Posts in Category: Bryggning

Min sista bryggning – Pils

Så var det dags för min allra sista ölbryggning. Inte för all framtid såklart utan sista för 2017. Kort summerat har året 2017 varit intensivt både med jobbet, familjen, huset och såklart bokskrivandet. Bryggandet och bloggandet har fått stå tillbaka lite men jag hoppas kunna få fart på det till 2018 igen. Bokskrivandet är verkligen inne i sitt slutskede med korrekturläsning, bildredigering och mindre kompletteringar så helt färdigt för tryck är den om bara några veckor. Jag börjar bli väldigt nöjd med den och hoppas ni ska gilla den! Jag visste att det skulle vara mycket jobb med att skriva en bok då jag skrivit D-uppsats tidigare men detta var ändå tuffare än jag kunnat ana. Skillnaden mot då är såklart familj, hus och heltidsjobb som tar upp all vaken tid. Tänk vad tid man hade till förfogande under studietiden ändå?
Boken släpps som jag tidigare sagt i handeln och på nätet (Adlibris, Bokus, Hembryggarbutikerna) den 3:e April, består av 128 sidor i hård pärm och kostar runt 165 kr. Jag kommer troligtvis ha en del böcker signerade (och osignerade för den som vill) till försäljning via bloggen och kanske på någon ölträff (SM ligger nära till hands) men detaljer kring det får jag återkomma till när jag vet mer exakt hur jag gå tillväga.

Tillbaka till bryggningen
Föga chockerande var det dags att brygga en tysk pilsner igen. Det har gått åt en del öl under ledigheten så det var en självklarhet att maximera bryggverket och laka med full mängd. För mig innebar det denna bryggning 68 liter mäskvatten, 18 liter lakvatten vilket resulterade i 75 liter till jäsning inkl lite förkultursvolym. Receptet är snarlikt det som kommer i boken (vilket gör att jag inte går in på detaljer här på bloggen) men en förändring som blev var att jag hade i Viennamalt vilket å ena sidan inte passar sig superbra men heller inte gör så stor skillnad. Anledningen var väldigt enkel, den påsen var öppen och jag hade blivit bestulen på min sax jag har i bryggeriet. Snabba beslut med andra ord (jag kunde gått upp och hämtat en sax eller en kniv men jag gjorde inte det pga tidsbrist). Jag krossade malten helt torr i min trevalsade kross vilket ger ett superbra resultat med merparten hela skal och en del endast halverade. Kärnorna blir delade i 4-5 delar och jag har inställt på 0,8 mm just nu. Jag kan förbättra krosskvalitén ytterligare lite med förfuktning men om det faktiskt blir någon smakskillnad är jag inte så övertygad om men volymen malten tar upp ökar en hel del. Jag går igenom allt detta i detalj i boken sen (md exempelbilder osv). 13.0 kg malt totalt denna gång och med min krossning är det nära max vad som går att få i på ett smidigt sätt. Jag har haft 14 kg i någon gång men då måste man först börja med normalmängden vätska, fylla i malt som rörs om, tappa ut lite vätska så mer malt får plats och sedan återföra vätskan. Inte superjobbigt men heller inte så smidigt. 14-15 kg kan med fördel röras om i mitten av mäskprogrammet genom att pausa bryggverket, ta bort de övre filtrena och (ja ni hänger med) röra om. Det kommer troligtvis ge 2-3 °Ö extra med lite tur.

Inmäskning och pH
Jag fyllde på Braumeistern med kallvatten och mäskade in vid ca 14 °C för att kunna återgå till andra sysslor jag behövde ta hand om. Med lite hjälp från Humlegården lyckades jag till sist få ordning på min Milwaukee PH55 pH-mätare som inte ville kalibrera sig ordentligt sist. Genom att ställa elektroden i vinäger en timme, försiktigt torka av glasbubblans yta med en tops och sedan låta den stå i två timmar i pH 7.0 så gick den plötsligt att kalibrera utan svårigheter. Jag antar att detta är första nedräkningen på elektrodens liv men att kunna förlänga hållbarheten ett tag är både ekonomiskt vettigt men även att kunna snabbt (nåja) få igång mätaren utan att behöva vänta på en ersättnings-elektrod via posten. PH:t hamnade lite i överkant mot beräknat då jag helt enkelt tog min standard mängd mjölksyra utan att tänka på att denna bryggning var större än vanligt och att jag bytt en mörkare maltsort mot en ljusare. Med en skvätt mjölksyra ytterligare hamnade jag på 5,4 (mätt vid 25 °C) även om det tog tid för all vätska att blanda sig när maltröret var så fullt.

Lakningen
När mäskprogrammet var färdigt 2,5 timmar senare lyfte jag maltröret till stödpinnen och mätte SG i vörten till 1.050. Sen lakade jag med drygt 18 liter 78-gradigt vatten i ett antal omgångar. Jag vågade inte ställa upp lakvattenkastrullen på min Elfa-hylla vilket jag gjort några gånger tidigare. Eftersom jag inte satt upp hyllan vet jag heller inte hur väl den sitter uppe så jag måste säkra upp den på något sätt innan jag fortsätter med varmt vatten på hög höjd. Istället flyttade jag lakvattnet med min 4-literskanna vilket går smidigt men kräver handpåläggning i flera omgångar. Efter lakningen hade jag samlat en kokvolym på 78 liter vilket min doppvärmare på 3200 watt tillsammans med Braumeisterns 3200 watt fick värma upp till kok. Med all den vätskan i bryggverket (som rymmer 84,5 liter) var det inget snack om jag skulle skumma av eller inte. Skummet skulle garanterat ha gett mig massor av städning!

Koket och whirlpool
Eftersom detta var en pilsner åt det nordtyska hållet hade jag i en hel del humle. Så efter att jag kokat klart och gjort en halvtimmes hopstand på 80 °C kylde jag vidare vörten innan jag gjorde en whirlpool som fick stå en halvtimme och sedimentera. Antingen snurrade jag för lite eller så hade jag för mycket humle för inte heller denna gång blev det någon vidare fin kona. Jag lyckades ändå få ut 61 liter fin vört till två jäshinkar (41+20) innan jag avbröt och istället hällde resterande vört genom en saftsil. Åtta liter extra vört fanns kvar i humlen och druven men istället för att lägga den i frysen (där jag redan har fyra liter vört) så fick den lite torrjäst som experiment. Original Gravity hamnade på 1.049 precis enligt plan och de två huvudjäshinkarna hamnade på 10 °C jäsning med ordentlig aktivitet i jäsröret efter ett dygn.

Lite svårt att se på den här bilden men jag har gjort rent Braumeistern med lite lut. Den blev som ny! Maximal kontakttid som rekommenderas av tillverkaren är 10 minuter för att pumparna inte ska ta stryk och det krävs skyddsglasögon, handskar och gärna förkläde med så starka kemikalier så slarva in med säkerheten!

Inmäskningsvolymen

Min pH-mätare som är back in business! Fast inte just på denna bilden såklart…

I samband med en fotografering till boken behövde jag möblera om lite i bryggeriet och även om jag haft liknande innan så kändes detta ändå lite nytt och fräscht. Jag har lyckats skrämma liv i min gamla iMac som enbart används som extern skärm men det ger mig ett trevligt utrymme att jobba med bilder på avskiljt. Även högtalarna har kommit tillbaka upp i taket men jag har inte hunnit ordna med sladdarna ännu.

Lakning ovanpå gallret från IKEA.

Påväg mot kok.

Dags för avskummning innan en olycka sker! 6400 watt och skum är en dålig kombination.

Bittergiva med Magnum.

Hopstand med pumparna igång vilket ger bättre utbyte av humlen men sätter gärna igen impellrarna.

Kylning med monsterkylaren.

Kylningen klar (med pumpar på). Dags för whirlpool och sedimentering.

Vörten en halvtimme senare.

Kristallklar vört påväg mot nya äventyr.

Min misslyckade whirlpoolkon.

Överbliven vört, druv och humlerester.

Jag borde ha kokar BIAB-påsen och använt istället för saftsilen för volymen som all den humlen tar upp kräver tömning av saftsilen tre gånger!

Efter bryggningen testade jag att ha Marks Kegwasher-pumpen i bryggverket och det fungerade väldigt bra förutom att en massa rengöringsvätska sprutade ut. Problemet är såklart sladden till pumpen som gör att locket inte ligger tätt på. Jag testade även med huvan och dra sladden den vägen och sätta igen hålet (med en plastmugg) men det var inte heller optimalt. Jag ska labba mer fast med vatten istället för PBW vid tillfälle.

Förutom att ställa ner kegwashern i den större 60-litershinken (sladdproblemet igen) så går det använda en murbrukshink och köra med istället. Grymt bra rengöring utan några repande svampar eller annat mekaniskt slitage.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Frozen Pale Ale

Namnet Frozen pale ale för kanske tankarna till frysdestillering men så är inte fallet med denna öl, utan det är helt enkelt överbliven vört som jag lagt i frysen i väntan på kok. Självklart var denna behandling långt ifrån optimal smakmässigt men jag hade inte mage att vaska 27 liter vört utan tänkte att det säkerligen skulle kunna bli något drickbart av det med lite extra kärlek. Med det i bakhuvudet insåg jag att denna öl behövde kryddas med en hel del humle då den troligtvis inte hade de bästa maltsmakerna kvar. Humlekombinationen Mandarina Bavaria (200 g) och Citra (100 g) var lite överbliven humle jag hade i frysen så de kändes lämpliga att göra mig av med. Likaså jästen, en påse US05 som gömde sig längs kylskåpsväggen, var det som fanns till handa då all min lagerjäst förnärvarande är i en annan jäsning och veteölsjästen inte passade för denna öl.

Bryggningen
Bryggningen gick enkelt till; Först lät jag de frysta vörtflaskorna tina ett dygn från frysningen innan jag hällde ned all vört i min 36l-kastrull och maxade med 3000 watt induktion och 3200 watt doppvärmare. Det gick från ca 10 grader till kokande på väldigt kort tid med all den krämen, halvtimme kanske? Vid koktemperatur tog jag ur doppvärmaren som inte behövdes längre och kokade med enbart induktionsplattan i en timme. Eftersom ena humlesorten var i kottform (slarvigt felköp) la jag all humle i en stor påse tänkt för tvätt av ömtåliga plagg (eller behå:ar) och la i den vid kokslut. Påsen hölls nere med hjälp av min stora kylspiral och en snabbkylning till 90 c gjorde att humlen inte gav fullt så mycket beska som vid fullvarm hopstand/whirlpoolstand. I 40 minuter fick vörten hålla denna långsamt sjunkande temperatur innan jag slog på kylningen och drog ner vörten till 18 c. Den stora påsen med humle sög sig fast lite i utloppet till kastrullen och fungerade därför initialt som ett filter… Flödet ströps rejält så efter ett tag tappade jag tålamodet lite och justerade försiktigt kylaren som höll fast påsen. TJOFF så maxades plötsligt flödet halvliter vört sprutade ut på golvet och rann delvis in under ett kylskåp.
Förutom sista fadäsen så gick hela den här bryggningen sjukt smidigt och går väl närmast likna vid en extraktbryggning med full koktid. Eftersom vörten mest bestod av lakad vört (lakningsrester) hamnade OG på måttliga 1.040 vilket kommer göra denna humlestinna öl ca 4% stark. Att enbart diska ur en liten kastrull i slutet av bryggdagen gjorde att det knappt kändes som jag gjort någon öl. Kan man verkligen brygga öl utan att ha fått blöta strumpor?
Efter att ha jäst denna öl i 18 c omgivande temperatur (bägge jäskylarna är upptagna med annat) så flyttade jag jäshinken till 20 c för att skjutsa på utjäsningen lite. Jag får svårt att få färdigt den här ölen till julafton men kanske blir den perfekt till nyårsfirande istället?

I brist på bättre förpackningar samlade jag all vört i PET-flaskor som förvisso är ganska bra på att hålla syre borta. Flaskorna ser knöggliga ut eftersom jag pressar ut syre före frysning vilket även hjälper till så expansionen inte spräcker flaskorna.

Patina 36 är mig veterligen den enda kastrullen där 1 cm = 1 liter vilket gör volymmätningar både exakta och enkla utan att ha ristat in något i kastrullen.

Ett öppet lock är det enda som avslöjar att det bryggs öl (eller kokas vört), förutom vattenångan då såklart…

…som snabbt fyllde bryggeriet eftersom det är undermålig ventilation i garaget. Jag testade att ha Braumeisterhuvan på och vantilationsrör ut men det hjälpte väldigt lite.

Tvättpåsen

Det finns säkert något fint ord för denna typ av fina maskor men låt oss nöja oss med att tyget duger till kottar menan en del pellets tar sig igenom.






Rehydrerad jäst

En kastrull med prostataproblem…


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Edelstoff

Man skulle kunna tro att jag vid det här laget blivit helt nöjd och färdig med utvecklandet av min bryggmetod men fortfarande finns det faktiskt metoder och tekniker jag vill testa och utforska. En sån teknik är ”underlet” vilket innebär att man först har i malten i det torra mäskkärlet och sedan fyller på med vatten underifrån. Detta gör man för att få mindre oxidation av malten och man ser tydligt effekten på den mindre mängden skum som bildas (helst ska det vara noll skum). Det problemet jag har med underlet är att Braumeisterns design med dess smala och höga maltrör gör att omrörning med denna metod blir väldigt svår utan att bilda skum. Det är helt enkelt för tungt och knepigt att röra om i nedre halvan utan att påverka toppen. Jag har testat att brygga några gånger utan att röra om i malten alls och även om det fungerar (det blir öl!) så påverkar det effektiviteten negativt med ungefär 5 Ö°, vilket är mer än vad jag kan acceptera. Denna bryggning testade jag hur mycket skum som bildas vid en ordentlig och gedigen omrörning med underlet:ad mäsk och jag kan med enkelhet säga att skumbildningen t.om. blir större än vid en normal inmäskning ”malt i vatten” uppifrån. Ett misslyckande med andra ord. Jag har beställt en annan mäskpaddel istället för min långa slev och kommer troligtvis testa om det blir någon skillnad men jag är tveksam, det är inte där problemet befinner sig helt enkelt.

Filter uppochner
Inför julledigheten tänkte jag fylla lite fat och tänkte därför brygga tre fat detta gång, 60-64 liter i jäshink med andra ord. Detta kräver lite mer malt även om det fortfarande är under den av tillverkaren rekommenderade maxmängden. Med 12,5 kg malt i maltröret blir det ganska kompakt och därför testade jag att ha det övre filtret uppochner så det liknade Bacbrewings ”Increase disc”. (Som en parantes till stycket ovan hade jag bara 11 kg av totala mängden malt i maltröret när jag labbade med underlet.) Inmäskning och mäskning med filtret uppochner gick bra men jag borde haft en liten mutter eller annan distans som tryckte ner filtret 5-10 mm för att ha marginal mot kanten, FÖR; när jag tog bort vingmuttern och röret som håller filtret och maltröret på plats pressades malten/mäsken i röret uppåt över kanten trots att pumparna var av och detta gjorde att jag lyckades få ner betydligt mer maltskrot övre kanten och ner i vörten än vad jag tror pumparna tycker om. Därför beslutade jag mig snabbt på att föra över all vört till min nya kastrull jag kallar BK60. I kastrullen satte jag min BIAB-påse (som är designad för min Patina 36 men visade sig även passa BK60n) för att försiktigt kunna avlägsna maltskrotet genom att lyfta bort påsen. Tanken var att laka med ganska mycket vatten men eftersom jag redan fyllt min kok-kastrull med vört och inte ville dra ut på dagen onödigt mycket genom att rengöra Braumeistern för kok så sammanförde jag aldrig lakvörten men ”first runnings”. Lakvörtens blandade SG höll en halt på 1.033 och det blev runt 28 liter när jag var färdig. Jag tänkte först koka en lättare öl samtidigt på den vörten men jag var för trött och stressad så jag hällde istället över den på petflaskor och stoppade i frysen istället. Vi får se vad jag kan tänkas koka ihop av den vörten senare.

Recept och plan för ölet
Tanken bakom denna öl var att ta min Helles och skruva upp volymen lite, dvs. lite mer humle, lite mer beska och lite mer alkoholhalt. Detta för att hamna någonstans i gränslandet mellan Augustiners Edelstoff och valfri Oktoberfest från någon av de sex officiella Münchenbryggerierna, alltså de som brygger innanför stadsgränser och därför får ha tält på Oktoberfesten på Wiesn.
Med ett höjt OG från 1.048 till ca 1.055 behövde beskan både kompenseras för och även höjas ytterligare lite så där ökade jag från 16 ibu till 25. För att få en mer komplex humlesmak valde jag ett humleschema på 60, 30, 5, 0 med två nobla humlesorter; Hallertauer Mittelfrüh och Perle. ”0:an” åkte i när jag hunnit kyla en del men fick sig ingen vidare hopstand att tala om, mest på grund av tidsbrist.
SLutligt OG på på huvudbatchen hamnade på 1.055 vilket borde ge mig en alkohohalt på mellan 5,5-6 procent. Detta innebar antingen en något låg effektivitet om jag räknar bort de extra 28 litrarna eller väldigt hög effektivitet om jag lägger ihop bägge batcherna. Oavsett så hamnade jag inom mitt önskade spann och ölen kommer bli perfekt för julens fest zeit.

Utrustningsstrul
Förutom den misslyckade filtervändningen märkte jag att jag inte dragit åt den inbyggda termometern i BK60 ordentligt och det var så dags det när koket var i full gång. Lite härligt kletigt droppande längs kastrullen och ner över min kraftiga induktionsplatta var väl inte hela världen men ändå lite irriterande. För att få bra tryck i koket kokade jag med min Speidel 3200 watt doppvärmare tillsammans med induktionsplattan, först på 1000 watt men efter en stund sänkte jag till 500 watt för att få mer lagom kokintensitet.
Min pH-mätare fick jag inte liv i denna gång heller så faktiskt pH har jag ingen aning om tyvärr. Tyvärr är antingen proben eller själva mätaren stekt och då har jag varit väldigt försiktig med den, aldrig kört i vört varmare än 30 c och alltid förvarat den i Milwaukees förvaringsvätska. Måndagsexemplar, dålig kvalité eller bara normalt slitage låter jag vara osagt men 1,5 års användning tycker jag är ganska lite ändå. Jag mäter ju max två gånger i månaden…

Receptet

Edelstoff

Batchsize: 60.00 l
OG: 1.055 SG
FG: 1.010 SG ?
Alcohol by volume: 5.7 % ?
Bitterness: 25 IBUs
Color: 9.9 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
25.00 ml Lactic Acid (Mash 60.0 mins) Water Agent 1
15.40 g Calcium Chloride (Mash 60.0 mins) Water Agent 2

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
6.07 kg Pale Malt (Weyermann) (6.5 EBC) Grain 3 47.5 %
6.07 kg Pilsner (Weyermann) (3.3 EBC) Grain 4 47.5 %
0.64 kg Carahell (Weyermann) (25.6 EBC) Grain 5 5.0 %

Total amount of malt: 12.78 kg

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Mash in Add 70.25 l of water and heat to 60.0 C over 0 min 60.0 C 0 min
Beta-Amylase Heat to 62.0 C over 3 min 62.0 C 20 min
Beta2 Heat to 64.0 C over 3 min 64.0 C 20 min
Beta 3 Heat to 67.0 C over 5 min 67.0 C 20 min
Alpha-Amylase Heat to 72.0 C over 9 min 72.0 C 30 min
Mash Out Heat to 76.0 C over 8 min 76.0 C 10 min

If steeping, remove grains, and prepare to boil wort

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
50 g Hallertauer Mittelfrueh [4.30 %] – Boil 55.0 min Hop 6 9.8 IBUs
50 g Hallertauer Mittelfrueh [4.00 %] – Boil 30.0 min Hop 7 7.1 IBUs
100 g Perle [8.00 %] – Boil 5.0 min Hop 8 7.4 IBUs

Steeped Hops

Amt

Name

Type

#

%/IBU
100 g Perle [8.00 %] – Steep/Whirlpool 0.0 min Hop 9 0.0 IBUs

Total amount of hops: 300 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
3.0 pkg Southern German Lager (White Labs #WLP838) [35.49 ml] Yeast 10

Malten i maltröret innan vattnet fyllts på. Själva påfyllandet gjorde jag bakvägen via mitt drainingvalve, eller avloppet om man hellre vill kalla det för det…

80% av vattnet påfyllt och filterdisken på plats uppochned.

Fyllning över kanten på maltröret för att ta bort plaskandet under mäskningen.

Lakvattenvärmning i min Patina 36.

Induktionsplattans knappar som är något tröga.

Jag har den tredelade kulkopplingen på lakvattenkastrullen vilket är något onödigt men det händer ju att jag kokar vört i den vid olika experiment (eller till min kommande bok) och då är det smidigt att kunna plocka isär den emellan varven för rengöring.

16 ampere kan ju skjutsa ut 3680 watt utan att lösa ut nu när vi sakteliga smugit upp från 220 till 230 volt. Tyvärr är min platta ”bara” på 3000 watt men den är stabil som en stridsvagn jämfört med min gamla hederliga Kjell&Co-platta.

Vörten från mäskningen innan jag lyft maltröret. Så här långt var allt frid och fröjd.

Jag tog bort muttern och det smala röret/pinnen. Sen lyfte jag maltröret några centimeter men nästan omedelbart smög sig maltbädden uppåt. Det var dock inte så packat att det krävdes ungefär som när man fryser vatten i en flaska, för när jag började laka (bilder kommer nedan) så var nivån gott och väl under kanten.

Problemet i detalj…

Flytt av vört från Braumeistern med maltröret kvar i, ner till min BK60 med BIAB-påse som filter.

När min BK60 var så full som jag vågade för att ändå kunna bära den, stängde jag av kranen och började laka maltröret. Först med några skopor från min stora plastkanna, sen flyttade jag lakvattenkastrullen högt och lakade med silikonslang.

Balanserande malt, arghh!

Lakningsmomentet. 25 liter från kastrullen och 3 liter ”avdropp” som jag inte samlat upp tidigare.

Här ser ni det lilla läckaget under termometern.

Det börjar närma sig kok.

Extrabild

Extrabild

Här ser ni hur stor plats malten egentligen tog i röret. Det går därför inte skylla på maltmängden som sådan utan det måste varit någon sorts övertryck som pumparna byggt upp.

Dripp, dropp.

Kylning efter kok. Min monsterkylare hade kunnat vara 10 centimeter lägre för att passa denna kastrull men i Braumeistern spelar det mindre roll.

Det heta kylvattnet körde jag rakt ner i Braumeistern för att påbörja diskningen.

Vörtklarhet under kylningen.

Och som avslutning, ett litet vörtprov…


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Ölbryggning på gammeldags vis på Skansens julmarknad 2017

Varje december under adventshelgerna (i år även helgen före eftersom julafton infaller fjärde advent) anordnar Svenska Hembryggareföreningen ölbryggning på gammeldags vis på Skansens julmarknad. Detta var mitt tredje år jag är med och mitt andra år som bryggmästare, dvs. bestämma recepet och vara lite arbetsledare (vi hjälps alla åt). Dagen går ut på att man brygger öl på väldigt gammaldags vis t.ex. med juteväv som falskbotten men den viktigaste biten är att prata hembryggning med nyfikna besökare och bjuda på hemgjord lättöl för att visa hur bra öl man kan göra hemma i köket. Receptet denna gång är direkt från min kommande bok och är en välhumlad strong pale ale med fina citrustoner från amerikanska humlesorter. Dagen till ära hade jag odlat ut en mustasch som framåt kvällen luktade som en rökt böckling, mycket härligt. Vädret, runt nollan och väldigt fuktigt, var ändå toppenbra och solen tittade fram emellan varven samt ingen vind att tala om. Samma julsånger som alltid förgyllde (?) dagen och det gick så bra med både bryggning och bjudning att vi var färdiga innan mörkret föll (dvs före tre) vilket måste betyda att vi fått upp rutinen på att brygga med de här gamla grejerna. Ölet står nu i en av mina jäskylar och väntar på tomten. Längst ner finns även detta år en liten film att titta på för den nyfikne och missa inte att ni kan besöka andra bryggarlag de andra helgdagarna fram till julafton. God jul!


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Hefe XXVI – SchneeWeiß

Första snön kom och försvann nästan lika snabbt men jag hann med att göra en ”första-snön-bryggning” iallafall. Något större fan av julöl är jag inte men att öka på alkoholstyrkan lite när vintersäsongen kommer har jag inget emot. Detta blir dock ingen vetebock och få ögonbryn kommer väl höjas när jag smyger upp denna öl till 5,8-6.0 % ABV. Gränsen mellan veteöl och vetebock brukar dras ungefär vid 6,5%.
Ett problem jag upplevt med mina veteöl är att de på fat ganska snabbt ändrar utseende och flockulerar, dvs jästen sjunker till botten och jag dricker upp den. Kvar blir en allt mer genomskinlig weißbier som till fat nr 2 nästan liknar kristallveteöl. Därför har jag (kors i taket) dammat av mina patentkorksflaskor, badat de och mina blåa plastbackar i PBW och planerar att tappa en större del av denna bryggnings grönöl på flaska för kolsyrejäsning istället. Exakt hur jag ska flaska den har jag inte bestämt ännu men att försöka pricka in några °ö före FG och flaskspunda är jag tveksam till, framförallt eftersom w68 (Wyeast 3068) är så snabb så jag troligtvis är på jobbet eller sover när det är dags för flaskning. Det får nog bli sockerlag istället…

Carafa, den skallösa mörka skönheten
Senaste hefebryggningen tog jag i från tårna med Carafa som färgjusterare då jag ibland vill dra mina hefe mer mot Franziskaner än Weihenstephaner. Jag hade i för mycket med flit för att kunna uppskatta hur mycket mindre jag ska ha framöver, t.ex. hälften eller 1/3-del. Detta istället för att öka 10% varje gång tills jag hamnar rätt vilket kan ta både fem och tio försök. Förra gången hade jag 1% Carafa vilket gav en ljust brun färg så denna gång tog jag en trejedel istället (dvs 0,3%) och redan vörtprovet ser betydligt bättre ut. Det jag siktar på är 11 EBC för den mustigare tonen medan en ljus sommarweiß kan få hamna runt 8 EBC istället. Jag har samlat ihop bilder på mina veteöl och sorterat på EBC och med det snabbt kunnat konstatera att Beersmiths EBC-beräkning är väldigt godtycklig. Bryggmetod (dvs oxidering) spelar in en viss roll i färgbedömning och även fotograferingen gör en skillnad men detta var mer än bara så…

Vatten och pH
För att få en mjuk maltighet använde jag enbart kalciumklorid till denna bryggning eftersom kalciumsulfat dels ger en skarpare beska men även att jag upplever att den ger en närmast pudrig munkänsla som inte passar så många ölstilar under 40 IBU. Vattnet bestod bara av 2/3-delar RO-vatten eftersom jag inte hann samla på mig tillräckligt mycket, bryggningen bestämdes nämligen med kort varsel då tillfälle uppstod. Det gjorde även att förkulturen endast fick 24 timmar på sig, något som visade sig räcka mer än väl!
Efter inmäskningen på 43c gjorde jag den sedvanliga ferualsyrarasten på 44 grader och i 20 minuter för en balanserad kryddnejlika/banan-profil. För att främja ferualsyrans bildande av 4-vinyl-guaicol (kryddnejlika) avvaktade jag med mjölksyratillsats eftersom denna syrarast föredrar högre pH. Medan rasten varade passade jag på att kalibrera min pH-mätare men det visade sig vara förödande; den visade nämligen felmeddelandet ”WRNG” när jag kom till 4.01-vätskan och efter det var alla mätvärde helt isoamylacetatiga (bananas på veteölsslang). Jag startade om pHmätaren, tog ur batterierna, rengjorde och upprepade men alltid med samma felmeddelande. Lite sökning på nätet visade att det antingen är fel på min kalibreringsvätska (färdigblandad, köpt, oanvänd), smuts på elektroden eller trasig elektrod. Eftersom vätskan var ny (även om flaskan varit öppnad) och elektroden fungerat bra tidigare ställde jag mitt hopp till smuts och blandade därför en ättikslösning för rengöring över natt. Jag antar att det är karbonat man vill ska lösas upp vilket an ge en hinna på elektroden. Dagen efter gjorde jag om samma procedur men det fungerade inte. Jag noterade dock att min 4.01-vätska såg något disig ut så jag ska blanda en ny från pulver och testa igen så hoppas jag det ska lösa sig. Någon pH-mätning av betaamylasen blev det med andra ord inte denna bryggning utan 20 ml mjölksyra rätt ner i mäsken och några böner till ölgudarna fick duga.

Koket och fukten
Medan snön fullkomligt vräkte ner utanför tog jag bort maltpipan och värmde till kok. Min vanliga setup med en metallpinne mellan Braumeistern och huvan gav plötsligt en massa kondens i bryggeriet vilket jag inte upplevt tidigare, typ kallras? Jag antar att det var vind i kombination med någon speciell temperaturskillnad mellan ute, inne och bryggverket. Ångan kom ut genom mitt ventilationsrör men även längs sidorna på huvan. Jag satte därför på gummilisten till huvan och lät den ligga dikt an mot bryggverket så som den är tänkt att göra, med överdrivet kraftigt kok som följd. Jag tog av isoleringen för att sänka kokintensiteten något men det hjälper knappt. Sänker man från 102 c till 99 c så blir koket väldigt digitalt, dvs antingen lite kok eller ingenting alls om vartannat. 102 c eller 100 c gör för mig ingen skillnad. Efter en kvart testade jag med metallpinnen som distans igen och då blev det ingen smygånga, mycket egendomligt…

Pitch och Insta
Efter koket kylde jag till 18 c, pitchade min 2 l förkultur och baxade in ca 53 liter i jäskylen. 20 h senare var jäsningen verkligen i fullfart vilket ni kan se här om ni klickar på play:



Ni har väl inte missat att ni kan följa mig på Instagram där jag lägger ut lite bilder och filmer? In på www.instagram.com/gustavlindh eller klicka på bilden nedan och följ mig så blir jag glad!

Så här rent kan det se ut första halvtimmen av bryggningen, sen brukar det blir allt mer prylar framme både på bänkar och på golvet. Jag passade på att fota lite ”bryggeribilder” när jag ändå hade vidvinkelzoomen på för en gångs skull i bloggsammanhang:

Närbild på malten med den skallösa Carafan som mest ser ut som muslortar. Ett vältränad öga kanske kan se den lilla mängden karamellmalt höger om Carafan men den är endast marginellt mörkare.

15 gram till 55 liter öl före filtrering.

Såhär bra gick min kalibrering denna gång. Någon av er som drabbats av samma felmeddelande?

Inmäskning innan jag fyllt på med sista vattnet.

Finmaskiga filtret på plats. Detta är Bacbrewings filter som är mer lättdiskat och mer hållbart. Det är inte flätat av ståltråd utan ett enda metallstycke som de borrat eller stansat ut hålen i (jag kan inte så mycket om tillverkningsprocessen).

Lyft till lakning. Eller nej just det, ingen lakning denna gång utan bara upp på avlastningspinnen för avdroppning och sedan till diskhinken.

Vidvinkel som sagt.

Flytt till jäshink.

Kylning med min monsterspiral till pitchtemp och samtida sedimentering. Kylde med pumparna igång denna gång och lät det endast sedimentera en kvart men det räckte gott. Jag låter spiralen vara kvar i bryggverket medan vörten får rinna ut till jäshinken för att inte störa sedimenteringen av skräp i botten.

Det obligatoriska vörtprovet…


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Experimentsbryggning (Helles)

Jag har köpt lite ny utrustning i form av en 60-liters kastrull och en induktionsplatta av storköksvariant på 3000w. Det innebär att jag nu har kastruller/bryggverk i storlekarna 25 l, 30 l, 36 l, 60 l, 84 l och 95 l. Jag har ingen bra förklaring till vad jag ska med allt det här till utan jag tror det handlar om att jag inte kan låta bli när jag ser rostfritt stål, det liksom brinner i skallen på mig och jag får frispel. En kraftfullare induktionsplatta än min hederliga gamla Kjell&Co kändes mer som en rimlig uppgradering och med allt detta sammantaget fick jag lite feeling att provköra grejerna. Först skulle jag bara provkoka lite vatten i 60l-kastrullen (BK60 hädanefter) för att se kokintensiteten med nya pattan men när jag väl värmt upp vatten slogs jag av tanken att jag kan labba lite med min hetvattenpump och en recirkulerande BIAB-setup. Plötsligt var bryggningen i full gång och med tanke på förberedelserna är det kanske inte så konstigt att allt inte gick helt smärtfritt…

Jag värmde mäskvattnet med nya induktionsplattan och BK60 för att sedan flytta vattnet med hjälp av hetvattenpumpen till 36l-kastrullen, där BIAB-påsen och malten redan väntade. Pumpen fungerade bra och snabbt till först vattenflytten.
Sen flyttade jag slangen från BK60 till kranen på 36an och recirkulerade vörten genom hela stegmäskningen. För att värma stegen i mäskningen använde jag min gamla induktionsplatta för att slippa flytta runt kastrullerna. Recirkuleringen gick superbra och vörten blev väldigt klar och fin. Däremot borde jag isolerat kastrullen för mäskningen för det var som en jojo med temperaturerna. Jag hade glömt hur smidigt det är att stegmäska med Braumeistern jämfört med att köra helt manuellt, det är ju ett heltidsjobb! Rasterna blev därför lite hur som helst med totalt cirka 45 minuter i spannet 60-67c och en halvtimme vid 73c som sjönk till 71c.
När jag efter mäskningen skulle flytta vätskan tillbaka till BK60 hade pumpjävlen stannat. Antagligen hade en liten maltpartikel slunkit igenom och blockerat impellern, eller så hade pumpen helt enkelt bara fått nog och gått iväg för att köpa bratwurst. Därför fick jag ställa BK60 på golvet och köra med hjälp av gravitation och silikonslang istället vilket funkade bra med en 20l-batch, större satser blir snabbt för tungt för såna metoder. Slutsatsen är att pumpen inte riktigt är lämpad för uppdraget, men å andra sidan fick jag den ju gratis så det spelar mindre roll. Ska jag recirkulera eller flytta vätska via pump oftare i framtiden får jag nog lov att skaffa en mer lämplig pump typ Chugger. Vörtkoket gjorde jag alltså i BK60 för att testa kastrullen i kombination med nya induktionsplattan men även för att Braumeisterhuvan passar perfekt även på nya kastrullen och jag då kan leda ut kondens genom röret och ut i naturen. Att passformen skulle vara så perfekt visste jag inte när jag köpte kastrullen utan det blev en mycket trevlig överraskning.

Mindre batchsize
Jag brukar nästan aldrig göra öl till bara ett 19l-fat utan minst två och ofta tre dvs. 40 eller 60 liter i batchsize. Detta eftersom arbetsinsatsen är den samma, jag har utrustningen för det och råvarorna inte är så dyra kontra arbetstiden. Eftersom denna bryggning mest bara var ett spontant utrustningstest, och min Patina 36l är i minsta lager för 40l-batcher, valde jag 20l i hink som batchsize. Det jag inte tänkte på när jag rattade receptet är att min nya kastrull är ganska bred och min gigantiska kylspiral är väldigt hög/smal. Kylspiralen blev därför bara täckt till knappa hälften av vört och kylningen gick inte direkt blixtsnabbt. Tror det tog 20 minuter trots spiralens storlek i förhållande till batchen men jag tror en batchsize på 40-50l hade kunnat ta ungefär samma tid vilket är godkänt. Att röra runt med spiralen gör en enorm skillnad, någon man märker på värmen i spiralen under omrörningen.

Induktionsplattan fick mycket väl godkänt i användning och med dess kraftfulla stålkonstruktion klarar den betydligt högre vikt än de billigare varianterna, så exmeplevis min Kjell&Co-platta som egentligen är specad på 5 kg. Jag har förvisso haft 60 kg på den utan problem men jag rekommenderar någon form av avlastning vilket jag visat tidigare på bloggen. Min gamla Kjelle-platta går att ställa i styrka från 1-10, eller i antal grader med stora hopp men vad det faktiskt motsvarar i watt är oklart. Det är förvisso inte så intressant då den plattat levererar max 2000 watt vilket en vanlig 10 A-säkring klarar. Nya plattan på 3000 watt däremot kan släcka huset om jag kopplar den på fel säkring (eller brygger på annan plats) så då är funktionen med att välja watt-styrka smidig istället för 1-10. Nya plattan har också grader C som val men jag har inte hunnit labba med det ännu.

När jag väl hade nått till koket förlöpte det utan konstigheter och likaså kylning förutom att spiralen inte nyttjades fullt ut som sagt. Med en lågt monterad kran på kastrullen fick jag lov att plocka fram min gamla hederliga saftsil för att få bort humlen och det mesta av druven. Det sköna med att koka i en vanlig kastrull kontra bryggverket är att diskningen i slutet av dagen blir väldigt smidig. Eftersom jag oftast diskar lite ”allteftersom” så var det bara kastrullen kvar när vörten väl var i jäshinken. En diskborste och lite varmvatten senare (5 minuter max) var bryggningen avslutad. Med Braumeistern är det en ”cleaning cycle” med PBW som ska åka runt och skrubbas med, sköljas ut och sedan ska pumpar demonteras och torkas ut vilket man gör först någon timmer senare. Alla utrustningar har sina för och nackdelar med andra ord…

Inbyggd termometer med celsius-skala men jag har även en Fahrenheit-termometer som passar.

Nya 3kw-plattan. Fullt ös!

Hetvattenpumpen som fungerade till 90 %. Jag har satt fast den med en kamerablixt-arm kallad Magic Arm (Manfrotto) för att kunna vrida omkring med den under bryggningen. Jag har nämligen för lite silikonslang på lager just nu.

Spana in passformen på Braumeister50-huvan till nya kastrullen. Nästan så man får en tår i ögat. Kastrullen har även siktglas för nivåkontroll men utan gradering. Är inte så förtjust i siktglas så jag kommer nog sätta något annat på den porten. På bilden flyttar jag vatten från BK60 till Patina36.

Greisingertermometern glider ner bakom locket för kontollmätning eftersom den fast monsterade termometern inte var kalibrerad ännu.

Till pumpen har jag QD (qucik disconnect) koppling som är som en metallvariant av Gardernakopplingen. De är tyvärr inte lika hygieniska som Triclamp eller Camlock så även om de är snygga och smidiga så finns det bättre.

Nu kommer en skrytbild. Det här är den bästa maltkrossningen jag någonsin gjort men även sett! Skalen är tamigtusan så hela att det ser okrossat ut på bilden men kärnorna är delade i 3-5 bitar. Jag har börjat lära mig Monster Mill MM3 nu klicka här för min recension av Monster Mill MM3).

Malten i BIABpåse och vatten på ingång.

Vatten på plats och dags för omrörning.

Här är pumpen monterad för recirkulering och ihop med plattan är detta någon sorts ”E-BIAB” eller nått. Med en STC1000+ är detta ett litet minibryggverk om bara induktionsplattan skulle vara manuell.

pH mitt i prick.

Vörten är tillbakaflyttad till BK60 för kok och termometern är bytt till Fahrenheit för test.

Vantilationsröret påkopplat och absolut noll fukt i bryggeriet även med denna setup. Sweet!

En liten bittergiva med Hallertauer.

Fahrenheit följer ju ingen logik alls men jag tänkte att det vore bra att lära sig några värden till när man läser recept från amerika.

Koket och den låga nivån…

…som inte riktigt smeker hela spiralen om man säger så.

Kristallklar vört påväg mot jäshinken.

Två paket 34/70, rätt i bara. Orkade inte hålla på med rehydrering den här gången, det blir nog öl av det ändå.

Vörtprovet i väntan på OG-mätning. Hamnade på 1.045 vilket var lite lägre än jag hoppats på men setupen var ju inte direkt intrimmad.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Lindhs Pils (7)

Första frosten är här och jobbresorna har dragit igång igen. Två gånger till Tyskland på mindre än en månad är ovanligt men absolut trevligt. Framförallt första resan som gick till München men tyvärr missade jag Oktoberfesten med bara 5 dagar. Dock blev det omstuvning i jobbschemat så jag fick lite tid över att utforska det jag inte hann i våras, mer om det i ett senare inlägg.
Med mycket på jobbfronten blir både bryggningar och bloggen lidande tyvärr men jag ser en ljusning framåt hösten när bokarbetet är färdigt. För att kunna brygga som det är just nu är det VAB-bryggning eller jobba hemifrån och låta bryggverket arbeta självt som gäller. Denna bryggning var av den senare sorten och även om det går bra att brygga på det sättet så sker det med betydligt mindre kontrollmätningar, dokumentation och stundtals enklare metoder än vad jag helst vill använda. Ett exempel på det är att mäska in med kallvatten, vilket är smidigt då jag kan göra hela starten på bryggningen på 20 minuter för att sedan inte gå ner till bryggeriet på tre timmar. Men den långa mäskningen är inte optimal för malten som utsätts för onödigt lång mäskning och jag kan inte välja om jag vill ha proteinrast eller inte.

Dagens bryggning blev en Nord Tysk Pilsner, tänk Jever. Som jag skrivit tidigare är det stor skillnad på de Nordtyska och de Sydtyska Pilsnerna där den Nordtyska är kraftigt besk medan de andra är balanserade. Senast när jag bryggt denna ölstil tycker jag beskan blivit för klen vilket jag mestadels beskyllt Beersmith för. Men jag har kommit på en eventuell IBU-bov som bara framträder när mycket humle är inblandat. De senare givorna efter 15 min har inte gett så många IBU som beräknat så till denna bryggning körde jag med en klassisk bittergiva på 60 min som fick stå för huvudelen IBU, idiotsäkert med andra ord. När jag sedan hade i smak- och aromgivan insåg jag varför jag fått för lite beska; När stora mängder pellets åker ner i den relativt smala och höga Braumeistern trycks de uppåt mot ytan av koket och bildar ett lock. Detta skedde upprepade gånger trots att jag försiktigt rörde ner humlen igen. Jag har inte observerat detta fenomen tidigare vilket beror på att när jag väl använt över 8 g/l humle så har det främst varit vid flameout eller som hopstand. Med den tyska lågalfahumlen kan man hälla i humlen tidigare för en mer stabil och långvarig humlesmak, utan att få överdriven beska från smak/aromgivan. Med ”normal” mängd humle blir inte locket heltäckande och humlen följer med ner i det rullande koket igen och även med en större diameter är det rimligt att anta att det inte bildas lock. Exakt hur jag ska lösa det här problemet i framtiden vet jag inte. Att koka i en hopspider skulle vara en tanke men jag tror inte 500 g humle blir så bra i de modeller som finns på marknaden, de är anpassade till bryggverk runt 20 l och inte 60 l. Att bara köra hopstand fungerar såklart men lite begränsade rent receptutvecklingsmässigt. Koka i påse har jag gjort tidigare och visst går det men helst vill jag har fria pellets i grytan.

Jag har skaffat lite ny utrustning som jag kommer skriva om senare. En av sakerna är en ny 60 l jäshink av samma sort som jag redan har en sedan länge. Mitt under bryggdagen kom jag på att jag inte borrat upp hål för tappkran så fram med stegborren och swish sa det så var hålet ett hack för stort. Ett varningens finger med andra ord, det är som att borra i smör och även om jag hade gjort en noggrann markering på hur stor hålet exakt skulle va så blev det för stort. Min vanlig tappkran sluter ändå tätt så ingen fara med själva hinken men irriterande slarv eller bra lärdom (något av de två).

Jag håller fortfarande på att försöka förbättra min vägning av malt. Jag har en våg som klarar 10 kilo men min IKEA-skål jag mäter i rymmer bara 2,5 kg vilket gör att jag måste väga 5-6 gånger för att få ihop min mängd. Jag har tidigare vägt i en stålhink men märkt att den gärna ger felvägningar då botten är något mjuk och större än vågens diameter. En ojämn belastning ger felaktigt mätvärde. Därför testade jag att lägga en tom gaffatejpsrullen emellan, något som borde ge en bra viktfördelning. Det fungerade bra förutom att hinken gärna ville välta på grund av för liten bas. Kanske ska jag bara krypa till korset och köpa mig en paketvåg men jag tycker de är i dyraste laget. Tips på billiga paketvågar mottages gärna med andra ord!

Bryggdagen gick väldigt smidigt med perfekt krossning, snabb inmäskning och något högt pH som jag fick justera. Det blev även en smidig utmäskning/lakning där jag fyllde på maltröret med några liter i taget allteftersom jag höjde upp röret med hjälp av taljan från Biltema (50 pix). Med den metoden kunde jag lyfta med lätthet utan det stora vacuum-suget som kan bli annars. Koket förlöpte utan konstigheter förutom humlelocket jag skrev om i början. Totalt 65 liter vört blev det som jag fördelade 40 till stora jäshinken med lagerjäst och 20 som fick en slurry US-05 eftersom jag inte hade lagerjäst så det räckte till hela batchen. Bägge hinkarna var i full gång efter ett dygn även om US-05 såklart jäser mer intensivt. Lagerjästen står på 10 c och US-05 i matkällaren med omgivande temp 16 c men på betonggolvet som säkerligen håller nere tempen ganska effektivt.

Jag har bytt slang till mitt ”draining valve” (utlopp i botten av bryggverket för smidigare diskning) till en armerad. Jag märkte att den gamla trädgårdsslangen jag hade gärna vred sig lite när den blev varm så när jag fick en bit slang över passade jag på att byta. Lite tight att få på gardenakopplingen men med lite vilja så. Slangen är tryckluftsslang från Biltema, som enligt Biltema, är godkänd för dricksvatten. Samma slang använder jag till vattendragningen i taket till min diskbänk. Inte lika bra som kopparrör men till 1/10-del av priset och en installationstid på tio minuter.

Kopplade upp min wifi-kamera men tittade aldrig på appen under bryggningen…

Lite högt pH så en skvätt lactol till krävdes. Dock är det svårt att få mjölksyran att blanda sig homogent i mäsken med enbart RIMS så egentligen borde jag tagit bort filtren och rört om men det går inte när man mäskar med så mycket vatten som jag gör (70 l).

Mäskningen slut och lakvattenvärmningen är på gång.

Taljan från Biltema fungerar fortfarande super. Rekommenderas för trötta ryggar!

Stålslev modell längre för inmäskning. Jag har slutat använda min träpaddel då den är lite för klumpig för bryggverket.

Med en extra hink i arsenalen kan jag äntligen använda diskhinken som diskhink och inget annat. Trots att jag tycker det droppat färdigt ovanför Braumeistern får jag ihop 2-3 liter extra vört på en timme på det här sättet.

Här har jag samlat hett kylvatten som jag senare diskar bryggverket med.

Basmalt är bra att ha. Jag brukar köpa malt till 3-4 bryggningar i stöten men nu blev det kanske lite i överkant.

Överbliven vört från några olika delar av processen. Eftersom allt inte varit med i koket så måste jag koka den här vörten lite extra innan jag kan använda den till förkulturer. De små flaskorna är smidiga då de tinar mycket snabbare och ibland vill jag stegodla förkulturer och då är 0,5 l en bra startvolym. Jag pressar ut sista luften ut flaskorna så de inte spricker i frysen senare.

Massiv skumbildning från min ballongvisp men den redan tillsatta förkulturen hjälpte till att fluffa upp skummet. Den lilla hinken får även all humle denna gång, så därför fick en kokad BIABpåse fungera saftsil. Humlematerian motsvarade 4-5 saftsilar så för min batchsize är detta lämpligare.

Skummet fortsatte att bildas även när locket var på. Fick vänta en halvtimme med att sätta fast propp och vattenlås.

OG och färgreferens.


Annons:


swish-e1439054456319
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...