speciellt när man ska ge bort öl. Ger man bort fler än en flaska blir det ofta en tråkig påse att räcka över eller plocka ut ur. Tur då att det finns en elegant lösning som heter ”Fyrpack för flaskor”. Det är en naturfärgad kartong som rymmer fyra flaskor och har ett litet bärhandtag. Den fälls upp som en jordgubbskartong och rymmer flaskor med upp till 6 cm i diameter men passar bäst till småflaskor. Priset på 9 kr styck för enstaka eller ca 6 kr om man köper storpack är billigt, framförallt om man återanvänder de några gånger. Den konstnärlige kan ju rita eller skriva något fint på kartongen eller sätta något klistermärke på, vad vet jag. Som produktutveckling hade jag föredragit lite högre handtag om man som jag har stora händer men i övrigt en trevlig produkt.
Finns att köpa på Humlegårdens Ekolager och kommer stå fint i mitten på många midsommarlunchbord i sommar är jag säker på!

Platt paket.

Fälls upp med ett lätt ryck.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...