Monthly Archives: juli 2020

Oktoberfest 2020


Den officiella Oktoberfesten i München må vara inställd 2020 men det hindrar mig inte från att brygga en egen Oktoberfestöl. Jag vill helst ha den ljusa varianten, en festbier/Export, som är den stilen som serverats på Wiesn sedan 70-talet. Ursprungligen var det en Märzen som bryggdes för ändamålet men den har alltså ersatts på festen eftersom den inte är lika lättdrucken. Styrkan på en ljus Oktoberfestöl är oftast något svagare än den snarlika ljusa Maibocken men hamnar stilmässigt under Export och inte Bock-klassen. För att göra den extra lättdrucken använder jag mig inte av någon karamellmalt i mitt recept utan endast pilsnermalt, münchnermalt och lite syramalt (för både pH och smakens skull). Beskan ska finnas som stöd och balans men absolut inte vara påträngande och detsamma gäller humleprofilen i övrigt. Receptet denna gång är alltså väldigt snarlikt det som finns i min bok.
Mängdmässigt siktade jag på 100 liter efter kok eftersom det är en rimlig volym i nya bryggverket och det är även max vad jag kan jäsa temperaturkontrollerat för tillfället. Jag behöver laborera med mindre mängder i stora bryggverket först innan jag känner mig trygg med att ha låga nivåer i kärlen på grund av filter, pumpflöde och mäskens bedd/höjd-förhållande.

Utrustning denna gång
Utrustningsmässigt har det tillkommit en till bryggbänk eftersom den vagn jag fick av en kompis blev för stor och klumpig. Istället snickrade jag snabbt ihop en precis likadan bänk som jag redan har till vörtkokaren. Projektet att få ihop två underreden i järn/stål är dock inte avbrutet utan det är fortfarande planen på sikt eftersom jag tycker mina träbänkar är för stora och bulkiga.

Som flytande lock fick jag återgå till att låna Brewtoolslocket eftersom jag inte återhämtat mig efter debaklet med paellapannan som rostade. Brewtoolslocket är alldeles för litet men bättre än inget tills vidare. Jag har ju även mina antioxidanter som skydd så det borde gå att hålla syrenivån i schack ändå tycker jag.

Smalare spaltbredd
Sedan förra gången är min spaltbredd på min kross justerad och denna gång har jag helt förlitat mig på det visuella resultatet och inget på bladmåttet. Eftersom alla krossar är olika gällande mönster, räfflornas höjd, valsarnas diameter, valsarnas bredd, valsarnas antal och slutligen valsarnas hastighet så är det svårt att jämför olika krossars spaltbredd i millimeter. Jag har länge mätt upp 0,8mm men efter lite varierande mäskutbyte skruvat upp spaltbredden successivt ända till 1,2mm vilket inte har hjälpt. Som jag skrev i förra inlägget så fördjupade jag mig å det grövsta i maltkrossning och efter att ha testkrossat orimligt mycket malt mäter jag nu 0,4mm på undre valsparet. Betyder det att jag krossar på 0,4mm? Nej det betyder enbart att jag använder 0,4mm-bladmåttet för att få till samma inställning, min exakta bredd är okänd. Nog tjatat om detta ämne…

Flerstegsinfusionsstegmäskning
Jag har inte spikat vilken stegmäskningsmetod jag ska använda i nya systemet utan jag testar mig fram fortfarande. Hittills har jag kört enstegsinfusionsmäskning, HERMS (vörten passerar i en slinga genom ett varmt vattenbad) och denna gång tvåstegsinfusionsmäskning vilket innebär att man först mäskar in med en bestämd mängd vatten för att sedan höja temperaturen på hela mäsken med resterande mängd vatten som förslagsvis är varmare. Eftersom mina kärl är så pass välisolerade känner jag inget större behov av att ha kontinuerlig styrning/värmning av mäsken men att kunna stega mellan betaamylasrasten och alfaamylasrasten är jag intresserad av. Med hjälp av Beersmith är det enkelt att få rätt volymer och temperaturer att stämma och just denna gång så mäskade jag med ca 100 liter 67-gradigt vatten först för att hålla 63°C i 45 minuter. Sedan tillförde jag 45 liter nästan kokande för att nå 72°C. Jag hamnade inom 1-2°C rätt på bägge rasterna lite beroende på var jag mätte i mäsken. Ett problem med så stora satser som jag gjort på sistone är att det är svårt att mäta djupt i mäsken. Min termometersond når max 15 cm djupt av ca 100 cm totalt.

Koket och kylningen
Förra gången hade jag en kokvolym på 160 liter och då var 2/3-dels effekt på värmespiralen precis lagom. Denna gång med en preboil volume på 120 liter var det lite för kraftfullt medan 1/3-del var lite klent. Det var lite mer sjudande än kokande vilket också påverkade mängden som kokade bort på en timmes kok. Jag fick därför lite lägre OG än tänkt men bara några pinnar.

Kylning av 100+ liter lager mitt i sommaren är inte optimalt men fungerade ändå tillräckligt snabbt med plattvärmeväxlaren. Det som däremot bråkade lite var mina silikonslangar som gärna viker sig när de blir varma. Det är främst ett problem till och från pumpen så där kommer jag nog byta till armerad silikonslang framöver. Jag skjutsade i en stor mängd superpigg lagerjäst med kylen inställd på 10°C och jäsningen dundrade på rejält redan morgonen därpå. En vecka senare med ca 4°Ö kvar till FG fyllde jag upp fem fat med flytande guld som ska få förgylla det intågande höstmörkret. O’zapft ist

Mäskvattenvolymen denna gång innebar rejält med utrymme kvar.

Nollkommafyra millimeter fast ändå inte.

Flytande locket av för liten storlek men inte lär det rosta iallafall…

Första mäskrasten som landade 1,4°C för högt. Hade jag inte bryggt med lågsyremetoden hade jag kunnat ha i några liter kallvatten och röra om för att hamna exakt rätt men nu hade jag inte tillgång till syrefritt kallvatten, endast 67-gradigt. Det där med exakt mäsktemperatur är inte så noga som en del kan få det att verka.

Jag hade värmt lite extra mäskvatten ifall det skulle behövas men det gjorde det inte. Därav dumpningen till vänster i bild.

Mäskningen avslutad och här sker flytten av vörten från mäsktunnan och in i vörtkokaren underifrån för att minska oxidering av vörten.

När huvudflödet var slut i mäsken så lät jag den sista vörten rinna ut till en hink medan jag väntade på uppkok. Som synes var vörten oerhört blank och fin utan varesig grumlighet från protein eller några skaldelar.

Åtta liter blev det i hinken totalt och detta tillsammans med lite annan slaskvört från slangar och kylare kokades sedan separat till en ”fulsats”. Man kan ju inte slänga 10 liter vört bara för att den inte är lika bra som huvudbatchen. Eller jag kan inte göra det med gott samvete iallafall. Därför blev det kok en stund med 50g Nelson Sauvin och lite extra socker (ja socker) och vips så fick jag även 10 liter IPA utöver Oktoberfest-ölet.

Den tomma mäskbädden.

Den passiva ventilationen fungerade utmärkt även denna gång. Jag var ganska så säker när jag designade nya bryggverket att jag skulle behöva någon sorts kanalfläkt men det kan jag alltså skippa!
Det vita proteinskummet från uppkoket. Inga synliga tecken på oxidering här inte.

Merparten av vörten kyld och ungefär vid denna nivå började jag aktivt hålla koll på whirlpoolkonen så jag inte skulle få med skräp i form av humle och druv vare sig till värmeväxlare eller jäshink. Vörten var delvis kyld i vörtkokaren först så jag minskade mängden kalldruv i jäshinkarna.

Transfer rakt in i jäskylen och när 1/5-del av vörten tillsammans med jästen var i respektive hink syresatte jag med hjälp av en stor ballongvisp.

Recept

Lindhs Oktoberfest

Batchsize: 100 l
OG: 1,056 SG
FG: 1,008 SG
Alcohol by volume: 6,2 %
Bitterness: 19,5 IBUs
Color: 11,0 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
13,41 g Antioxin SBT (Mash 0,0 mins) Water Agent 1
11,49 g Calcium Chloride (Mash 60,0 mins) Water Agent 2
3,83 g Salt (Mash 60,0 mins) Water Agent 3

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
17058 g Pilsner (Weyermann) (3,3 EBC) Grain 4 67,0 %
7638 g Munich I (Weyermann) (14,0 EBC) Grain 5 30,0 %
746 g Acidulated (Weyermann) (3,5 EBC) Grain 6 2,9 %

Total amount of malt: 25442 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Beta Add 105,46 l of water at 67,1 C 63,0 C 45 min
Alfa Add 40,17 l of water at 97,8 C 72,0 C 30 min

Fly sparge with -0 l water at 75,6 C

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
54 g Spalt Spalter [4,10 %] – Boil 60,0 min Hop 7 5,6 IBUs
85 g Spalt Spalter [4,10 %] – Boil 30,0 min Hop 8 7,3 IBUs
100 g Spalt Spalter [4,10 %] – Boil 15,0 min Hop 9 6,6 IBUs
3,10 g Protafloc (Boil 10,0 mins) Other 10
19,16 ml Lactic Acid (Boil 10,0 mins) Water Agent 11

Total amount of hops: 239 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
1,0 pkg Bavarian Lager (Wyeast Labs #2206) [124 ml] Yeast 12

Recommended starter size: 13,24 l / 2056,0 Billion cells.

BrewNotes

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Lindhs Bairisch Pils (P20)

Efter att byggt klart kontrollboxen till nya bryggverket och fått tag i flytande lock var jag helt enkelt tvungen att göra ett riktigt rejält ölkok. Hur rejält? Jag ville testa maxvolym i systemet utan att behöva laka så 150 liter vört efter kok! Det innebar i sin tur 185 liter mäskvatten och över 30 kilo malt! Helt vansinniga mängder öl för att vara till mig själv och närmsta kretsen men jag har närt en liten dröm om att brygga en riktigt stor mängd lager någongång i livet. Vissa drömmer om en Porsche 911 eller att resa till Australien, jag drömde om ett storkok. Inte helt friskt, jag vet…

Jag har sedan tidigare mätt upp volymerna i bägge pannorna på en linjal så att mäta upp 185 liter i vörtpannan/BK var inget svårt men vilken tid det tog! Jag har ca 9 liter per minut ut ur kranen i bryggeriet så över 20 minuter ståendes med en slang i handen (nåja, jag klämde fast den under locket och gjorde annat, men ändå). Jag hade först tänkt att förkoka vattnet för att driva ut allt syre men bestämde mig istället för att köra jästätarmetoden eftersom jag hade för många slurrys i kylen. Till jästätarmetoden behövs dubbla mängden torrjäst och socker i gram som den mängd vatten i gallon man tänkt syrereducera. 5 gallon är ca 20 liter vilket kräver 10 gram. Jag skulle syrereducera 185 liter dvs 49 gallon vilket nästan är 100 gram torrjäst. En påse torrjäst innehåller 14 gram jäst så 7 påsar skulle gå åt till vilket jag inte hade hemma. 7 påsar torrjäst kostar dessutom 57 kr så plötsligt är det billigare att koka vattnet (mellan 7-26kr i detta fall beroende på rörligt elpris och när på dygnet). Men nu hade jag ju en enorm mängd jäst i form av slurry hemma och enligt en snabb jämförelse på Mr.Malty (som är flashbaserad och och kommer vara svår att använda i framtiden) så motsvarar 58 ml mellantjock slurry 11 gram torrjäst. Snabbt överslag; jag behövde ha i 400 ml slurry och 100 gram socker. Det åkte i på 30 grader och sen på med flytande locket dvs min paellapanna i stål. Syrereduceringen fick stå en timme för jag satte igång lite väl tidigt på morgonen men det flytande locket minskar syreinträngningen så pass mycket att det hade kunnat stå över natt utan problem. Och när jag ändå säger problem så är det precis vad som uppstod. När jag startat de 10.000 watten och värmt vattnet till 67c så märkte jag att flytande locket såg lite konstigt ut men tänkte inte så mycket mer på det utan fokuserade istället på de dryga 30 kilona malt som skulle krossas.

Bladmått kan man inte lita på
Jag fick dela upp malten i två omgångar för att kunna få plats med den, både i tratten till kvarnen men även i 30l-jäshinken jag har under för att samla krossad malt. Första 15 kilona tyckte jag såg lite för grovt krossat ut men jag hade ju precis justerat ner krossen till 0,8mm, så det borde ju vara perfekt? Andra omgången malt såg likadan ut så den dubbelkrossade jag och då blev det lite bättre. Såhär i efterhand, några dagar efter själva bryggdagen har jag läst enorma mängder om maltkrossning och kommit fram till slutsatsen att bladmått förvisso är en väldigt bra grej för att kunna återfå en viss spaltbredd, men siffrorna på själva bladmåtten är inte jämförbara mellan olika krossar eftersom de alla har olika höjd och mönster på räfflingen, samt att olika krossningshastigheter ger olika resultat. Alltså kan 0,8mm uppmätt på min Monstermill MM3 motsvara 1,2mm på någon annans kross, siffran är inte korrekt för maltkrossningen utan endast de avstånd som man har mellan topparna i sin räffling på valsarna. Det man alltså ska göra istället är att helt visuellt krossa sig fram till ett optimalt resultat, vilket är väldigt svårt. Sen ska man notera vilket bladmått som gav det bästa resultatet så man kan kontrollera och justera i framtiden men kom ihåg att se själva siffran som ett inställningsnummer, inte en spaltbredd i millimeter!
Ska man verkligen få till ett bra krossresultat behöver skal och olika storlekar på kärnorna silas genom en speciell sil med olika lager. Dessa ska sen vägas i procent och då finns det optimala förhållanden mellan de olika bitarna men de standardiserade silarna är så dyra (5000kr+) så vi överlåter det till stora bryggerier och förlitar oss på det sämre ögonmåttet. Så hela skal som möjligt eller som värst halverade. Sen ska kärnan vara krossad i 4-5 bitar med så lite mjöl som möjligt kvar. Det ger ett högt utbyte med genomskinlig vört utan att få problem med flödet i såväl recirkulation som lakning.
Summa summarum har jag alltså tightat till min spaltbredd rejält i efterhand efter denna bryggning, så nu jag förväntar mig en rejält igensatt mäskbädd nästa gång jag brygger. Det är ju 2020 ändå, det så kallade skitåret då allting ska jävlas eller ställas in!

Malten blev blåst
Med malten på plats i den torra mäskpannan så flyttade jag 67-gradigt vatten från vörtpannan med hjälp av min Blichmannpump men först hade jag blåst ur malten lite med CO2 via kranen i botten. Gaser blandar sig förvisso och något homogent flöde räknade jag absolut inte med men jag ville ändå testa metoden. Jag har inget sätt att mäta om detta överhuvudtaget gav någon minskad mängd syre så jag lämnar ämnet därhän i detta inlägg så får ni titta på bilderna nedan istället för att se hur jag kopplade upp det hela. Flytten av vattnet tog också sin lilla tid och endast 174 liter fick plats innan jag fegade ur och stängde av. Med en temperaturhöjning senare i mäskprogrammet så sväller mäsken och det riskerar att bli kladd precis överallt om den letar sig över kanten så jag sparade 5 centimeters marginal. Sedan rörde jag om ordentligt men försiktigt i botten på mäsken och landade perfekt på 63°C för första rasten. Sen drog jag igång min HERMS-spiral som jag placerat i min 36-liters Patinakastrull, som i sin tur fick 3kw värme från induktionsplattan. Vörten recirkulerade alltså ut från stora mäsktunnan, genom kylspiralen/HERMS-spiralen i varmvattenbadet som höll max 10°C mer än den temperatur jag ville uppnå och sedan tillbaka till toppen av mäsken fast under ytan och under det flytande locket för att inte oxidera vörten. Efter 45 minuter på 63°C försökte jag öka temperaturen på hela mäsken till 72°C för en alfarast men jag tror jag skulle behövt ha varmare vatten i HERMS-kastrullen för att kunna pressa upp över 200 liter mäsk nio grader. Min grymt stabila och tillförlitliga Gresingertermometer GTH1170, eller kanske främst instickssensorn GES130, är inte tillräckligt lång för att jag skulle kunna mäta djupare än 10-15 centimeter av mäsken så jag vet faktiskt inte riktigt hur högt i temperatur jag kom men knappast över 70°C innan jag tyckte klockan var för mycket och jag flyttade returslangen till vörtpannan (BK) istället. Det fick duga helt enkelt. Vörten såg ändå extremt klar och genomskinlig ut och med ett SG på mitt förväntade 1.043 så fick det duga.

Vörtpannan fick återigen 10kw så fort värmespiralen täckts med vört vilket är exakt 35 liter i mitt system. Trots att min pump gick på maxflöde, vilket är riktigt mycket, så var koket nästan igång lagom till att all vört flyttats. Tio kilowatt är mycket men det är även 157 liter vört. Varmdruvet, dvs skummet vid uppkok, var extremt vitt och liknade mest badkarsskum (i brist på bättre jämförelse) och absolut ingen kladdig sörja så någon större oxidering hade jag inte råkat ut för. Men visst hade jag drabbats av dumskalle ändå! Paellapannan, mitt flytande mäsklock, var ju mycket riktigt av stål det var jag ju helt säker på, men inte f**n var den av rostfritt stål! Jag tyckte ju den såg lite konstig ut under framförallt mäskningen men jag ville inte lyfta på den för då kommer det in en massa syre på mäsken. Skiten hade ju hunnit fy ytrost på bara den korta stunden den låg i mäsken, vilket såklart berode på det relativt låga pH:t. Jag svor så mycket i bryggeriet att färgen lossnade från betonggolvet och änglarna började gråta. Jag sa saker som Kapten Haddock hade rodnat över och som skulle ge fängelsestraff i vissa länder. Vilken enorm besvikelse! När jag svurit färdigt så var det bara att ta tjuren i hornen och fortsätta bryggdagen. Show must go on och allt det där. Men besvikelsen…

Rören och koket
Mina nya rördelar till ventilationen fungerade toppen och trots att jag bara har 100mm-ventilationsrör så blev det absolut noll kondens i bryggeriet och då kokade jag ändå bort 12 liter på en timme. Det var för mycket kräm med 10kw i koket även med pannan trekvartsfull av 157 liter vört (jag var väldigt nära ett överkok) så jag stängde av en av faserna och kokade med ca 5500 watt istället, vilket gav ett mycket behagligt rullande kok. Stormkok undviker jag alltid då det ger värmestress på vörten med ökad oxidering och försämrad hållbarhet som tack. Jag fegade med humlen även denna gång dvs. jag kokade den i påse för att inte sätta igen min plattvärmeväxlare. När jag blivit lite mer van med nya utrustningen blir det lösa pellets och whirlpool men jag har större fiskar att fritera först så att säga. Koket gick helt smärtfritt men hela Paellaincidenten (låter som en dålig spansk såpopera) hade gett mig kraftig slagsida så jag glömde/struntade i att för-kyla vörten i vörtpannan efter kok. Istället flyttade jag den direkt till de tre 60-liters-jästankarna och initialt låg temperaturen ur plattvärmeväxlaren på 14°C vilket är riktigt bra kyleffekt från kokande i juli månads kranvatten men jag insåg att det här kommer ta sån tid att jag kommer bli (mer) gråhårig. Jag drog därför på flödet till acceptabel hastighet vilket istället gav 18-19c istället. Bryggningen och bryggdagen var ju inte direkt superlyckad ändå så att säga.

Receptet
Den här pilsnern skiljer sig en del från min ”standardpils” och är mer åt det bayerska hållet med en mer balanserad smak, lägre beska och inte riktigt lika torr. Istället för endast pilsnermalt och Münchnermalt är detta recept med Carahell istället vilket ger lite mer kropp. När man använder karamellmalt med lågsyremetoden så blir det betydligt mindre sötma och den som ändå går att skönja (vi snackar verkligen lite här) är behaglig och len, inte alls så där kladdigt efterhängsen som du säkert upplevt i någon kopparfärgad IPA någongång. Inte heller någon kalciumsulfat utan endast kalciumklorid för att få viss fyllighet och inte den där lite sträva, pudriga pappkänslan som kalciumsulfatet ofta ger. Humlen jag använde denna gång var 100g Magnum till bittergivan för att hålla ner på mängden grön materia och sedan Spalter Select till smak och aromgiva.

Sammanfattning
Jag brukar få ut ca 50 liter vört från både Braumeistern och Brewtools när jag brygger med lågsyremetoden. Denna gång fick jag ut 150 liter istället men bryggdagen blev ungefär lika lång viket beror dels på den kraftfulla värmespiralen men även på den väldigt enkla disken av de två pannorna och den lättdiskade lauterhelixen. Att laka för att få ut mer mängd öl lär jag inte behöva göra i första taget så att skaffa en HLT sjönk långt ner på att-göra-listan. Paellapannan ligger där i bryggeriet, småbrun och bara skrattar åt mig. Ni får skratta också, det är jag värd. Viket episkt misslyckande! Jag får försöka hitta något annat runt, flytande, rostfritt med 60cm i diameter. Bryggdagen var ändå på det stora hela ganska rolig, trots alla misslyckanden, men jag ska nog undvika att brygga stora mängder lageröl den varmaste tiden på året framöver. Och kanske läsa det finstilta lite mer noggrant innan jag shoppar på nätet…

En liten recirkulering av mäskvattnet för att få en jämn temperatur före inmäskning.

Coronakrisen har gjort att varor från Kina har lång leveranstid. Så Humlegården har har brist på vissa rostfria slangnipplar så jag la en bevakning på det jag behövde. Sen var jag inte tillräckligt snabb att beställa när det väl kom in, klantigt värre. Jag löste det problemet genom att flytta runt alla möjliga kopplingar i bryggeriet och min kylspiral kunde jag koppla upp med hjälp av en 1/2″-3/4″-adapter och 3/4″-slangnipplar till plattvärmeväxlaren.

Paellalocket på plats ovanpå mäskvattnet. Sakta med säkert håller den på att förstöra min dag under ytan.

185 liter vattenbehandling, det är grejer det!

För att få så korrekt vägning som möjligt börjar jag alltid med specialmalterna eftersom alla vågar är mest känsliga i det lägre området.

Den första men för grovt krossade malten. Det fanns en hel del okrossade maltkorn här även om många av de hela skal ni ser i bilden är tomma.

HERMS

Purge av malten inne i mäsktunnan.

Quickfix för att få ihop delarna. Petflaskadapter till slang-på-slang för att slutligen få 12mm-silikonslangen att sitta på slangnippeln.

Inmäskning.

Märkvärdig fotograf.

Inmäskad och omrörd. En del skum absolut men så är det väldigt mycket vatten och malt också. Mäsken måste röras om för att inte få uselt utbyte så lite skum får man leva med.

Inga kommentarer. Absolut inga, j***a, kommentarer om den förb***ade, helvetes %€#&#!”#€!%!

HERMS-systemet uppkopplat och igång. Jag tog varmt kranvatten och tänkte det skulle räcka men jag borde ha värmt det lite mer först.

Lite lägre pH än förväntat. Eller för länge sedan jag kalibrerade pH-mätaren vilket är lika roligt att göra som en rotfyllning ungefär.

Ett par blöta strumpor senare fick jag göra en paniklösning med hjälp av buntband.

Efter avslutad mäskning flyttade jag returslangen till vörtpannan men orkade inte koppla om allt så det fick gå genom HERMS-spiralen och in vilket inte spelade något roll mer än kanske något strypt flöde.

Ren och fin vört, redo att få 10.000 sköningar i sig.

Jag hade en tanke om att sätta fast ventilationsövergången i locket men originalpackningen höll allt på plats utan problem så nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra med detta.

Några skopor med skum senare såg koket så här fint ut.

Kylning påväg mot jästank.

Eftersom mäskpannan står på hjul kunde jag rulla bort den för att enklare tömma drav och diska men även för att moppa golvet.

Jag har bara plats för 100 liter i jäskylen så 50 liter fick gå i rumstemperatur eftersom matkällaren är för varm ändå sommartid. På vintern är det acceptabla 10-12°C där så jag brukar ibland lagerjäsa där istället.

Loss to trub och dags för disk. Värmespiralen var inte det mista fastbränd utan det räckte med vattensprutan för att avlägsna 95% och redan försvann när jag drog av insidan med min rejäla diskborste. Väldigt smidigt att slippa hålla på med PBW och recirkulera diskvatten utan bara skölja ur med lite vatten och några drag med en borste.

Vörten och OG på 1.046.

Diskad och i position för att torka.

Jag hade lite energi kvar så jag passade på att diska en massa fat efter bryggningen. Det går ju åt ett par stycken till 150 liter pilsner…

Receptet

Lindhs Bairisch Pils (P20) (Tysk pilsner)

Batchsize: 145 l
OG: 1,046 SG
FG: 1,007 SG
Alcohol by volume: 5,1 %
Bitterness: 34,8 IBUs
Color: 7,4 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
55,56 ml Lactic Acid (Mash 60,0 mins) Water Agent 1
19,44 g Antioxin SBT (Mash 0,0 mins) Water Agent 2
16,67 g Calcium Chloride (Mash 60,0 mins) Water Agent 3
5,56 g Salt (Mash 60,0 mins) Water Agent 4

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
28662 g Pilsner (Weyermann) (3,3 EBC) Grain 5 95,0 %
1509 g Carahell (Weyermann) (25,6 EBC) Grain 6 5,0 %

Total amount of malt: 30170 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Mash in Add 178,31 l of water and heat to 63,0 C over 0 min 63,0 C 45 min
Alpha-Amylase Heat to 72,0 C over 11 min 72,0 C 30 min

If steeping, remove grains, and prepare to boil wort

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
100 g Hallertau Magnum [9,70 %] – Boil 60,0 min Hop 7 18,1 IBUs
150 g Spalt Spalter [4,10 %] – Boil 30,0 min Hop 8 9,5 IBUs
150 g Spalt Spalter [4,10 %] – Boil 15,0 min Hop 9 7,2 IBUs
4,50 g Protafloc (Boil 10,0 mins) Other 10
27,78 ml Lactic Acid (Boil 10,0 mins) Water Agent 11

Total amount of hops: 400 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
1,0 pkg Bavarian Lager (Wyeast Labs #2206) [124 ml] Yeast 12

Recommended starter size: 17,29 l / 2466,8 Billion cells.

BrewNotes
Mitt kranvatten
Genomsnittliga värden 2018 (tidigare värde inom parentes)
25 Ca (29)
4,9 mg (2,49)
18 Na (8,8)
32 so4 (39)
14 cl (12)
80 Hco3 (61)

Mitt standardbryggvatten 190225
6g CaCl, 2g NaCl, 7g Antioxin för 45 PPM

50ppm Ca
5,9 Mg (1ppm från jästnäring)
29,3 Na
85 SO4 (32 från vatten, 39 från Antioxin och 14 från jästnäring)
73 Cl
-113,5 HCO3 (sen 80)
16,8 K
5,33 pH med 20,8ml Lactol (0,3 ml/l)

Bidrag från jästnäring på 2,2g/19l:

Calcium 0.696 ppb
Magnesium 0.928 ppm
Sulfate 13.920 ppm
Zinc 0.635 ppm
Manganese 0.567 ppm
Thiamine 0.241 ppm

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Styrning av nya bryggverket

Det har varit lite paus med bloggandet och bryggeriet för jag har väntat på lite delar som jag ville ha på plats innan jag bryggde igen. Alla delar är såklart tyvärr inte på plats ännu (Coronaleveranstider) men tillräckligt många för att jag ska vilja brygga om någon dag. Främst har jag pillat med kontrollboxen till den inbyggda värmeslingan. Först vill jag skicka ett stort tack till Jonathan Fager som hjälpt mig med elschema, ihopkoppling och många viktiga delar, TACK!
Eftersom värmeslingan från BrewPi men egentligen består av tre separata slingor så slogs jag av tanken att dela upp de tre så jag får tre effektsteg. Någon exakt styrning behöver jag inte utan att kunna köra ca 6kw och 10kw räcker gott så något SSRV eller liknande behövs inte till vörtpannan. Som det är kopplat i kontrollboxen nu så kan jag med ett vred välja att köra 1, 2 eller 3 slingor med motsvarande 3,3kw (230V), 5kw (200V) och 10kw (230V). Elementet är inte designat för att köra 3-fas på 400V utan när det är kopplat som trefas så är det uppdelat som en Y-koppling och därför 230V. Det går även att köra elementet som 230V enfas men kräver då 43,5 A-säkring iställer för 3x16A som jag har i skåpet! Förutom vredet som ger 0,1,2,3 så har lådan även en egen dvärgbrytare för lite extra säkerhet. Den här typen av installation ska göras/godkännas av en behörig elektriker vilket jag har fått hjälp med så även om jag delar med mig av all info här så är så här stark ström inget att leka med! Lådan som jag satt allt i är en Normkapsling från Biltema och sedan en vanlig 5G2,5-kabel med kontakt, också från Biltema.
Jag svängde även förbi Byggmax för att köpa lite rördelar så min passiva ventilation ska passa rakt på locket till vörtpannan. Jag har testkokat systemet med lite vatten och det verkar fungera bra. Skulle det vara för lite drag kan jag alltid köpa en ventilationsfläkt och sätta in i röret. Helst vill jag slippa det för att ha ett så enkelt och tyst system som möjligt.
Första testbryggningen använde jag originallocket till Brewtools B80Pro som flytande lock och även om det fungerade så var det för litet. Hur hittar man ett flytande rostfritt lock som är 60 cm i diameter? Jo hos Muurikka såklart! Jag har med andra ord köpt mig en Paellapanna så tröttnar jag på lågsyrebryggning kan jag alltid svänga ihop en saffransrykande fiskmåltid åt 15-20 pers… De extremt kraftiga handtagen på pannan tänkte jag först böja 90° för att kunna lyfta pannan enkelt men jag insåg direkt att det inte skulle gå. Att försöka vinkelslipa bort handtagen på ett snyggt sätt vågade jag inte heller så det fick bli att ta fram bågfilen. Det tog säkert 30 minuter av sågande med det slöa bladet att ta mig igenom men fint blev det. Passformen är helt okej även om jag gärna hade haft några cm större och raka kanter men man kan inte få allt här i livet.
Slutligen fick jag en extremt kraftig rullvagn som klarar 2000kg belastning av en kompis och den fungerar ganska bra men är kanske i största laget på längden. Den rymmer tyvärr bara ena kärlet så jag är nog inte riktigt i hamn med underrede till de två.
Med alla dessa bitar på plats planerar jag för en bryggdag redan i morgon och tanken är en sydtysk pilsner åt Wehienstephaner-hållet. Till skillnad från Bitburger och Jever så är den Bayerska pilsner mer balanserad med lite lägre beska. Mer om det i nästa inlägg.
Här är sista delen i bryggverksbygget.

Röret och hålet är ju nu lika stora så det är inte exakt handen i handsken men jeg vill helst inte sätta en nippel emellan utan hellre någon sorts list. Eller allra helst kanske tvinga ner skiten med en lagom avvägd mängd våld. Jag ska fundera ett varv till.

Hur man nu kan tycka att ”ett proppskåp” är vackert vet jag inte men jag är väldigt nöjd med resultatet oavsett. Just nu sitter den IP-klassade lådan fast på bryggverksunderredet med ett spännband men troligtvis kommer jag sätta den på väggen i framtiden.

Elschemat som Jonathan gjort åt mig. Eftersom jag har satt allt i en plastlåda är inte jordkabeln längst ner till vänster med i mitt bygge. Det möjliggjorde att jag kunde flytta en plats till vänstra sidan och ta jorden från matningen utan att kapa alla andra kablar vilket blev lite snyggare i lådan. Sjukt oviktigt, jag vet.

Insidan av lådan före jag kopplat in ström in och ut. Här sitter bägge jorden på vänster sida vilket jag alltså flyttade en av sen. Vredet är monterat i locket vilket gör lådan svåröppnad när allt är på plats men tanken är ju inte att öppna något.

Baksidan av värmeelementet. Att pilla in 5 kablar och montera med skruv var väldigt pilligt och första försöket blev något inte helt hundra så jordfelsbrytaren löste ut i huset vilket i sin tur dödade transformatorn till robotgräsklipparen. 900 bagare åt helvete för att lösa det problemet enbart för att det var en specialsäkring i transformatorn istället för glassäkring samt att Husqvarna roat sig med att hälla tjära i hela skiten så det inte går att komma åt baksidan av kretskortet.

Den rostfria Paellapannan.

Handtaget från helvetet.

Och slutligen den robusta rullvagnen som skulle behöva lite kärlek för att bli snygg. Två av hjulen är ledade och två sitter fast vilket gör den mer stadig i styrningen jämfört med t.ex. en kundvagn.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons: