Monthly Archives: november 2020
Winterpils (P21)
Att anpassa mina bryggdagar efter yttre omständigheter tycker jag inte alls om men vad gör man när det plötsligt stinker klor från vattenkranen och kommunen går ut med information om att vattnet är otjänligt. Detta var i lördags eftermiddag precis när min plan var att fylla upp bryggverket med allt bryggvatten, värma till 50+ grader för att spara tid till morgonen efter men det gick med andra ord inte. Inte ens när vi skulle gå och lägga oss var klorproblemet åtgärdat så därför valde jag snabblösningen att endast värma 100 liter till betaamylasrasten först och medan den rasten vilade, fylla på med 100 nya liter på värmning i vörtpannan till alfaamylasrasten. Detta påverkade säkert pH:t i betaamylasrasten till det lägre men jag valde att inte mäta det. Det man inte vet mår man inte dåligt av.
Liksom förra bryggningen valde jag att flytta mäskvattnet direkt från kokande i vörtpannan via plattvärmeväxlaren där jag reglerade temperaturen till 69c för att landa på 63°C i mäsken (enligt Beersmith). Förra gången kylde jag via “diskmaskinskranen” på undersidan av blandaren men den är skapt mer enligt principen fullt ös eller inget, vilket gör det mycket svårare att finjustera flödet. Denna gång kopplade jag gardenakoppling till ordinarie kökskran men tji fick jag, för det var precis lika svårt att få en stabil temperatur denna gång. Men när den väl satt, efter att ha sprungit fram och tillbaka mellan kranen och termometern 20 ggr, så landade jag tillslut på 62,8°c i mäsken och på alfarasten 72,9°C och det anser jag vara väl godkänt.
Med mina välisolerade tunnor känner jag inte något jättestort behov av att recirkulera vörten under själva mäskningen men kanske adderar jag den funktionen i framtiden eftersom jag ändå använder mig av pumpen för att göra recirkuleringen vid utmäskning (vorlauf) före flytt till koket. Vörten blir väldigt klar och fin på bara någon minut så konstant recirkulering skulle möjligtvis ge mig en något mer homogen temperatur i mäskbädden med en samtida ökad risk för oxidering och kanalisering.
De senaste bryggningarna med tvåhektolitersbryggverket har jag reflekterat över om Lauterhelixens placering i ytterkant i mäsktunnan skulle ge ett dåligt utbyte från mitten av mäsken så denna gång testade jag att lägga den som en åtta istället så det blev ett kryss i mitten på mäsken. Kanske att jag eventuellt såg en lite jämnare dränering men jag tror främst det hade gjort skillnad om jag hade lakat istället för att använda hela vattenvolymen på samma gång. Det blev istället lite lurigare att röra om i botten vid inmäskning så jag ska fundera på vilket alternativ jag ska använda mig av i framtiden.
Tvåstegsinfusionsmäskningen som det handlade om gick galant med väldigt lite skum från omrörning och senare vid kokstart belönades jag med en krämig och mycket vit varmdruv som jag skummade av i vanlig ordning. Denna bryggning var premiären med mina nysvetsade stativ till bryggverket och de fungerade perfekt. Oerhört stabila med 0% ranglighet trots maxade tunnor. De var precis så lätta att svabba under som jag hade hoppats och nu har även plastfötterna kommit med posten, de passade perfekt. Även det nya locket till mäsktunnan fungerade bra efter en liten modifikation för att det inte skulle kunna ramla ner i hålet.
Ventilationsröret har jag nu satt fast i en av mansluckorna på locket till vörtpannan och det sitter som berget. Förutom smidigheten med att röret inte behöver justeras så blir det mindre kondensdropp på golvet. Efter kok körde jag en lätt och betydligt kortare whirlpool än jag brukar men den blev ändå riktigt bra. Väldigt lite vört som blev waste i slutet.
Receptet
Det här är den tyska pilsner som ska klara av den feta julmaten men även ta mig genom den mörka vintern, så därför satsade jag på en tydligt markerad beska med hjälp av högre bittergiva, lite CaSO4 i mäsken, dubbla mängden NaCl mot vad jag annars har (för det där riktigt nordtyska inslaget) och lägre FG genom längre betaamylasrast. Jag ville även ha en något lägre stammvörtstyrka vilket även det bidrar till lägre FG men jag fick lite för bra utbyte denna gång så jag fick hoppa över det denna gång. Jag är inte så förtjust i att justera stammvörtstyrkan med varken uppåt med DME eller nedåt med vatten utan jag justerar i process och recept till nästa bryggning istället. Det är inget fel om man vill justera men det tilltalar inte mig bara.
Summering
Det här var en av de bättre bryggdagarna i år trots den märkliga starten. Allt flöt på jättebra och det var riktigt roligt att brygga vilket det inte alltid är, framförallt inte sista två timmarna på bryggdagen när det mest är disk och slask kvar. Jäsningen var i full gång på 10°C redan morgonen därpå vilket självklart beror på jästens pigghet.
Locket som inte är original och därför några millimeter för stort eller för litet hur man nu ser på det. Jag löste problemet med fyra muttrar och bultar för ramlar locket ner i tunnan är det stört omöjligt att få upp det igen.
Lauterhelix i en åtta med hjälp av en rostfri ring.
Jag slant med 25kg-påsen när jag vägde upp malt. Tur att jag hade en lite sopskyffel i närheten.
Inmäskning.
Skum efter inmäskning.
Alfarasten maxade verkligen bryggverket upp till 220 liter!
Flytt från mäsktunna till vörtpanna, inte genom plattvärmeväxlaren då såklart.
Den dränerade mäsken som nu bytt namn till drav, eller hönsfoder det blir av det i mitt fall. Totaltvikt om vi antar att malten bundit 08,l per kilo? 58,3 kg!
Skummet vid uppkok.
Med ena locket på koket lite på glänt så sugs luft ner där och ut genom skorstenen (ventilationsröret) precis som med en offset smoker. Väldigt smidigt att slippa fläkt trots att jag kokar så pass mycket.
Det är en speciell känsla att sticka ner armen i det där hålet även med grova brygghandskar. Ånga är hett!
Sista humlegivan. 200 gram Saphir.
Ny jästkultur (tv) och min gamla som nu får jobba för sista gången. Minst hälften är tjock slurry när den inte är nymatad som här så i den högra är iallafall 2,5 liter tjock jästslurry. Jämför det med 40ml för en Whitelabs till en kostnad av 89kr. Nu håller inte min jäst samma renhet som Whitelabs såklart men skulle jag köpa motsvarande mängd i små purepitch-förpackningar (63 stycken) blir det 5000kr och ett j*vla klippande av små paket.
100 liter vört som jäses temperaturstyrt. 50 liter hamnade i matkällaren som nu håller 12c. Sen så lakade jag mäsken en omgång som inte hamnade i koket vilket gav mig 25 liter vört som kommer bli 4.4% när det jäst färdigt. Ett så kallat bruksöl…
Vörtprovet för att bedöma färg, genomskinlighet och mäta OG på.
Recept
| (P21) Winterpils (Tysk pilsner) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchsize: 140 l
Total amount of malt: 32367 g
Fly sparge with -10 l water at 75,6 C
Total amount of hops: 400 g
Recommended starter size: 18,63 l / 2699,3 Billion cells.
|
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Mr Malt
Bryggstativ i stål
Ni minns säkert när jag skruvade ihop mina två bryggbänkar i impregnerat trä ni ser på bilden ovan. De klarar precis hur mycket vikt som helst och är grymt stabila men speciellt smidiga eller snygga är de inte i ärlighetens namn. Måste det vara snyggt då? Jo lite ändå tycker jag, men så lägger jag ju ut bilder för allmänt beskådande. Min kunskapsbrist när det gäller svetsning i kombination med överblivet virke gjorde att jag valde dessa trämonster men ganska snabbt ledsnade jag på att inte kunna hålla rent och torrt under mina stora 200-liters-pannor. Några färdiga stativ lyckades jag inte hitta tros mycke letande men så hittade jag plötsligt en lösning!
Efter en snabb svetskurs hos min kompis Björn så sågade jag till fyrkantsrör i stål 30x30mm från Byggmax som jag sen svetsade ihop, slipade och sen målade med hammarlack, eftersom de inte var av rostfri stål. Resultatet blev jag väldigt nöjd med, speciellt för att vara första gången jag svetsar och jag måste även säga vilken skillnad det är att jobba med riktigt bra verktyg! Björns såg för att såga i stål var som att skära i smör med. Stativen gjorde jag till 65x65cm med ben på 30cm vilket ger en höjd på 33cm. Perfekt arbetshöjd till mina stålmonster där jag behöver ett visst fall för att flytta vört med pump men även för att diska på plats. Jag väntar på att få några beställda plastfötter att sätta under benen men sen ska det testbryggas. Hoppas min konstruktion håller bara!
Björns yta för grovarbete utomhus.
Den här sågen var helt suverän.
Min fula ritning. Måttet på mittpinnen är fel om någon nu mot förmodan skulle få för sig att använd denna ritning för eget bruk.
Rören köps i tvåmeterslängder vilket jag sen fördelade ut mina bitar på för att få så lite svinn som möjligt. Jag räknade ut att nio meter skulle gå åt till mina två stativ. Men så på Byggmax så brinner en säkring i skallen på mig och jag köper nio stycken rör istället. Jag får bygga mig något annat i framtiden för byggmaterial går inte lämna tillbaka tyvärr.
Det är lite svårt att se på bilderna men själva ramens hörn är snedsågade i 45° vinkel för att belastningen på benen ska komma uppifrån. Mina bryggkärl belastar både i ytterkanterna och i mitten/botten, så därför satte jag en mittpinne för att fördela vikten.
Ska sanningen fram så svetsade Björn (in action på bilden ovan) det ena stativet och jag det andra efter att ha sett hur han gjorde.
Sågad, svetsad och slipad. En färdig och en kvar att göra. Det var riktigt kul att svetsa, synd bara att det kostar en rejäl slant om man ska ha bra grejer.
Målat och färdigt. Hammarlacken ska appliceras i tjockt lager men hur tjockt då? Första lagret målade jag lite för tunt så jag smaskade på med lager två. Då fick jag lite rinningar på några ställen. Det får vara killräckligt bra för denna gång så får jag slipa och måla det när de behöver bättringsmåla om några år.
Hammarlackens vackra krackeleringar.
Här är stativen på plats under bryggverket. Plastfötterna är gråa så de kommer inte synas men skydda rören från att fukt ska krypa in och bilda rost från insidan men kanske främst skydda det fula golvet (ja det är dags att måla igen).
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Mr Malt
Beeras Bira
En del av oss föredrar att läsa böcker eller titta på Youtube för att lära oss nya färdigheter medan andra föredrar mer “hands on” eller “learning by doing”. Så när min goda vän Björn, eller Beera som kan främst kallas, ville komma igång med ölbryggning för två år sedan så höll jag en liten bryggkurs som tack för allt han hjälpt oss med i renoveringsväg. Men från att se mig brygga med Braumeistern i mitt lilla bryggeri till att själv skaffa en helt annan utrustning och komma igång och brygga själv tog tid. Beera, som har energi som en Duracellkanin, har dessutom 1000+1 andra projekt igång samtidigt så vi kom fram till att en kick-off behövdes. Därför körde vi en bryggdag hemma hos Beera där han skulle göra merparten av jobbet själv med sin egna utrustning och där jag instruerade och övervakade istället; Learning by doing, precis som när han lärde mig att svetsa. Beera saknar fortfarande en del utrustning till sitt bryggeri och för att underlätta framtida inköp av t.ex. mäskkärl, värmekälla, kylkapacitet (och 10-20 andra val ända fram till servering) så fyllde jag på med min utrustning för att göra bryggutrustningen för dagen komplett. Till exempel blev det lätt att se att en modell större mäskkastrull kommer passa bättre nästa gång…
Utrustning
Många som börjar brygga öl idag väljer antingen Brew-in-a-bag (BIAB) eller något av alla enkärlsbryggverk (som är en typ av BIAB de också) som finns där ute. Vi var först inne på BIAB i kastrull till Beera men han vill gärna göra lite större satser som fyller två fat och där blir en BIAB-påse plötsligt tung, knölig att hantera och det blir väldigt blaskigt och slaskigt när påsen ska avlägsnas. Jag ser BIAB som en utmärkt startmetod att lära sig brygga på eller om man vill kunna brygga en snabbsats men i långa loppet tycker jag andra lösningar är bättre för att få renare vört i koket och mer flexibilitet med vörtstyrka. Enkärlsbryggverk strök vi snabbt från listan eftersom det inte är lika hantverksmässigt kul som att brygga manuellt och “nu får det lov att räcka med knappar och appar”. Alltså föll valet på ett upplägg liknande det jag själv har byggt ihop med mina två isolerade tankar, en tvåkärls-setup med infusionsmäskning med enkla möjligheter att ändra eller justera bryggmetod i framtiden samt möjlighet att diska med högtryckstvätt om man så vill.
Beera vill koka utomhus med gasol eftersom han har bra möjlighet till det bredvid sitt bryggutrymme. Hans bryggmetod går ut på att värma allt vatten till hela satsen (ca 55–57l) i en 60l-kastrull och sedan vid drygt 70°C flytta 25l med hjälp av gravitation via en silikonslang ner till en isolerad 50l-kastrull (36l just denna bryggning) med falskbotten i form av en Lauterhelix och där malten redan är på plats. Efter omrörning med efterföljande kombirast på 65-65°C i en timme så recirkuleras vörten manuellt med en plastkanna, ca 3-4 ggr och 2-3 liter per gång (en så kallad Vorlauf). Därefter töms mäsken på vört sakta ner till kokkastrullen som nu hoppat ner två nivåer. Där kokkastrullen stod placeras ett tillfälligt kärl dit det förvärmda lakvattnet (nu 76°C) hällts över. Lakvattnet flyttas till mäskkärlet i samma takt som mäskkärlet töms på vört och lakas med metoden “flödeslakning”. Detta fungerar som ett trekärlssystem med en Hot Liqour Tank (HLT) fast istället för att värma vattnet i ett tredje kärl så går valfri snabb lösning användas, t.ex. en jäshink eller i detta fall Beeras jästank som blev lite småpaströiserad i samma veva.
Receptet
Beera gillar främst ljus lager så dagen före bryggdagen skapade jag ett recept på en fyllig men torr pilsner där beskan är markerad men inte stor som de nordtyska utan mer åt det danska hållet. Alkoholhalten skruvades också upp en aning till en exportnivå (ca 5,6%) för att få lite kraft i ölet. Humlen delade jag upp i en bittergiva och en enkel smak/aromgiva på 15m. För enkelhetens skull tog jag med en dryg dl slurry lagerjäst även om just detta öl kommer jäsa lite varmare, ca 15°C omgivningstemp och ostyrt.
Bryggdagen
Jag anlände till Beera som bor ett stenkast bort med nykrossad malt, kastrull och lite diverse utrustning klockan nio en fin och solig lördagsmorgon i mitten av November (hur ofta händer det?). Han hade fått instruktioner om att värma knappt 60l vatten till 70+°C och mäskvattnet var nästan uppe i temperatur när vi satte igång. Inmäskningen gick galant med ca 65°C erhållen mäsktemperatur, perfekt! Eftersom vi mäskade utomhus fyllde vi på med några liter 80°C vatten efter en halvtimme för att hålla jämn temperatur i mäsken.
Efter en mäsktimme togs 2-3 liter vört tre gånger och återfördes på en hålslev för att inte störa mäskbädden men det skulle nog ha räckt med två gånger för vörten såg jättefin ut. När 1/3-del av vörten sedan vandrat ner i kokkärlet via silikonslang så fyllde vi på mäskbädden med 76-gradigt lakvatten i snarlik takt. När mäskbädden var tömd på vört lyfte vi upp den nu väldigt tunga kokkastrullen på gasolbrännaren men för att göra det kontrollerat krävdes två personers styrka. Gasolbrännaren av märket Muurikka saknade de vindskydd som finns på dagens modeller så det tog en väldans tid att nå kok med de ca 45 literna vört. Först efter vi lagt ett gäng rostfria plåtar runt brännare kom effekten upp lite men här hade vi säkert kunnat spara både 30 och 45 minuter av bryggdagen. Vi får se om det blir en kraftigare brännare eller stödvärme i form av doppvärmare framöver.
60 minuters kok puttrade på utan några konstigheter och vi grillade korv under tiden. Proteinerna i vörten koagulerade mycket fint och det totala utbytet blev i högsta laget både från mäskningen och koket där det steg hela 8°ö! Detta trots att vi hade locket delvis på kastrullen för att få bra rull i koket. Om det var det långa väntan på uppkok eller att vi kokade utomhus som gav den stora koncentreringen är lite oklart men vi skippade att spä ut med vatten efter kok även om det var en punkt vi diskuterade.
Kylningen med min medhavda kylspiral gick snabbt och vörten blev kristallklar ner i den rostfria jästanken. Att diska utomhus är oerhört smidigt och trots den långa väntan på kok så var bryggdagen ändå avklarad på 5,5 timmar. Sammanfattningsvis en mycket lyckad och framförallt trevlig bryggdag med trevligt umgänge. Ännu en ölbryggare har startat sin resa mot nya drycker…
Värmning av totalmängden vatten.
Min Lauterhelix som är anpassad till mitt 200l-bryggverk. Här i en 36l-Patina.
Fahrenheittermometer går ju det med efter lite googlekonvertering.
Kokpall med gasol.
Flytt av vatten till malten.
Beera mäskar in.
Inte för snabb recirulering nu, vi vill inte ha en ”stucked mash”.
Tillbaka till mäskbäddens topp på en hålsslev för att inte störa bädden som nu agerar filter.
Vörten kokad och kyld. Flytt till jästank och slutligen en lycklig Beera!
Receptet
| Beeras Bira | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchsize: 40 l
Total amount of malt: 9005 g
Batch sparge with 3 steps (Drain mash tun , 16l, 16l) of 75,6 C water
Total amount of hops: 150 g
|
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Mr Malt
Senaste kommentarer