Posts in Category: Bryggning
Mandarina Bavaria Pale Ale
Det har varit lite tyst och lugnt på bloggen en tid och det beror delvis på jobb och semesterrenovering men kanske främst för att jag håller på att skriva en bok om hembryggning som kommer ges ut hos bokförlaget Semic som ingår i Bonniersfären! Jag har skrivit i över ett år på boken och nu är det inte så långt kvar. Mer info om boken kommer inom en inte allt för avlägsen framtid.Med lite för få bryggningar senaste månaderna börjar faten gapa väldigt tomma, det går ju gärna åt lite extra öl på sommaren dessutom, så det var dags för en bryggning även om jag egentligen inte hade tid. En så kallad fatfyllarbryggning med enklaste möjliga arbetsinsats fick det bli vilket innebar att jag inte körde med RO-vatten och väldigt få mätningar av pH, SG och volymer. Det är faktiskt ganska skönt och lite befriande att brygga lite mer avslappnat ibland. Öl blir det ju ändå!
Receptet
Det var länge sen jag bryggde en amerikansk pale ale och jag har byggt upp ett sug för något välhumlat med någon för mig ny humlesort jag inte bryggt med tidigare. Humlesorten i fråga var den fruktiga tyska Mandarina Bavaria som ska bidra med, ja ni kan nog gissa det, Mandarinsmak. För att ge en lite mer komplex fruktighet tog jag även en tredjedel Nelson Sauvin. Ibland händer det tyvärr att en beställning hos hembryggarbutikerna slinker iväg lite väl fort. Då kan det bli så att man (jag) står där med ett halvkilo humlekottar istället för pellets, något jag har problem att hantera i min bryggprocess. Inte lär jag mig av misstagen heller, detta har nämligen drabbat mig flera gånger genom åren. Vid ett tillfälle testade jag att mala ner kottarna i hushållsmixern för att de skulle fungera pellets men de gjorde de inte riktigt och mixern blev dessutom ett litet helvete att få ren eftersom humleoljorna är som klister. Nu stod jag alltså där igen med en massa humlekottar som jag inte ville koka fritt eftersom jag inte kan sila av den efteråt, därför fick det bli kok i min BIAB-påse eftersom 300g humlekottar sväller enormt och de små humlekokpåsarna jag har kvar sen gamla tider inte räcker till på långa vägar.
För maltdelen av receptet ville jag ha en lite sötare och mer komplex sammansättning än mina tidigare liknande öl så därför tog jag 10% karamellmalt fördelat på hälften Carahell och hälften CaraMunich I vilket ihop med de två basmalterna pils och vienna gav en EBC på 11,5. Med bryggningen avklarad kan jag dock tycka att färgen verkade bli ytterligare lite mörkare men jag litar inte på Beersmith när det kommer till färg eller FG.
För att malten inte skulle ta över humlen fick mäsken en rejäl dos kalciumsulfat:
Eftersom jag skippade RO-vatten (vi har dessutom bevattningsförbud i min kommun) så blev vattnet enligt följande:
Kalkylatorn tycker att mitt magnesium är för lågt men det tillkommer magnesium naturligt från malten så jag har slutat tillsätta det. Annars hade jag kunnat ta en del magnesiumsulfat istället för kalciumsulfaten.
Mäskningen
Min Monster Mill bråkade lite med mig denna bryggning och jag trodde det var min borrmaskin som inte riktigt orkade med. Så kan det förvisso fortfarande vara, den får verkligen kämpa, men jag märkte att den undre tredje valsen inte ville snurra. Det gör att de övre två inte nyper tag i malten eller att de stannar helt. Kanske har jag dragit åt någon skruv lite för hårt eller så behöver jag borsta bort lite maltmjöl, det är inte helt utrett ännu, men lösningen var väldigt enkel; snurra ett varv baklänges på undre valsen och sedan gick det köra på som vanligt. Krossningen blev superbra med skal som delats på mitten och kärnan i 4-5 bitar, helt perfekt. Men en större borr eller en liten motor hade inte varit så dumt eftersom borrmaskiner har dåligt styrka på låga varv och jag inte vågar köra med vår skruvdragare med risk för att elda upp den.
Jag värmde upp 70 liter i Braumeistern för att sedan plocka bort ca 15l för att malten ska få plats. Sen återförde jag det vattnet enligt bilden ovan vilket verkligen blev i mesta laget eftersom volymen ökar när temperaturen stiger. Eftersom jag inte hade tid att vakta mäskningen så fegade jag och tappade ut två liter för att det inte skulle rinna över. Jag har kört med 70l förut men jag tror 68l är en mer lämplig mängd för att slippa kladd. Behöver man mer volym kan man ju alltid laka lite efteråt.
Mitt pH blev i högsta laget trots uträkningen till 5,2 ovan och jag tror det beror på att mjölksyran inte blandar sig så bra när man har fulla volymen i Braumeistern. När jag mätte första gången 10 min in i BetaAmylase hade jag 5,5 vilket Beersmith tyckte att ytterligare 11 ml Lactol skulle åtgärda men det gav inga utslag på pH-mätaren vilket jag återigen tror har med den automatiska blandningen att göra.
Nytt för dagen
Jag kommer få lite användning av min förra bryggarbänk framöver så förutom att jag byggde om den lite för ökad vikttålighet så passade jag även på att måla den när jag ändå målade vitt på nya altanen. Inget ni hoppar jämfota av men ändå en liten upppiffning till bryggeriet. Kanske borde jag spacklat sprickan på högra benet men det får bli i framtiden. Lite snyggare blev den ändå tycker jag.
När vi ofrivilligt behövde byta värmelösning i huset i början av sommaren, från pellets till bergvärme, blev en liten pump över. Det är en tysk kvalitétspump men den inte gjord för kokande vätska som t.ex. en Chugger är men jag tänker mig att den skulle kunna gå att använda till en CIP-lösning (Clean -in-place) där jag kan recirkulera PBW. Jag ska labba lite mer med den under hösten så jag får återkomma med mina tester och erfarenheter. Hittar jag fler användningsområden kanske den byts ut mot en Chugger eller liknande pump i framtiden…
Dags för lyft av maltröret.
BIABpåsen jag kokade humlen i.
Jag sydde påsen för att passa den Patina 50l jag hade tidigare men döm om min förvåning när den även gick att trä över Braumeistern. Den ger dock samma effekt som skum gör så jag fick passa lite på den för överkok när all humle åkte i.
Hopstand i 40 min innan jag kylde till 18c.
Kylningen gav väldigt fin vört med riktigt fin genomskinlighet.
55 liter vört påväg till jäshinken.
Receptet
| Mandarina Bavaria Pale Ale (Pale ale (APA)) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kokvolym: 63.46 l
Total humle: 480 g Annons:   Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack! Sommerregen Pils – Lindhs Pils v5 Som jag skrivit tidigare så har Bitburger Pils tidigare varit en av stilförebilderna för Tysk Pils hos SHBF ihop med den betydligt beskare och mer välhumlade Jevern. Bitburgern har nu fallit ur som förebild för stilen i typdefinitionerna. Jag gillar dock bägge två och tycker ändå de är bra stilförebilder där Bitburger står för den mer kommersiellt gångbara delen och Jevern är lite mer finsmakarens pils i brist på bättre liknelse. Jevern är helt enkelt något för besk för den breda massan vilket Jever själva uppmärksammat såklart och sakta men säkert börjat skruva ner beskan något. IBU-mässigt ligger Bitburger på 33-35 IBU enligt en av deras bryggmästare och 38 IBU enligt en del av deras marknadsföring vilket är något förvirrande. Jevern däremot ligger mellan 38-42 IBU enligt en pamflett från deras bryggeri, 44 IBU enligt exportören Raven Brands hemsida och slutligen, i en av de första upplagorna av Michael Jacksons bok, klockade den in på 48-50 IBU (enligt rykten på nätet, vettig källa hittar jag inte). Jag har gjort några ganska Bitburgerlika pils tidigare men denna gång ville jag öka på beskan några hack. För en äkta premium pils som Bitburger och Jever ska man i princip enbart använda pilsnermalt men jag vill ha upp färgen åtminstone lite och även hjälpa ner pH:t en aning så därför får denna variant 10% Vienna. Basmalten bestod av Weyermanns Pilsner, Extra Pale Premium Pilsner och Barke Pilsner. Jag hade tre nästan tomma påsar som jag behövde tömma så enbart därför blev det en så knäpp basmaltsnota, en av de tre skulle duga mer än väl. Humlemässigt blev det en blandning av Perle och Hallertauer Mittelfrüh. Totalt 400 gram till 65l eller ca 6,2g/l vilket är absurda mängder för en Tysk öl. Jag fördelade humlegivorna för att ge lite extra drag i beskan. 46 IBU ska denna pils hamna på enligt Beersmith som jag upplever räknar lite lågt mot mitt utbyte, därför tog jag i med hårdhandskarna.
Vatten och regn Krossning och inmäskning Lakning och kok Kylning, inte hela vägen
Receptet
Annons: Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack! HEFE XXIV Så har det hänt igen. Det var länge sen sist men nu har det alltså hänt; Det har sinat i alla faten! Jag har några flaskor suröl och några köpeöl från Bayernresan men min kegerator ekar tomt. För att råda bot på problemet blev det naturligt att brygga en storbatch med veteöl. Min senaste lager står fortfarande på jäsning i min stora 60l-jäshink så jag hade inget annat val än att inviga min 95l jästank som tyvärr är för stor för min jäskyl. Med 17c i bryggeriet för tillfället så lämpar det sig bra för en veteöl som utvecklar mycket värme av sig själv.
Receptet Supersnabb maltkrossning Volymen Misslyckad ferualsyrarast Lakning med min Patina Resten av bryggningen
|
Det vita snöre ska bort. Men jag har slutat fippla upp skiten med mina klumpiga fingrar så nu klipper jag bort trådarna nära påsen och öppnar istället. Maltpåsen alltså. Går även bra på grillkolpåsen om man inte vill slita upp den istället.
Skedus erectus är det latinska namnet på en rejäl maltdos vid inmäskningen.
Lakvattenvärmning på g.
En gammal slurry till vänster och en nygjord 
Regningt som sagt. Det finns ju något väldigt mysigt och speciellt med sommarregn när det inte blir för mycket, för ofta eller för kallt.
Lyft till lakning.
Efter en mindre olycka för ett år sedan satte jag buntband runt kroken på taljan. Hängslen och svångrem så att säga.
Jag försöker att underlätta bryggningen så mycket som möjligt. Att kunna ta en sak från dess ”disk och torkplats”, använda och diska den för att sedan hänga tillbaka den underlättar bryggdagen en hel del när det blir många verktyg och prylar. Som ni ser har jag köpt IKEA-gallret äntligen. Varför det tagit ett år kan jag inte svara på för jag har varit i helvetet många gånger, ja IKEA alltså.
Gallret går säkert bra att använda helt allena men det passar även utmärkt ihop med stödpinnen till Braumeister 50l. Se nästa bild för ”perfect match”.
13A passar i 10A-hålen för porslinssäkringar. Ta det försiktigt bara!
Äntligen börjar det bli lite ordning i andra delen av bryggeriet, eller garaget som min fru väljer att kalla det. Jag har kört iväg vinterns lass till returpunkten så jag kan börja få lite ordning igen. Det där med golvbrunn i bryggeriet är ju ganska smutt…
Ordnung! Jag har köpt en gammal hederlig Dymo. Inget digitalt skräp som printar ut lappar utan en så där med snurra och varierande bokstavsavstånd. 
Allt ska märkas upp nu.
Kylning 
Samling av varmvatten. 
Motsatt sida av ”våtsidan” där blöta diskbänken och bryggverket står är mitt barbord där jag bygger prylar eller har datorn när jag brygger.
Vörtprovet som referens i ett shotglas. 
Diskat och klart sånär som på förkultursflaskorna som får stå några timmar med 
Vatten redo för inmäskning.
Krossstationen har fått två fula träbitar och lite metallband för att stötta borren. Fult men praktiskt.
Metallbandet som håller borren någorlunda på plats.
Krossningen för dagen.
Inmäskad och klar. Maxat minst sagt!
Lakvatten på värmning i min Patinskastrull och Kjell&Co induktionsplatta.
Efter mäskningen är avklarad är vi nära övermäsk, eller överkok utan kok, eller vad ska man kalla det?
Lyft till första steget med hjälp av Biltema-taljan.
Sedan lyft till ovanför Braumeistern för att kunna maxa lakningen.
Skummet från hotbreak.
Väldigt lite humle denna bryggning.
Diskning av filterdiskarna är det jag tycker sämst om på hela bryggdagen. Det är sååå tråkigt och besvärligt. Alla tips mottages tacksamt!
På väg mot komposten!
Rejäl slurry för att jäsa snudd på 70 liter!
Vackra humleoljor vid kylning.
Tappning och syresättning i 30-litershink före flytt till jästank. 
Kraftig skumkrona i min 95l-tank. Ballongvispen är verkligen grym för syresättning.
Hydrometern används ibland för OG men mest för FG numera…
Vörtprovet i ett shotglas för referns.
Beersmiths tolkning.
OG i min 
Det finns väldigt få bra helles att prova i Sverige vilket gör att stilen fallit mycket i skymundan men det är en lättdrucken och god öl med bra möjligheter att få fram eleganta maltsmaker och jag uppskattar verkligen en bra helles men förstår att en sämre variant framstår som en något söt stor stark. När jag skriver detta är jag faktiskt på väg till själva källan för ölstilen, mer om det kommer! Min förra version av denna öl fick receptinspiration från boken 
Maltkrossningen på ca 0.8mm.
Inmäskning före solen kommit upp.
Perfekt pH enligt planen.
Jästslurryn i väntan på jobb.
Mäskningen med Full Volume No Sparge ger så här mycket volym. 70l mäskvatten är verkligen maximalt vad jag rekommenderar eftersom vätskan expanderar några centimeter från 60-76c.
Den billiga taljan fungerar klockrent och spar min trasiga rygg. Med bra fysik och en pall så går det bra att lyfta maltröret men såhär blir det mer kontrollerat. Det är just vakuumet som är det jobbiga, inte vikten.
Från denna position låter jag det droppa färdigt när jag inte lakar och sen kan jag enkelt lyfta bort maltröret för hand.
Några märkliga smitare som mer ser ut som risskal än kornskal Ljusare än vanligt dessutom. Aldrig sett förut!
Samma sak här, vita små konstiga skalbitar. Någon som kan förklara vad det beror på? Kan jag fått en liten blandning av något annat i maltsäcken?
Refraktometern krävde fem prover innan jag fick ett värde där sockret inte var för koncentrerat eller skiktat vilket det lätt blir innan koket blandar vätskan.
Ibland skummar jag av precis vid uppkok och ibland inte. Idag såg skummet äckligt ut och jag var på plats så då tog jag bort det. En del säger att kommersiella brygger aldrig tar bort skummet vilket förvisso är sant men de recirkulerar även så pass mycket att de inte får i närheten av lika mycket skum som vid hembryggning om man skulle skala om volymerna.
Kylning med extra termometer eftersom det är skillnad på temperaturen i botten och på toppen.
Samlade två hinkar varmvatten till disken.
Skillnaden mellan botten och toppen av kylningen var denna gång som mest 6 grader.
Originalkranen även denna gång. Jag gillar den mer och mer.
Vörtprovet för att kunna bedöma färgskillnad efter jäsningen.
Som det varit senaste tiden har jag bryggt på helger (främst söndagar) med start tidigt på morgonen för att inte ta en hel dag i anspråk från övriga familjen. För att effektivisera detta har jag labbat med timer för att ha inmäskningsvattnet redo när jag drar igång vid 6-tiden. Så fick jag tipset av en läsare om att Braumeistern, vid elavbrott, återupptar det den höll på med automatiskt. Det lät ju sjukt smidigt! Men tydligen fungerar det inte med den programvaran jag har, där måste man nämligen bekräfta återupptagningen genom att trycka continue vilket jag inte vill göra klockan 4 på natten. Alltså är jag tillbaka med timer och doppvärmare för att lösa detta problem. Förra gången hade jag min UT200 emellan också för att styra temperaturen, denna gång räknade jag ut hur många grader per minut som min 3200w doppvärmare värme och höftade och hamnade bra i tid. Med varmt vatten i Braumeistern var det bara att mäska in på morgonen för att snabbt få mig en kopp kaffe och göra frukost till barnen. Jag ska försöka hitta en bättre tid att brygga på för att stressbrygga är inget roligt och resultatet blir lidande.
Det finns flertalet mjukvaruversioner även på den föregående kontrollenheten som jag har. Just denna har tre programmerbara humlegivor och är troligtvis den sista firmwaren innan de bytte till nya kontrollern tidigt 2015. Denna ”continue/abort” gör att jag inte kan sätta timer på bryggverket för tidsinställd vattenvärmning.
Malt, okrossad. 
Så här mycket plats tog malten i hoppern till min 
Spruta för mjölksyra är smidigt. Finns gratis på apoteket om man behöver mindre storlekar eller så kostar de någon tia på ebay. 
PH-mätaren fungerar fortsatt bra och är snabb och stabil. Perfektionisten i mig saknar den extra decimalen jag hade på min tidigare noname-pH-mätare men då noggrannheten i dessa instrument ändå är nere i det spannet så spelar det ju mindre roll. Men ändå, skulle vilja veta om det är 5.37 eller 5.43 även om det är +-0.05 felmarginal. Kanske borde jag bara söka vård istället…
70l och drygt 11.20kg malt (två nävar malt mer än så pga lite inställningar med maltkrossen).
Lakning utan lakning. Eller avrinning kanske är ett bättre ord. Det är stödpinnen maltröret vilar på som jag senare använder mellan Braumeistern och huvan för att koket inte ska bli så våldsamt.
CocaCola-StarSan som jag kallar SaniClean. Skummar inte som StarSan men i övrigt motsvarande produkt. Om den bruna färgen kan missfärga kläder eller jäshinkar vet jag inte eftersom jag inte använt det så mycket ännu. Jag har inte heller bestämt mig för om jag föredrar StarSan eller SaniClean, skum eller inte…
Ahhh, stora maltröret på BM50, rätt ner i diskhon och varmvatten på. Som jag blött ner mig genom åren med vattenslangar och borstar/svampar. Jag blev inte ens lite blöt denna bryggning! Någon gång ska ju vara den första.
Stora avställningsytor både på själva bänken och undertill är guld. Att jag dessutom har en till likadan diskbänk och ett barbord bakom mig gör att jag äntligen känner att jag kan ställa saker fritt under bryggningen men främst kunna ha en stor och ledig starsannad yta att arbeta med mot slutet av bryggdagen.
Diskbänk nummer två som jag varken installerat avlopp eller vatten på används som torryta just nu med vägning av salter/humle och en del mätningar. Jag har ju ytterligare en liten diskbänk med vatten och avlopp som stod i garaget när vi flyttade in så att ha tre är snudd på overkill. Hyllplanet, underst i denna bild, är löst och jag kan lägga det över diskhon så blir bordsytan större, om behov för det skulle uppstå i framtiden.
Bryggde med originalkranen idag och tyckte den var väldigt smidig och lättarbetad. Kan inte dra mig till minnes varför jag prompt skulle byta ut den men nu ska jag köra med denna några bryggningar för utvärdering. 
Här syns distansen under huvan även om skärpan i bilden är på bakgrunden. Fläktlös ventilation fungerar faktiskt väldigt bra och jag får väldigt lite kondens i bryggeriet. 
Jag har bytt slang på den varma sidan av kylspiralen för säkerhets skull. Jag har sett en del obehagliga bilder på bryggare som fått kroppen översköljd av kokande vatten och det är ingen vacker syn. Bytet visade sig vara en väldigt klok idé vilket ni snart ska få se…
Detta är samma slang som jag använt som kylspiralslang tidigare men här har den nyss suttit på duschmunstycket jag spolar rent bryggverket med. Mitt i spolningen sprack slangen och varmvatten sprutade kors och tvärs. Tack och lov var det bara kranvatten och jag stod precis vid kranen och kunde stänga av. Varningens finger för trädgårdsslang, de klarar inte varmt vatten speciellt många bryggningar.
Jag samlade varmvatten i mitt ”keg” jag inte hittat någon användning för ännu. Sjuuukt tungt att bära iväg på den den när var fylld med varmvatten så det kommer jag inte göra om. Tanken med keggen var att jag skulle göra någon sorts HLT eller annat men jag kanske impulsköpte lite tokigt…
Jag har gjort ganska många varianter på sydtysk veteöl vid det här laget och även om inte alla bryggningar varit så innovativa och utforskande så har ingen sett likadan ut som en tidigare. Denna bryggning ville jag testa att ha en öppen jäsning, dvs att man inte har locket på jäshinken på alls. Jag har fegtestat tidigare med löst liggande lock men nu ville jag gå ”all in” med metoden för att se hur det kan påverka resultatet. Receptet är sig någorlunda likt med sikte på 60/40 vetemalt och pilsnermalt men eftersom jag haft lite pH-problem med senaste skörden extraljus pilsnermalt hade jag ca 14% Münich I-malt i. Detta ska förhoppningsvis även ge en färg som drar lite mer åt Franziskaner-hållet. 3% Carahell hade jag också med för att ge en liten touch av sötma i bakgrunden, de senaste varianterna har varit snudd på lite väl torra.
First Wort Hopping
Timern för vattenvärmning.
Plastpåse i kvarnen för att slippa få cancer av träet.
När strömmen sätts igång på Braumeistern, utan att man gör något annat, så visar den temperaturen på vätskan. Termometern stämmer exakt med min Gresinger så länge som vätskans temperatur är homogen (dvs omrörd).
Det ser ju ut som en knarkarkvart innan man sätter igång bryggningen…
Jag kör fortfarande med gummilisten runt det tjocka översta filtret, även om mina BAcBrewing-diskar är större än originaldiskarna och därför inte borde släppa igenom några skal. Jag har inte vågat testa utan gummit om ärligheten ska fram. Kanske nästa gång, eller gången efter det…
För att snabba på uppkoket åkte doppvärmaren ner en sväng. Pass på för överkok med 6400w i grytan!
Dubbel temperaturmätning av kylningen för att se hur stor skillnad det är på botten och toppen. 5-6c som mest och rörde jag om lite så visade Braumeistern och Gresingern samma värde.
Ett problem med min stålvagn jag har Braumeistern på är att höjden inte räcker för kranen för att komma över jäshinken. Jag ska dock brygga några gånger med originalkranen framöver för att utvärdera skillnaden innan jag testar någon annan lösning.
Den öppna jäsningen…
Stålhinken med överbliven vört i för sedimentering.
Det börjar bli dags att fixa släpkärra och köra lite junk till tippen. Nackdel med att dela bryggerilokal med garaget… Sista rengöringen av Braumeistern gjorde jag direkt över avloppet för att testa. Flödet på min slang från mitt draining valve på Braumeistern är lite långsamt med så lång slang till avloppet.
Jäsningnen efter ca 24 timmar.
Efter skörd/topcrop.