Lindhs Pils (7)

Första frosten är här och jobbresorna har dragit igång igen. Två gånger till Tyskland på mindre än en månad är ovanligt men absolut trevligt. Framförallt första resan som gick till München men tyvärr missade jag Oktoberfesten med bara 5 dagar. Dock blev det omstuvning i jobbschemat så jag fick lite tid över att utforska det jag inte hann i våras, mer om det i ett senare inlägg.
Med mycket på jobbfronten blir både bryggningar och bloggen lidande tyvärr men jag ser en ljusning framåt hösten när bokarbetet är färdigt. För att kunna brygga som det är just nu är det VAB-bryggning eller jobba hemifrån och låta bryggverket arbeta självt som gäller. Denna bryggning var av den senare sorten och även om det går bra att brygga på det sättet så sker det med betydligt mindre kontrollmätningar, dokumentation och stundtals enklare metoder än vad jag helst vill använda. Ett exempel på det är att mäska in med kallvatten, vilket är smidigt då jag kan göra hela starten på bryggningen på 20 minuter för att sedan inte gå ner till bryggeriet på tre timmar. Men den långa mäskningen är inte optimal för malten som utsätts för onödigt lång mäskning och jag kan inte välja om jag vill ha proteinrast eller inte.

Dagens bryggning blev en Nord Tysk Pilsner, tänk Jever. Som jag skrivit tidigare är det stor skillnad på de Nordtyska och de Sydtyska Pilsnerna där den Nordtyska är kraftigt besk medan de andra är balanserade. Senast när jag bryggt denna ölstil tycker jag beskan blivit för klen vilket jag mestadels beskyllt Beersmith för. Men jag har kommit på en eventuell IBU-bov som bara framträder när mycket humle är inblandat. De senare givorna efter 15 min har inte gett så många IBU som beräknat så till denna bryggning körde jag med en klassisk bittergiva på 60 min som fick stå för huvudelen IBU, idiotsäkert med andra ord. När jag sedan hade i smak- och aromgivan insåg jag varför jag fått för lite beska; När stora mängder pellets åker ner i den relativt smala och höga Braumeistern trycks de uppåt mot ytan av koket och bildar ett lock. Detta skedde upprepade gånger trots att jag försiktigt rörde ner humlen igen. Jag har inte observerat detta fenomen tidigare vilket beror på att när jag väl använt över 8 g/l humle så har det främst varit vid flameout eller som hopstand. Med den tyska lågalfahumlen kan man hälla i humlen tidigare för en mer stabil och långvarig humlesmak, utan att få överdriven beska från smak/aromgivan. Med ”normal” mängd humle blir inte locket heltäckande och humlen följer med ner i det rullande koket igen och även med en större diameter är det rimligt att anta att det inte bildas lock. Exakt hur jag ska lösa det här problemet i framtiden vet jag inte. Att koka i en hopspider skulle vara en tanke men jag tror inte 500 g humle blir så bra i de modeller som finns på marknaden, de är anpassade till bryggverk runt 20 l och inte 60 l. Att bara köra hopstand fungerar såklart men lite begränsade rent receptutvecklingsmässigt. Koka i påse har jag gjort tidigare och visst går det men helst vill jag har fria pellets i grytan.

Jag har skaffat lite ny utrustning som jag kommer skriva om senare. En av sakerna är en ny 60 l jäshink av samma sort som jag redan har en sedan länge. Mitt under bryggdagen kom jag på att jag inte borrat upp hål för tappkran så fram med stegborren och swish sa det så var hålet ett hack för stort. Ett varningens finger med andra ord, det är som att borra i smör och även om jag hade gjort en noggrann markering på hur stor hålet exakt skulle va så blev det för stort. Min vanlig tappkran sluter ändå tätt så ingen fara med själva hinken men irriterande slarv eller bra lärdom (något av de två).

Jag håller fortfarande på att försöka förbättra min vägning av malt. Jag har en våg som klarar 10 kilo men min IKEA-skål jag mäter i rymmer bara 2,5 kg vilket gör att jag måste väga 5-6 gånger för att få ihop min mängd. Jag har tidigare vägt i en stålhink men märkt att den gärna ger felvägningar då botten är något mjuk och större än vågens diameter. En ojämn belastning ger felaktigt mätvärde. Därför testade jag att lägga en tom gaffatejpsrullen emellan, något som borde ge en bra viktfördelning. Det fungerade bra förutom att hinken gärna ville välta på grund av för liten bas. Kanske ska jag bara krypa till korset och köpa mig en paketvåg men jag tycker de är i dyraste laget. Tips på billiga paketvågar mottages gärna med andra ord!

Bryggdagen gick väldigt smidigt med perfekt krossning, snabb inmäskning och något högt pH som jag fick justera. Det blev även en smidig utmäskning/lakning där jag fyllde på maltröret med några liter i taget allteftersom jag höjde upp röret med hjälp av taljan från Biltema (50 pix). Med den metoden kunde jag lyfta med lätthet utan det stora vacuum-suget som kan bli annars. Koket förlöpte utan konstigheter förutom humlelocket jag skrev om i början. Totalt 65 liter vört blev det som jag fördelade 40 till stora jäshinken med lagerjäst och 20 som fick en slurry US-05 eftersom jag inte hade lagerjäst så det räckte till hela batchen. Bägge hinkarna var i full gång efter ett dygn även om US-05 såklart jäser mer intensivt. Lagerjästen står på 10 c och US-05 i matkällaren med omgivande temp 16 c men på betonggolvet som säkerligen håller nere tempen ganska effektivt.

Jag har bytt slang till mitt ”draining valve” (utlopp i botten av bryggverket för smidigare diskning) till en armerad. Jag märkte att den gamla trädgårdsslangen jag hade gärna vred sig lite när den blev varm så när jag fick en bit slang över passade jag på att byta. Lite tight att få på gardenakopplingen men med lite vilja så. Slangen är tryckluftsslang från Biltema, som enligt Biltema, är godkänd för dricksvatten. Samma slang använder jag till vattendragningen i taket till min diskbänk. Inte lika bra som kopparrör men till 1/10-del av priset och en installationstid på tio minuter.

Kopplade upp min wifi-kamera men tittade aldrig på appen under bryggningen…

Lite högt pH så en skvätt lactol till krävdes. Dock är det svårt att få mjölksyran att blanda sig homogent i mäsken med enbart RIMS så egentligen borde jag tagit bort filtren och rört om men det går inte när man mäskar med så mycket vatten som jag gör (70 l).

Mäskningen slut och lakvattenvärmningen är på gång.

Taljan från Biltema fungerar fortfarande super. Rekommenderas för trötta ryggar!

Stålslev modell längre för inmäskning. Jag har slutat använda min träpaddel då den är lite för klumpig för bryggverket.

Med en extra hink i arsenalen kan jag äntligen använda diskhinken som diskhink och inget annat. Trots att jag tycker det droppat färdigt ovanför Braumeistern får jag ihop 2-3 liter extra vört på en timme på det här sättet.

Här har jag samlat hett kylvatten som jag senare diskar bryggverket med.

Basmalt är bra att ha. Jag brukar köpa malt till 3-4 bryggningar i stöten men nu blev det kanske lite i överkant.

Överbliven vört från några olika delar av processen. Eftersom allt inte varit med i koket så måste jag koka den här vörten lite extra innan jag kan använda den till förkulturer. De små flaskorna är smidiga då de tinar mycket snabbare och ibland vill jag stegodla förkulturer och då är 0,5 l en bra startvolym. Jag pressar ut sista luften ut flaskorna så de inte spricker i frysen senare.

Massiv skumbildning från min ballongvisp men den redan tillsatta förkulturen hjälpte till att fluffa upp skummet. Den lilla hinken får även all humle denna gång, så därför fick en kokad BIABpåse fungera saftsil. Humlematerian motsvarade 4-5 saftsilar så för min batchsize är detta lämpligare.

Skummet fortsatte att bildas även när locket var på. Fick vänta en halvtimme med att sätta fast propp och vattenlås.

OG och färgreferens.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Tävling

Nu är det tävlingsdags på Lindh Craft Beer igen och denna gång ligger det entrébiljetter till Stockholm Beer & Whisky Festival i potten! Allt du behöver göra för att vinna är att gissa hur många liter veteöl jag bryggt fram tills idag (170926) och maila ditt svar till glindh@gmail.com. Glöm inte att inkludera din postadress i mailet! Den som kommer närmast rätt svar vinner två biljetter och andraplatsen får en biljett. Tävlingen pågår endast fram till 10.00 i morgonbitti den 27:e eftersom jag måste hinna posta biljetterna med den numera oerhört opålitliga snigelposten. Må bäste gissare vinna!

Tävlingen avgjord
Rätta svaret är 615,5 liter baserat på batchsize i jäshink antecknat i Beersmith.
Närmast rätt svar kom Daniel Magnusson på 645 liter vilket endast är 29,5l ifrån! Grattis, två biljetter kommer med posten!
På en andraplats hittar vi Anton Fransson med 460 liter vilket är 155,5 l ifrån. Grattis Anton, en biljett kommer med posten!

Rättelse
Ibland går det lite för fort och då blir det fel. Jag räknade fel i tävlingen och min enda ursäkt är småbarnsförälderstress (och några felkategoriseringar i Beersmith). Rätt svar trippelkontrollräknat är 918,8 liter och nya vinnare är Linus på 929l och Dan på 943. De tidigare vinnarna behåller såklart sina biljetter och de nya vinnarna får också, rätt ska vara rätt. Nästa gång ska jag förbereda mig lite mer innan jag gör en tävling så det blir rätt från början. Nedan är facit för allt ska vara korrekt.

0 24
1 23
2 22
3 22
4 22
5 25
6 40
7 32
8 36
9 20
10 20
11 38
12 38
13 20
14 40
15 45
16 47,5
17 46
18 35
19 20
20 22
21 60
22 65
23 55,2
24 68,5
25 56,6

918,8


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

OktoberHelles

Den årliga Oktoberfesten gick av stapeln i lördags och håller på till den 3e oktober men inte har jag bryggt någon öl i stilen ”Oktoberfest” (Festbier eller Märzen beroende på hur traditionell man är) till högtiden och inte blev det inte en en sådan bryggning denna gång heller. Ursprungliga Oktoberfestölen ska egentligen vara en Märzen men den är inte lika kommersiellt gångbar så numera är den helt ersatt i München av den i övrigt ganska okända ölstilen Festbier. En Festbier är egentligen bara en Helles/Bavarian Helles med mer alkohol och motsvarande högre beska och även om det hade varit kul att brygga en Festbier så har jag betydligt större glädje av 40 liter vanlig Helles på 5.0% än 40 liter 6,1%. Så det fick istället bli en OktoberHelles som troligtvis inte hinner bli färdig förens tidigast då Oktoberfest börja lida mot sitt slut. Så kan det gå med dålig planering…
Även denna bryggning glider in i kategorien VAB-bryggningar med minimal nedlagd arbetstid likt min förra Hefebryggning, faktum är att dessa två bryggningar skedde med endast tre dagars mellanrum men med två olika sjuklingar. Jag kan inte minnas när jag bryggde så tätt inpå senast och hade jag vetat att jag skulle brygga igen efter några dagar hade jag kunnat diskat bryggverket lite grövre och skippat demonteringen av pumparna. Förra snabb-bryggningen/VAB-bryggningen försökte jag brygga med så lite nedlagd tid åt gången men jag glömde ta tid på hur mycket tid jag la ner på varje moment. Det glömde jag inte denna gång utan klockade samtliga besök till bryggeriet enligt följande:

Tidsåtgång
22 min vattenfyllning och inmäskning (paus i 3h10m)
8,5 min utmäskning/lyft av maltrör och i med doppvärmare
4,5 min uppkok, avskumning, bort med doppvärmare+disk, PBG-mätning, på med huvan
11.5 min slänga drav i soperna, disk av maltrör och filterdiskar
7,5 min jäshinksrengöring/desinficering, lite disk av småprylar, koppla slang till kylspiral
2,5 min protafloc, jästnäring, starsanflytt till jäshink nr2
2,5 min igång med kylning och samla varmvatten för senare diskning
13 min vörtflytt till jäshinkar, jästpitch, OG-mätning, grovrengöring av BM till avlopp, PBW+varmvatten i BM
7 min tömma och spola ur BM med kallvatten och demontera pumparna

Total nedlagd arbetstid blev 1 timme och 20 minuter inklusive allt; från tänd taklampa till släckt, från vattenfyllning till jästpitchat och färdigdiskat. Som tidsåtgång för en hel bryggning av 55 liter öl är jag väldigt nöjd med prestationen även om jag skippade en rad mätningar (pH, volym, SG) och körde med kranvatten istället för RO-vatten etc. Jag skulle säkert kunna trimma bort ytterligare 5-10 minuter om jag verkligen stressade men det viktigaste för mig just nu är att det är roligt och enkelt att brygga och att varje enskilt besök i bryggeriet inte tar för lång tid och där är det främst inmäskning och disk som är de stora tidsbovarna som ni kan se ovan. Exakt hur lång bryggdagen i sin helhet blev vet jag inte riktigt och är inte superintresserad av heller men starten var exakt 08.21 medan slutet var någonstans mellan 13.40-14.10, alltså dryga 5 timmar med 3 timmar mäskprogram. Tanken med snabbbryggningarna är såklart att kunna brygga oftare genom att brygga på vardagar och samtidigt jobba hemifrån (och kanske vabba) vilket inte borde vara några problem. Helgbryggningar har blivit allt svårare att få tid till så just nu är detta bästa lösningen för att inte behöva ha dåligt samvete för övriga familjen när jag brygger. Jag har förvisso bryggt och jobbat samtidigt några gånger tidigare men då med en betydligt mer utdragen arbetsdag för att kompensera för nedlagd bryggtid men nu är tanken att kunna mäska in före jobbstart och sedan inte behöva gå ner speciellt mycket till bryggeriet förens arbetsdagen är slut.

Bryggningen i korthet
Efter att ha kommit hem från förskolelämning av det friska barnet gick vi (jag och die kleine Braumeisterin Ella på bilden ovan) ner i bryggeriet och vägde upp malten medan bryggverket fylldes med vatten underifrån genom min eftermonterade avtappningskran som sitter via en av pumparna. Malten åkte ner när dryga hälften av vattnet var påfyllt för att kunna röra om och sätta på alla filter. Sen fyllde jag vidare upp tills mittpinnen försvann undervattenytan, total vattenmängd med andra ord okänd men uppskattningsvis 68-70 liter. Hade det inte varit för en krånglande maltpåseöppning hade jag kommit under 20 minuter och hade jag vetat dagen innan att jag skulle brygga hade jag kunnat vägt upp malten och det mesta vattnet i förväg och säkert kommit igång på halva tiden. Sen fick mäskprogrammet göra sitt medan vi tog igen oss i soffan med två filmer. Strax före lunch åkte malten ur, koket igång och efter en timme kylning och pitch. Bryggning blev på det stora hela väldigt odramatiskt men gick samtidigt väldigt bra. OG hamnade där den skulle och volymerna satt fint. Eftersom jag övervakade bryggningen från soffan via webcam så passade jag på att klocka värmningen igen, det var ett tag sen sist. 1,286 minuter per grad c eller motsvarande att 1c tar 77 sekunder att värma med ca 11kg malt och 70l vatten, isolering och huva.

Solera och suröl
Förutom att brygga till en Helles så fortsatte jag att fylla på min suröl jag har i en stor damejeanne som Solera, dvs att man behåller jästkakan ihop med en del öl och fyller på med ny vört/tappar av öl men jämna mellanrum (vanligtvis 1-2ggr per år). Jag gick in lite för hårt i min surölsproduktion tidigare och blev lite avskräckt av allt flaskande så nu har jag skalat ner och förenklat för att ändå kunna få ut lite ny suröl framöver för det är lite kul att ha något långtidsprojekt igång samt att jag får en del vört över varje bryggning. Jag är ingen direkt storkonsument av suröl men uppskattar det mycket nån gång ibland. Bakteriemässigt fick damejeannen en stor bottensats bestående av bland annat Amalgation, Brettanomyces Bruxellensis och Orval ”etc” som jag fått av Henrik ”Weinkeller” (tack gubben!). Det bildades snabbt en fin kreusen och kvar efter några dagar är en begynnande pellicle och doften är mycket lovande. Denna suröl blir främst brett-baserad, även till primärjäsningen, eftersom den kommer matas med diverse humlestinna öl framöver samt att jag inte vill behöva vänta allt för länge med att flaska som med vissa andra bakterier eller även brett om man endast sekundärjäser med den. I framtiden kanske ett mindre 9l-fat till enbart suröl kommer bli aktuellt för att ytterligare slimma processen men å andra sidan är just suröl ganska trevligt att ha på flaska både för långlagring och som gåva. Att blanda utrustning med vanlig öl och suröl är inget jag kommer att pyssla med…

Den krossade malten med hela och fina skal. Krossen lirade perfekt denna bryggning och jag tror jag har ”kört in” den nu.

Vattenfyllning bakvägen.

Nyindraget avloppsrör för att få bättre fart på disken än tidigare, gjorde stor skillnad faktiskt. Tidigare hade jag en lång trädgårdsslang från bryggverket till avloppet men flödet blev för långsamt och humle satte igen slangen ofta. Med endast en kort slangstump och sedan avloppsrör på 40mm fullkomligt flyger diskvattnet ut.

Maltrör och vattenfyllning.

Trådlös övervakning igen. Eller ja, tråd till strömmen till kameran men trådlöst via nätet och sen till min mobil.

Maxat bryggverk, mer än så här blir det klet.

Såg någon som satt termometer på ekolven och tyckte det var en bra idé. Det sitter dock inget bra i längden och termometern går sönder av att tas bort så ni vet.

Förberedelse för samling av kylvatten till min stora jästank som mellanlagring. Jag ville se om min pump kunde flytta vatten från tanken till bryggverket för diskningen men pumpen ville inte alls idag. Jag tror det var de nya slangarna jag kopplade på som inte lirade men jag har inte hunnit labba mer sedan bryggtillfället.

Redo för att börja kyla.

Här kommer det kokheta vattnet från kylspiralen via en vanlig trädgårdsslang ner i min jästank vilket inte är att rekommendera. Jag har redan köpt mer armerad tryckluftsslang av livsmedelsklass för detta ändamål för att minska olycksrisken. Nya slangen klarar 9 bar där en trädgårdsslang ger upp vid ca 3 bar eller ännu snabbare med hett vatten.

Man kan tro att det var splitbatch på gång eftersom jag fyllde två 30l-jäshinkar men det var bara för min stora 60l-jäshink var upptagen med veteöl. Eller?

Så här mycket vört fanns kvar i bryggverket ihop med humlerester och druv när jag fyllt mina två jäshinkar till önskad volym. Jag tappade av den resterande rena vörten till mitt soleraprojekt och resterande fick stå i en smalare plåthink och sedimentera för att lätt kunna få ut vört. Jag hade kunnat sila rubbet genom en saftsil men det var jag varken sugen på eller hade tid till. Kan man låta tiden jobba för en så är det ofta en bra sak!


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

HEFE XXV – HerbstHefe eller Vabmeister

I samband med att vi väntade barn nummer två bytte jag bryggutrustning från mäsktunna och kastrull till Braumeister för att kunna ha bryggningen med automatiserad och lägga ner mindre tid per bryggdag. Lite som att gå från att baka surdeg till bakmaskin men det har varit nödvändigt för att kunna brygga överhuvudtaget. Men nu har äntligen dagen kommit, VAB-bryggning. Självklart har jag inte sett fram emot att något av mina barn ska bli sjuka med förskolan är verkligen skoningslös med bakteriefloran (för lite StarSan antar jag). Allt eftersom barnen blir äldre blir dock själva vabbandet lite mindre ansträngande (beroende på sjukdom såklart, bara lätt feber och hosta denna gång) och det går att smyga ifrån en kvart här och där. Denna bryggningen blev att betrakta som en hands-off-bryggning med så minimal nedlagt arbetstid med så många tidsbesparande knep som möjligt. De moment som brukar ta mest tid i anspråk är malning/inmäskning, utmäskning men kanske främst diskningen och städningen.

Inmäskning
För att komma igång så snabbt som möjligt mäskade jag in med kallt kranvatten, RO-vatten var inte att tänka på denna bryggning. Först vägde jag malten blixtsnabbt och öste ner den i Monster Millen i kross-stationen. Lagom till sista specialmalten var vägd var all basmalt redan mald och färdig. I med salter och lactol i botten på bryggverket. Sen kopplade jag min slang bakvägen dvs. till drainingvalvet jag installerat på Braumeistern för att enklare kunna diska. I med maltrör, filter och sedan i med all malt (utan vatten ännu) och de övre filtrena samt skruv. Sen satte jag på kranen och fyllde upp bryggverket underifrån tills vattnet nådde precis över mittpinnen. Hela processen från att jag klev över tröskeln till bryggeriet tills att jag stängde dörren bakom mig tog exakt 20 minuter. Barnen märkte inte ens att jag var på undervåningen. Några bilder på de här momenten hanns tyvärr inte med.

Mäskningen, utmäskningen och uppkoket
Eftersom jag mätt upp hastigheten på ”rise-time”, dvs. hur lång tid det tar att värma en grad och hur många grader i minuten i mitt bryggverk, vet jag precis hur lång tid mäskprogrammet tar. Men för att kunna övervaka processen när jag körde barn nr2 till förskolan kopplade jag upp min wifi-kamera och riktade den mot displayen. Det gjorde även att jag kunde sitta och övervaka processen från tvsoffan senare. Inte superviktigt men lite kul och nördigt eftersom jag inte kan koppla wifi direkt till min Braumeister då jag har den förra kontrollpanelen. Själva ”armen” som håller kameran är fotoutrustning för ljussättning och kallas för magic arm och den håller fast i bryggbänken via en superclamp (hamnar i sektionen onödigt vetande för de flesta av er). När mäskprogrammet var färdigt så lyfte jag upp maltröret till IKEA-stål-gallret för avdroppning, självklart utan lakning för att spara arbetstid. Undertiden värmde jag till kok med Braumeisterns 3200 watt och droppvärmarens 3200 watt. Med 6,4 kw kan man koka över så in i frukten så här fick wifikameran vara igång på telefonen hela tiden så jag kunde gå ner till bryggeriet vid 98c, skumma av lite snabbt, stänga av doppvärmaren, slänga i bittergivan och slutligen sätta på huvan med ventilationsröret. Inget överkok och full kontroll!

Kok, kylning och jästpitch
Eftersom jag bryggde en veteöl så nöjde jag mig med en bittergiva denna gång (arbetstidsbesparning) även om jag ganska ofta har i lite humle även på 30m och 15m även om det är något otraditionellt för stilen. Lite protafloc och jästnäring åkte i med 15 min kvar av koket och direkt vid kokslut åkte kylspiralen i. Med väldigt lite humle i koket kände jag mig säker med att kyla med pumparna igång så kylningen gick väldigt snabbt.

Diskning och sammanfattning av dagen
Med det varma kylvattnet diskade jag upp allt utom själva bryggverket och även om det gick snabbt och smidigt så tog det lite för mycket tid ifrån min son för att jag skulle vara nöjd med processen. Hade det inte varit för att han varit så pigg och på gott humör så hade jag kunnat vänta med disken tills kvällen då min fru var hemma men en stor förbättringspotential i mitt bryggande är att effektivisera diskningen. Det är definitivt något jag jobbar med att i små steg förbättra. Steg nummer ett som jag ska lösa tills nästa bryggning är att dra fram avloppsrör direkt till bryggverket så jag kan tömma druv och humlerester genom mitt drainingvalve utan att det sätter igen. Som det är nu har jag haft en trädgårdsslang på ca 6 meter draget till golvbrunnen i bryggeriet men flödet har varit bedrövligt långsamt och humle har gärna satt sig som en propp. Med bara en halvmeter kort slang och sedan betydligt större avloppsrör ihopkopplat med min diskbänks avlopp kommer dels igenkloggning vara ett minne blott men även själva spolningen med vatten efteråt gå betydligt smidigare och snabbare. Hoppas jag iallafall, det får vi se till nästa bryggning.
Bryggdagen gick väldigt smidigt men effektiviteten blev inte som tänkt. När jag brygger med vete över 50% brukar jag räkna med 3-4ö sämre utbyte än med bara korn. Det tillsammans med att jag inte rörde om malten vid inmäskningen gjorde att jag hamnade ytterligare några ö för lågt och denna veteöl landade på 1.045 istället för 1.052 som planerat. Receptet i övrigt får ni hålla er till tåls med även denna gång då det är recept som ska till boken. Men ni har ju 24 andra veteölsrecept att inspireras av på bloggen från mina tidigare bryggningar.

Närbild på övervakningssetup:en om någon vill se hur jag satt upp den. Ett litet stativ hade såklart också fungerat lika bra men på detta sätt slapp jag ha något att snubbla över på golvet.

Jag håller på att testa och utvärdera ett par isolerade brygghandskar. En recension kommer inom kort!

Volymen efter mäskprogrammets slut. Jag fick tappa av 1 liter halvvägs igenom så det inte skulle rinna över. Det är så vansinnigt kladdigt med vört så jag slipper gärna onödigt slabbande.

Maltröret i diskhinken för sista avdroppandet så det slipper skvalpa 2l vört i soptunnan.

Uppvärmning till kok med doppvärmaren på fullt ös. Jag kör den på 13A fortfarande men jag ska snart dra in 16A bara för att jag kan. Någon propp har inte gått sedan jag bytte till 13A men jag kör å andra sidan inte doppvärmaren så lång stund.

Jag testade att köra utan raka rördelen och utan böjen men då blev det böjliga ventilationsröret lite för kort så tillbaka till grundsetupen.

Mängden vört från sista avdroppningen från maltröret. En stunds kok, kylning och sedan ner i en stor damejeanne som jag börjat fylla till en solera för suröl. En stadig slurry med brett, amalgation och annat mums åkte i och nu får den stå i några år med påfyllning och avtappning vid behov.

Tappning till jäshink. Kameran borde jag tagit bort helt före diskningen så den slipper bli blöt. Får bli nästa gång.

Färg och OG…


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Perlick 630SS och 630PC

När jag köpte min fatanläggning tyckte jag det var en ganska stadig investering så när det dök upp ett mycket billigt begagnat tapptorn med två kranar på en köp&sälj-site slog jag gladeligen till. Mina två kromade kina-kranar har fungerat helt okej i några år och även om flödesregleringen inte gör mer än sänker hastigheten på flödet (lika mycket skum) så har kranarna fullöppet fungerat, som sagt, helt okej. När jag började syna innankromet i närbild såg jag dock att uppbyggnaden av diverse mindre angenämt börjat gro och även om jag rengör kranarna med jämna mellanrum så insåg jag att själva konstruktionen tyvärr främjade tillväxt med en rad tveksamma håligheter och diverse fjädrar etc. Själva tornet i sig var det inget fel på förutom kanske någon mindre repa så ett dubbelt kranbyte skulle räcka för att ge nytt liv åt tapputrustningen och min nyrenoverade kegerator. Jakten på något seriöst och med så få rörliga delar som möjligt började men slutade tvärt när jag läste detaljerna om Perlick-kranarna. Med en konstruktion som ger minimal kontakt med ölet när den är stängd och med total avsaknad av håligheter och fjädrar finns helt enkelt inga utrymmen som kan ge de bekymmer jag haft tidigare. Perlick har funnits ganska många år och med en rad olika modeller på marknaden och mest aktuell just nu är 630-modellen som finns både som rostfri (SS) för 599 kr, krom (PC) för 349 kr samt som rostfri med vacker guldfinish men samma kran går egentligen igen i modellerna 650, 680 och 690 fast med eller utan flödesreglering och/eller creamer. Kostar då ytterligare någon hundralapp till. Just creamer har jag som funktion på mina gamla kranar och den går ut på att man för kranen bakåt för att skapa ett hindrat flöde med turbulens och endast skum kommer ur kranen. Detta för att kunna fylla ett skumfritt glas öl med skum antar jag men för mig är den nödlösningen inte så attraktiv då jag vill ha skum ur alla mina öl direkt ur kranen och jobbar ganska hårt för att uppnå perfekt skumkrona redan i receptstadiet men även genom varje steg av bryggningen. Jag har med andra ord känt väldigt lite behov av en creamer men det finns säkert de med andra flöden och bryggtekniker som tycker funktionen är ovärderlig, ”horses for courses”… Flödesreglering däremot är till för att hindra för mycket skumbildning, något som jag valt att göra med tryckfall i ölslangen istället med hjälp av sytråd. Sytråd är en ölslang med betydligt mindre diameter och kallas ibland för restriktorslang. Det tryckfall det innebär att ölet tvingas genom den smalare slangen minskar mängden skum väsentligt och det går att ha en väldigt lång sytråd utan att den för den sakens skull skulle innehålla så mycket öl. Det finns några andra tillverkare som har en minst lika bra konstruktion som Perlick (t.ex. Intertap) men de saknar återförsäljare i Sverige och jag tycker dels om att ha garantier på det jag köper men jag försöker även värna om de Svenska hembryggarbutikerna. Jag vore en hycklare om jag inte erkände att det blir något spontan-kina-köp någon gång ibland men det är väldigt sällan jag blir imponerad av kvalité, service eller leveranstid. Områden som de svenska butikerna verkligen skämmer bort oss med!

Tillbaka till Perlickkranarna. Jag har utvärderat den rostfria 630SS mot den kromade mässingskranen 630PC under sommaren och konstruktionsmässigt och användarmässigt är de helt identiska. De tappar upp öl riktigt bra med perfekt flöde och inga konstiga bågar eller annat som kan ge onaturligt skumbildning. Bägge har så kallad ”forward seal” vilket stänger av flödet i den främre delen av kranen vilket gör att endast själva frontröret behöver tömmas vid varje användning istället för hela kranen vilket är vanligt med andra tappkransmodeller. Det tog lite tid att vänja mig med att kranarna saknar fjäder och inte stänger av sig själva med som mina gamla gör men Perlick är väldigt trevliga att öppna och stänga ändå med skön känsla i rörelsen. En stor fördel mot mina gamla är att Perlick inte droppar mer än 0,5 sekunder, och max 1 droppe, efter kranen stängs. Tidigare stod jag och väntade på ett antal droppar i säkert 10 sekunder vilket man snabbt tröttnar på. Med andra ord behöver jag alltså inte diska spillbrickan mer än var tredje dag mot varje kväll som tidigare eftersom de gamla kranarna även gärna höll kvar lite av sista dropparna en längre tid med vakuum, för att sen dumpa ölet när jag precis tagit tre steg därifrån. Det enda som skiljer de två kranarna åt förutom priset är ett minimalt designsträck på PC-variantens pip där rostfria kranen är helt slät. Jag antar att man gjort så för att enkelt kunna skilja de åt för utseendemässigt annars är de helt identiska. Priset skiljer som sagt en del och det är 349 kr mot 599 kr. Inte helt obetydande om man ska köpa en uppsättning kranar till en keezer t.ex. Vad man väljer är en smaksak och jag har haft för lite tid på mig att utvärdera de mot varandra i ett långtidstest. Självklart kommer den rostfria och dyrare kranen hålla längre och klarar mer stryk men hur mycket och hur länge är oerhört avvägt på hur mycket man utsätter kranarna för. Bägge kranarna har möjlighet att ansluta growlerfyllaren och den sitter som gjutet i bägge.
Mitt samlade omdöme om Perlicks 630serie är att det är väldigt hög kvalité, känsla och finish på grejerna. Snygga är de verkligen också!

Detta är själva kranen utan några tillbehör.

Till vänster, 630 PC i krom med det lilla sträcket eller böjen en halv centimeter under P:et. Syns kanske en aning tydligare på nästa bild:

Så här ser kranen ut i genomskärning med kulan som sluter tätt i framkant. Bilden är lånad från tillverkaren.

Den mest avancerade modellen 690SS med flödesreglering har lite mer delar till höger på kranen och med creamerpiggen som alternativ (5B). Här syns även hur kranen monteras mot ett bakstycke där man får köpa olika beroende på användningsområde. Jag köpte såklart ett bakstycke för tapptorn:

Monteringen inne i tapptornet. Kanske inte den tydligaste bilden men på metallröret i bakände sitter vanlig ölslang med en oetikerklämma. Efter någon centimeter har jag en John Guest-övergång till sytråd som sedan går 1,5m till en likadan JG-koppling så ölslangen får fortsätta till kulkopplingen på fatet. Sytråden begränsar som sagt flödet men gör också att väldigt lite öl står i tapptornet mellan användningarna och jag har därför varken behov av isolering av tornet eller någon kylning. Hålet ner till kegeratorn är preciiiis så jag får ner två sytrådar och jag får ingen kondens på tapptornet ens på varma sommardagar.

Till mina nya kranar köpte jag även tapphandtag i metall som är tunga och stabila med skönt grepp.

Forwardsealkulan inne i kranen. Lite svår att se tyvärr.

Bakstycket monterat i tornet. Själva kranen monteras med endast en mutter man kan dra åt för hand men för säkerhets skull kan det vara bra med en speciell tappkransnyckel för att få det helt tätt.

Gummihättorna eller ”Hygienhätta” passar bra och faller inte av. Bra att sätta dit om kranen inte ska användas på ett tag.

En perfekt skumkrona är inga problem med Perlickkranarna. Något vete, havre, carafoam eller carapils behövs inte heller för att få fint och stabilt skum. Och nej en gång för alla, en proteinrast på 20 minuter runt 50-55c kommer inte förstöra skummet totalt heller. Har man problem med att få bra skum så är det andra åtgärder jag tycker man ska ta till innan man har vete i ölet bara för skumkronans skull. Men nu handlar inlägget om tappkranar…

Vill man spexa lite finns det en tappkranshandtag med en genomskinlig del som man kan fylla med valfritt innehåll. Varför inte en med humle och en med malt för att visa vad det är för sorts öl i kranen? 16 cm hög och 129 kr.

Sista gulddroppen ner i glaset. Skål!


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Lager och alebryggning

Arbetet med boken har gått in i sista fasen och jag håller på med fotografering, textkorrigering och justeringar av recepten. Just recept är konstigt nog både lätt och svårt på samma gång. Dels ska recepten såklart vara bra och med en bra spridning över stilar men även anpassade till medelbryggarens bryggmetod och smaklökar. Vilka recept jag ska ha med är spikat redan men vissa småjusteringar håller jag på och experimenterar med vilket gör att jag varken kommer kunna publicera receptet från dagens bryggning eller resonera kring bakgrunden för receptet. Men bryggningen som sådan är inget som är vigt till boken så den tänkte jag dela med mig av.
Denna öl krävde RO-vatten för att få ner karbonathalten under 50 ppm så jag rullade Braumeistern till mitt RO-filter och började samla vatten. Jag behövde ca 80 liter till denna 60l-bryggning så jag satte igång vattensamlandet kvällen före och gick och la mig. Det gick dock lite snabbare än vad det brukar göra vilket gjorde att ca två liter vatten låg i en pöl runt Braumeistern och på bryggerigolvet. Tur att Braumeistern står på stålfötter med flera centimeter upp till pumpar och elektronik så den klarar ganska tuffa tag innan det blir bekymmer och några drag med moppen så var golvet både torrt och rent.
Krossningen gick som en dans men perfekt krossresultat även om mätningen av malt innan inte var så smidig som jag skulle vilja ha den. Jag skaffade för ett drygt år sedan en 10kg-våg för att kunna mäta mer malt åt gången men den hinken jag mätte i hade för mjuk och för stor botten vilket gav konstiga mätresultat. Därför gick jag över till en mindre stålskål med liten bas men den rymmer bara 2,3 kg vilket gör att jag måste väga basmalten 4-5 ggr och plussa ihop. Inget större problem men ack så irriterande när jag nu skaffat större våg. Jag är inte sugen på att lägga 1000kr på en paketvåg modell större men någon bättre variant än kinavåg+ikeaskål måste jag få till nu när jag har en dedikerad vägstation (läs fult gammalt träskåp där vågen kan stå framme på).
Inmäskning och pH satt perfekt utan konstigheter. Mäskprogrammet jag körde var inmäskning på 38c, proteinrast 55c i 20 min, betaamylaserast 63c i 30 min, alfaamylaserast/dextrinrast 72c i 30 min och slutligen mash out på 76c i 10 minuter. Totalt tog denna procedur 2 timmar och 45 minuter vilken jag spenderade på att jobba. Efter utmäskningen lyfte jag maltröret till sidopinnarna och lakade med ca 10 liter för att få ihop min önskade kokvolym. För att effektivisera lakningen satte jag varmvattenkastrullen på hyllan på väggen med en drickaback under för att få till rätt höjd. Inte för en sekund slog det mig att jag på 10 sekunder kunde ha höjt upp hyllan istället (vilket jag nu har gjort men inte på bilden nedan), hjärnsmälta! För att senare kunna ställa min huva med ventilationsrör på hyllan som nu är 30 cm närmare taket fick jag byta min raka, stela rördel mot en betydligt mindre vilket gjorde hela lösningen lite smidigare. Det stela röret fyller förvisso inte så mycket funktion längre eftersom jag har en metallpinne mellan bryggverket och ventilationshuvan under koket för att minska kokintensiteten, så något skum upp i röret får jag inte längre. Det raka/stela vent.röret är betydligt enklare att diska än det flexibla (Lindab Drasuten) som det fastar humle i på 1000 ställen.
Återigen märkte jag hur svårt det är att mäta SG med refraktometer på vört vid lakning. Jag fick ett värde på 1.050 före lakning och 1.040 efter lakning. Inte helt orimliga siffor för 10l volymökning tänkte jag först men mätte för säkerhets skull en gång till vid kokstart, 1.050 återigen. Jag kokade sedan en timme och mätte 1.054 med både refraktometer och hydrometer så jag vet att kokstartsvärdet var korrekt men att vörten skiktat sig vid lakningen och därför gett fel mätvärde. Mäskeffektiviteten blev 89% och brygghuseffektiviteten med en stor mängd humle hamnade på 79%. Helt okej men inte magiskt. När man brygger 60l med Braumeister 50 så är mängden malt så stor i maltpipan att det blir dålig cirkulation vid mäskningen och en hel del socker blir kvar i vörten även efter lakning. Nu lakade jag med ganska liten mängd men de sista dropparna innehöll 1.034 så det fanns helt klart utrymme för att laka mer.
Koket finns inte så mycket att berätta om men efter koket blev det tvärstopp i kranen. Humlemängden satte sig som en propp men efter lite trixande fick jag igång flödet ändå med fin vört ner i hinkarna. Sista 10 litrarna fick passera genom den hederliga saftsilen som jag fick tömma på humlepellets fyra gånger då den blivit helt fylld!

Nytt för dagen
Egentligen har jag redan berättat lite om min CIP-pump (Clean In Place) men jag har inte kört den skarpt förens denna bryggning. Tanken är att med recirkulering så blir det rengjort enklare med mindre handpåläggning och med mindre mängd rengöringsmedel (PBW). Pumpen fungerade mycket bra även om jag hade kunnat önska mig ett lite högre tryck. Jag ska labba lite mer med den och kanske bygga någon hylla eller annat den kan stå på så jag slipper ha den på golvet. Om det blev så mycket mindre handpåläggning är jag dock ganska tveksam till men tanken är att även kunna rengöra fat och jäshinkar på detta sätt. Jag återkommer garanterat i detta ämne!

Maltkrossning

Inmäskad och påfylld med vatten för enkelhetens skull. Detta är precis före startknappen trycktes på.

Min pH-mätare som fortfarande levererar stabila mätvärden med snabbt resultat.

Tvättmaskinspallen med hjul på fungerar fortfarande toppen även om jag är lite mer förtjust i min bryggarbänk med mer plats på. Men ska jag fylla RO-vatten rakt ner i bryggverket måste jag ha det på hjul och det vill jag inte ha på bryggarbänken. Utrymmesmässigt och städningsmässigt är det dock betydligt smidigare med lilla pallen.

Lakvattenvärmning med min Kjell&Co-platta och Patina 36l-kastrull.

Lite testande av pump och slangar. Vattnet åker ut från jäshinkens tappkran, genom pumpen och upp i trädgårdsslangen där jag tryckt in en vörtspridare i för att sprida rengöringsmedlet.

Vörtspridaren är egentligen till för att syresätta vört men fungerar även bra till denna typ av rengöring eller för att flödeslaka med. För att den ska sitta kvar i en trädgårdsslang utan slangklämma tog jag en liten annan slangstump emellan som ni ser.

Förkultur på min gamla och fula magnetomrörare. Jag har kvar den gamla eftersom fläkten är lite kraftigare och ger ett bättre flöde än min snyggare magnetomrörare.

Redo för att lyfta maltröret.

Kristallklar vört utan några som helst större eller mindre partiklar i. Precis som jag vill ha det.

Synd att kalla detta för flödeslakning men satslakning är det ju inte heller eftersom jag inte rör om i maltbädden. Flödessköljning kanske?

Nära, nära!

Humlegårdens humlepåsar är inte vakuumförpackade längre utan fyllda med någon gas (som jag inte minns vilken just nu). Lite smidigare att få ut humlen ur men annars ingen märkbar skillnad.

Överbliven vört efter lakningen. Perfekt att frysa in till förkulturer.

Här ser man det mindre raka röret som skarvar ventilationsröret före böjen. Böjen behöver jag nog inte heller längre när jag tänker efter…

Alejäst-slurry. Halva åkte i till 20l vilket säkerligen var lite i överkant mycket.

Kylning på gång. Fortfarande ganska varmt kranvatten så det tog längre tid än önskat mot slutet.

Med stor mängd humle blir temperaturproben isolerad i botten på bryggverket. Därför visar denna 55c..

…när mitten av vörten är knappa 10 grader svalare.

Grumlig humlejuice.

Genomskinlig humlejuice. En snabb kylning ger verkligen bra druvutfällning!

Jag har justerat min uttömningskran (draining valve) i botten så det är en böj på den istället. Jag tyckte att slangen hamnade fel hela tiden innan så denna lösning blev lite smidigare. Jag använder denna kran för att diska smidigare genom att dra en slang direkt till avloppet och rengöra Braumeistern på plats.

Hydrometern med tejp på för kalibrering (även denna länk).

Vörtprov för färgreferens och smakprov.

40l till den stora och 20 till den lilla hinken.

Tappningen via saftsilen. För att få plats var jag tvungen att lyfta upp Braumeistern på diskbänken.

Vilken humlesörja! Den vill man inte ha i avloppet direkt. Några hundra gram pellets går bra men såna här mängder är att be om problem.

CIP av bryggverk.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Sommarölsträffen 2017

Som markering att sommaren börjar lida mot sitt slut kommer varje år sommarölsträffen som SHBF och Humlegårdens Ekolager arrangerar i Ekskogens Bygdegård norr om Vallentuna. För mig är det tredje året jag besöker träffen men första året jag själv är med och tävlar. Resan dit brukar ske med tåg vilket gör det lite krångligt att ta med stora fat men till årets upplaga har jag ett 9l-fat även om vi åkte med bil denna gång. Öl hade jag knappt något att bjuda på. Det är fortfarande helt tomt i kegeratorn även om jag har en hel del öl på gång. För att hinna få klart öl till sommarölsträffen jäste jag med alejäst i stället för lager som planerat och jag fick skippa lagringstid mer än kallkrashen. Även kolsyrningen blev jäktad då jag akut åkte på jobbresa de sista dagarna och alltså lämnade min öl på 0c och 3 bar! Dessa påskyndningar till trots blev mitt öl väldigt bra både till smak, doft och utseende även om en veckas lagring till skulle höjt den några poäng till. Ölet jag talar om är Mandarina Bavaria som med dess rena citrussmaker någonstans i gränslandet mellan citron och apelsin och med en markerad beska blev en riktigt trevlig sommaröl. Den stack troligtvis inte ut tillräckligt för att samla ihop så många röster men av de öldomare som smakade den fick jag bra omdömen.
Glänste störst bland ölen tyckte jag Jonas Anderssons gjorde med sin Solera Solstice-suröl som var riktigt välbryggd eller kanske främst väljäst med friska, fina smaker och en vacker komplexitet. Solera är ett sätt att jäsa främst suröl på där man jäser ett år, tappar av 75% av ölet som man flaskar och sedan fyller man på med 75% ny vört som får stå i ett år. Så håller man på tills ölet inte blir gott längre och just denna solera var inne på tredje året (rätta mig om jag har fel Jonas). Överlag ganska hög kvalité på ölen som tävlade men jag saknade lageröl som det bara fanns 1-2 stycken av. Helles och Pils är förutom APA/IPA det som mest klingar sommar, kanske ihop med veteöl och gose. Jag får försöka komplettera utbudet med det nästa år, även om det är ölstilar som inte brukar ge så många röster…
Sommarölsträffen brukar bjuda på vackert och varmt väder men denna förmiddag hade bjudit på ihållande regn vilket dock slutade lagom till vi anlände. Det ersattes av lite blåst och rusk men lagom till besökarna anlände sprack det upp och vi fick åter igen en fin sommarölsträff. Svante kanske har kontakt med gubben däruppe ändå! Tusen tack alla ni som smakade och gillade mina öl (jag hade 1,5l suröl utom tävlan med mig också) och stort tack till arrangörerna SHBF och Humlegårdens Ekolager som verkligen ansträngt sig för att bjuda på denna väldigt lyckade tillställning.

Resultatlistan

Brygdnr – Brygd – Bryggare – Poäng – Placering
105 Helgö Single IPA Bertil Messing, Birger Hedman 51 1
131 Eden Lovisa Koivunen 47 2
117 Bröl Lemongrass Ale Mathias Brorson 45 3
145 Solera Soltice Jonas Andersson 44 4
110 Grillbira Björn Ekeblom 44 5
106 Vem fan släckte lampan Bertil Messing, Birger Hedman 43 6
125 Fresh Gold Malte & Svante Ekelin 41 7
122 Asian Saison Morgan Ingemarsson 39 8
115 Bröl Gose Mathias Brorson 36 9
135 Sommar sasion Peter Svensson 33 10
142 Admiral Yi Rune Nordborg, Anton Mårtensson, Håkan Johansson 31 11
141 HKM New England IPA Isak Nyberg, Oliver Jensson, Torbjörn Sjöberg 30 12
137 röd blond Torbjörn Andersson 29 13
132 Frank Anders Larsson, Jan Vallander 28 14
140 HKM HCl-Hallonwit Isak Nyberg, Torbjörn Sjöberg och Oliver Jensson 27 15
130 Linda Maja Koivunen 24 16
136 Hovslagarns rököl Peter Zetterström Johan Henriksson Håkan Engdahl 24 17
123 Voulez-Vouz Pale Ale? Jonathon Mckeever 23 18
143 Straight up mintal Rune Nordborg, Anton Mårtensson, Håkan Johansson 23 19
120 Pale Communion Christian Annerstedt 22 20
116 Bröl APA Mathias Brorson 21 21
144 NESPA Jonas Andersson 20 22
124 All Day Blonde Jonathon Mckeever 20 23
108 Lemonparty Timo & Sebastian Berg 17 24
121 Reimersholme Christian Annerstedt 17 25
109 LemonAle Nikolai Petef, Petra Lindberg 17 26
129 Tropical Wolf Richard Lindström, Jimmy Lindeman & Gustavo Silva 16 27
102 Ernst Erik Nord 15 28
112 Sapalicious Olle Johansson 14 29
114 Raw Probiotic Gose Henrik Lindqvist 13 30
104 Hinken Bertil Messing, Thomas Nyberg, Birger Hedman 13 31
111 Hökmossens Porter Håkan Liljegren 11 32
127 Blåbärs Richard Lindström, Jimmy Lindeman & Gustavo Silva 11 33
133 Virgin Marys Golden Single Malt Anders Larsson, Jan Vallander, Leif Möller 10 34
118 New Idiot President of America Jan Tejbrant Mathias Brorsson 8 35
126 Bad Pexx Ari Vallius 8 36
101 Ja, ja, Jawohl! Joakim Pettersson 7 37
107 Mandarina Bavaria Lindh Craft Beer (Gustav Lindh) 7 38
128 Roffe, vän till Leffe! Jonas Gönczi 7 39
138 Björkbackens Saison Lars Callert 6 40
103 Fådda Blommor Thomas Nyberg, Bertil Messing 6 41
134 Ullbro Ipa Peter Svensson 6 42
139 Björkbackens svarta får Lars Callert 6 43
119 Shrinky Dink Rebecca Foreman, Thomas Mead, Stefan spett 0 44
113 An American Clown Anders Gustavsson struken
146 Strawberry Twist Peter Herzig struken


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...