Perlick 630SS och 630PC

När jag köpte min fatanläggning tyckte jag det var en ganska stadig investering så när det dök upp ett mycket billigt begagnat tapptorn med två kranar på en köp&sälj-site slog jag gladeligen till. Mina två kromade kina-kranar har fungerat helt okej i några år och även om flödesregleringen inte gör mer än sänker hastigheten på flödet (lika mycket skum) så har kranarna fullöppet fungerat, som sagt, helt okej. När jag började syna innankromet i närbild såg jag dock att uppbyggnaden av diverse mindre angenämt börjat gro och även om jag rengör kranarna med jämna mellanrum så insåg jag att själva konstruktionen tyvärr främjade tillväxt med en rad tveksamma håligheter och diverse fjädrar etc. Själva tornet i sig var det inget fel på förutom kanske någon mindre repa så ett dubbelt kranbyte skulle räcka för att ge nytt liv åt tapputrustningen och min nyrenoverade kegerator. Jakten på något seriöst och med så få rörliga delar som möjligt började men slutade tvärt när jag läste detaljerna om Perlick-kranarna. Med en konstruktion som ger minimal kontakt med ölet när den är stängd och med total avsaknad av håligheter och fjädrar finns helt enkelt inga utrymmen som kan ge de bekymmer jag haft tidigare. Perlick har funnits ganska många år och med en rad olika modeller på marknaden och mest aktuell just nu är 630-modellen som finns både som rostfri (SS) för 599 kr, krom (PC) för 349 kr samt som rostfri med vacker guldfinish men samma kran går egentligen igen i modellerna 650, 680 och 690 fast med eller utan flödesreglering och/eller creamer. Kostar då ytterligare någon hundralapp till. Just creamer har jag som funktion på mina gamla kranar och den går ut på att man för kranen bakåt för att skapa ett hindrat flöde med turbulens och endast skum kommer ur kranen. Detta för att kunna fylla ett skumfritt glas öl med skum antar jag men för mig är den nödlösningen inte så attraktiv då jag vill ha skum ur alla mina öl direkt ur kranen och jobbar ganska hårt för att uppnå perfekt skumkrona redan i receptstadiet men även genom varje steg av bryggningen. Jag har med andra ord känt väldigt lite behov av en creamer men det finns säkert de med andra flöden och bryggtekniker som tycker funktionen är ovärderlig, ”horses for courses”… Flödesreglering däremot är till för att hindra för mycket skumbildning, något som jag valt att göra med tryckfall i ölslangen istället med hjälp av sytråd. Sytråd är en ölslang med betydligt mindre diameter och kallas ibland för restriktorslang. Det tryckfall det innebär att ölet tvingas genom den smalare slangen minskar mängden skum väsentligt och det går att ha en väldigt lång sytråd utan att den för den sakens skull skulle innehålla så mycket öl. Det finns några andra tillverkare som har en minst lika bra konstruktion som Perlick (t.ex. Intertap) men de saknar återförsäljare i Sverige och jag tycker dels om att ha garantier på det jag köper men jag försöker även värna om de Svenska hembryggarbutikerna. Jag vore en hycklare om jag inte erkände att det blir något spontan-kina-köp någon gång ibland men det är väldigt sällan jag blir imponerad av kvalité, service eller leveranstid. Områden som de svenska butikerna verkligen skämmer bort oss med!

Tillbaka till Perlickkranarna. Jag har utvärderat den rostfria 630SS mot den kromade mässingskranen 630PC under sommaren och konstruktionsmässigt och användarmässigt är de helt identiska. De tappar upp öl riktigt bra med perfekt flöde och inga konstiga bågar eller annat som kan ge onaturligt skumbildning. Bägge har så kallad ”forward seal” vilket stänger av flödet i den främre delen av kranen vilket gör att endast själva frontröret behöver tömmas vid varje användning istället för hela kranen vilket är vanligt med andra tappkransmodeller. Det tog lite tid att vänja mig med att kranarna saknar fjäder och inte stänger av sig själva med som mina gamla gör men Perlick är väldigt trevliga att öppna och stänga ändå med skön känsla i rörelsen. En stor fördel mot mina gamla är att Perlick inte droppar mer än 0,5 sekunder, och max 1 droppe, efter kranen stängs. Tidigare stod jag och väntade på ett antal droppar i säkert 10 sekunder vilket man snabbt tröttnar på. Med andra ord behöver jag alltså inte diska spillbrickan mer än var tredje dag mot varje kväll som tidigare eftersom de gamla kranarna även gärna höll kvar lite av sista dropparna en längre tid med vakuum, för att sen dumpa ölet när jag precis tagit tre steg därifrån. Det enda som skiljer de två kranarna åt förutom priset är ett minimalt designsträck på PC-variantens pip där rostfria kranen är helt slät. Jag antar att man gjort så för att enkelt kunna skilja de åt för utseendemässigt annars är de helt identiska. Priset skiljer som sagt en del och det är 349 kr mot 599 kr. Inte helt obetydande om man ska köpa en uppsättning kranar till en keezer t.ex. Vad man väljer är en smaksak och jag har haft för lite tid på mig att utvärdera de mot varandra i ett långtidstest. Självklart kommer den rostfria och dyrare kranen hålla längre och klarar mer stryk men hur mycket och hur länge är oerhört avvägt på hur mycket man utsätter kranarna för. Bägge kranarna har möjlighet att ansluta growlerfyllaren och den sitter som gjutet i bägge.
Mitt samlade omdöme om Perlicks 630serie är att det är väldigt hög kvalité, känsla och finish på grejerna. Snygga är de verkligen också!

Detta är själva kranen utan några tillbehör.

Till vänster, 630 PC i krom med det lilla sträcket eller böjen en halv centimeter under P:et. Syns kanske en aning tydligare på nästa bild:

Så här ser kranen ut i genomskärning med kulan som sluter tätt i framkant. Bilden är lånad från tillverkaren.

Den mest avancerade modellen 690SS med flödesreglering har lite mer delar till höger på kranen och med creamerpiggen som alternativ (5B). Här syns även hur kranen monteras mot ett bakstycke där man får köpa olika beroende på användningsområde. Jag köpte såklart ett bakstycke för tapptorn:

Monteringen inne i tapptornet. Kanske inte den tydligaste bilden men på metallröret i bakände sitter vanlig ölslang med en oetikerklämma. Efter någon centimeter har jag en John Guest-övergång till sytråd som sedan går 1,5m till en likadan JG-koppling så ölslangen får fortsätta till kulkopplingen på fatet. Sytråden begränsar som sagt flödet men gör också att väldigt lite öl står i tapptornet mellan användningarna och jag har därför varken behov av isolering av tornet eller någon kylning. Hålet ner till kegeratorn är preciiiis så jag får ner två sytrådar och jag får ingen kondens på tapptornet ens på varma sommardagar.

Till mina nya kranar köpte jag även tapphandtag i metall som är tunga och stabila med skönt grepp.

Forwardsealkulan inne i kranen. Lite svår att se tyvärr.

Bakstycket monterat i tornet. Själva kranen monteras med endast en mutter man kan dra åt för hand men för säkerhets skull kan det vara bra med en speciell tappkransnyckel för att få det helt tätt.

Gummihättorna eller ”Hygienhätta” passar bra och faller inte av. Bra att sätta dit om kranen inte ska användas på ett tag.

En perfekt skumkrona är inga problem med Perlickkranarna. Något vete, havre, carafoam eller carapils behövs inte heller för att få fint och stabilt skum. Och nej en gång för alla, en proteinrast på 20 minuter runt 50-55c kommer inte förstöra skummet totalt heller. Har man problem med att få bra skum så är det andra åtgärder jag tycker man ska ta till innan man har vete i ölet bara för skumkronans skull. Men nu handlar inlägget om tappkranar…

Vill man spexa lite finns det en tappkranshandtag med en genomskinlig del som man kan fylla med valfritt innehåll. Varför inte en med humle och en med malt för att visa vad det är för sorts öl i kranen? 16 cm hög och 129 kr.

Sista gulddroppen ner i glaset. Skål!


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

9 Comments

  1. Svara
    Micke 2017-09-03

    Snygga bilder och bra artikel! Kör själv med den kromade varianten och är mycket nöjd. På temat skum förresten, jag blev nyfiken hur du resonerar kring bryggtekniska och ingrediensmässiga faktorer för att skapa ett bra och hållfast skum i dina öl? Förutom det uppenbara med rena glas (och ren mustasch) och en bra upphällningsteknik? Kanske är ett ämne för ett helt eget blogginlägg! 😉

  2. Svara
    Lindh 2017-09-03

    Jo absolut är det ett helt inlägg i sig. Finns minst ett tjugotal faktorer som påverkar skummet.

    • Svara
      Micke 2017-09-03

      Hoppas du hinner skriva ett sånt inlägg nån gång framöver! Vore intressant att höra som sagt. 😊

  3. Svara
    Lindh 2017-09-03

    Kommer i boken om inte annat 😉

    • Svara
      Micke 2017-09-04

      Grymt! 😜

  4. Svara
    Fredrik Fältskog 2017-09-07

    Har precis börjat att använda Perlick 630ss.
    Tog bort den enkla picnickranen,satte dit perlicken men det blev väldigt dåligt flöde.
    Måste öka till 1.5 bar för att få någorlunda hastighet .
    Bytte till en kortare sytråd 1.2m och det blev givetvis bättre.
    Vad ska serveringstrycket ligga på ett ungefär?

    • Svara
      Lindh 2017-09-07

      Jag kör samma serveringstryck som jag vill ha kolsyra i fatet. Dvs 1.2 bar på 7c. Sen har jag sytråd därefter för bra flöde
      Och bra skum.

  5. Svara
    Mikael 2017-10-11

    Hur ofta rengör du tappkranarna?

    Låter du dem vara ikopplade så länge ölen i fatet är kvar?

    • Svara
      Lindh 2017-10-11

      Mindre rengöring med en kaffekopp hett vatten någon gång i veckan. Orentlig rengöring med pbw/starsan 2-4 gånger per år.
      Jag kopplar in på ett nytt fat, låter det sitta tills fatet är tomt och sedan över till nästa fat. Oftast byts fatet en gång i månaden per kran om jag har två igång. Har jag fler fat i kylen med picnic-kran tarbdet lite längre tid.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *