(Reklam: I samarbete med Mr Malt)
Jag vaknade denna septembersöndag av att det åskade så kraftfullt att hela huset skakade. Kort därefter kom en större åskskur som gav mig morgonmys i form av översvämning i bryggeriet, eftersom avloppet där hänger ihop med breddavloppet på garagenedfarten i vilket det samlats löv som täppte till. Jag var med andra ord på rejält dåligt humör och övervägde att strunta i denna bryggning men det var det tur att jag inte gjorde…
September var ovanligt varmt så några lagerjäsningstemperaturer i matkällaren var det inte tal om men nu var helles-suget uppskruvat till max så därför delade jag upp vörten på tre jäshinkar varav två placerades i min jäskyl på 9.0°C. Jag föredrar att ha hela jäsningen samlad i en tank men nöden har ingen lag.
Huvudingrediens denna gång var 93% Weyermann Barke pilsnermalt med stöd av 5% Weyermann Barke Münchnermalt för brödighet samt 2% Syramalt mest §för pH:ts skull. Humlemässigt körde jag lite Magnum som bittergiva och Hallertauer Mittelfrüh som smak/aromgiva. Jästen tog jag en ny storförpackning Fermentis W 34/70 vilket mängdmässigt var lite i överkant för mina två jäshinkar men eftersom jag återanvänder jästen så spelar det ingen roll.
Krossningen gick galant med en kross som nöp tag direkt i malten och med ett snyggt krossresultat på 1,0mm spaltbredd. Att jag måste stå och hålla i ”gaspedalen” på borren för att köra den i lagom hastighet är lite tjurigt men den klarar verkligen inte att starta krossningen på ett stegs långsammare inställning och att få den halv nedtryckt är stört omöjligt. Inmäskning landade på 64,4c så ynka 1,4°C högre än planerat vilket duger alldeles väl. 45 minuter fick mäsken recirkulera innan sista tredjedelen varmare mäskvatten petade upp temperaturen till 71°C som hölls i 30 min. Med det varmare sommarkranvattnet fick jag inte ner vörten kallare än 17°C men jag pitchade jästen direkt ändå för att skydda vörten mot syre även fast jästen inte trivs med en initial temperatursänkning. OG satt perfekt på 1.048.
Helt okej krossning med hela skal och kärnor i 3-4 bitar.
Det gula spännbandet fungerade utmärkt för att hålla lagom hastighet på min gamla Bosch-borrmaskin men på Biltemaaset går det alltså inte, alls.

Vörtens disighet precis i början av betaamylasrasten…
…jämfört med en halvtimme senare.
Riktigt vitt skum vid uppkok.

Hittade en kvarglömd äldre påse Mittelfrüh som fick duga, den hade ju ett år kvar till bäste före och sen ska en helles inte vara speciellt humledominant.
SG-mätning halvvägs genom koket.
PH:justering och sedimenteringshjälp sista kvarten.






Gyllengul blank öl med hög, mycket stabil skumkrona.
Aromen består av extremt kraftfulla, friska maltsmaker med enorm gräddighet och balanserande brödighet.
Medel örtighet och lätt träighet finns i bakgrunden.
Medel beska för stilen.
Inga tydliga alkholtoner.
Smaken är en maltbomb av ljus malt med ljust bröd och kex som stödsmaker.
Oerhört gräddig och maltig på ett väldigt elegant och tilltalande sätt.
Välbalanserad men med nästan för mycket ljus maltsmak!
Hög kolsyrenivå.
Teknisk kvalité, fullgod
Övriga kommentarer och råd
Helt sjuk öl, såna enorma ljusa maltsmaker har jag aldrig upplevt i en ljus öl innan! Jag är småchockad över att en helles kan smaka så mycket malt när det bara är ljus malt, precis som en imperial stout i upplevelsenivå.
Denna omgång är klart en av mina absolut mest lyckade hellesbryggningar, om inte den allra bästa. Extremt svulstiga och överdådiga maltsmaker, verkligen en smakexplosion! Den här är jag extremt nöjd med.
Som att dricka pilsnermaltsjuice lika pigg och fräsch som ett ärtskott (dock ej att jämföra med vört).
Eftersom jag gjort exakt samma recept väldigt många gånger så är det lätt att konstatera att det här bara handlade om bryggprocessen och jäsningen. Mer lågsyre/LODO än så här tror jag inte går att få till om det nu ens skulle vara önskvärt. Första provsmakningen skedde fyra veckor efter bryggdag och smakade magiskt redan så så min helles behöver absolut inte lagras länge.


| Lindhs Helles H44 (Helles) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchsize: 142.00 L
Total amount of malt: 31111 g
If steeping, remove grains, and prepare to boil wort
Total amount of hops: 250 g
Recommended starter size: 20.00 L / 2513.1 Billion cells. BrewNotes |
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Mr Malt
Sjukt inspirerande! Jag hade gärna velat läsa mer om ditt tillvägagångssätt inom Lodo-bryggning.
Jag skrev om metoden för 9 år sen men jag har justerat mitt tillvägagångssätt en del sedan dess vilket står i många inlägg men inget separat. https://www.lindhcraftbeer.com/2016/07/low-dissolved-oxygen-lodo/
I korta drag; har i socker och jäst i bryggvattnet kvällen före bryggning och flytande lock vilket äter upp syret. Jag maler malten precis före inmäskning och har sulfit i bryggvattnet. Sen i med malten i tom mäsktunna och fyller vattnet underifrån. Efter kort omrörning recirkulerar jag vörten via pump/slang med flytande lock. Efter mäskningen (ingen lakning genomförs) flyttar jag vörten till kokkärl där ett flytande lock väntar. Jag kokar som vanligt. Sen flytande lock under whirlpoolen. Primärjäsning som vanligt fast kolsyran från jäsningen är kopplad via slang till mina fat som byter/blåser ut luften med co2. När 5°Ö återstår av jäsningen flyttar jag till fat för spundning/kolsyrejäsning.