Pils 12

Jag gjorde ett nytt försök att låta Braumeistern värma upp mäskvattnet med den inbyggda timern som finns i senaste mjukvaruuppdateringen men eftersom det inte finns någon manual till beta-firmware (samt stress) misslyckades jag även denna gång. Jag programmerade in ett 85°C program enligt översta bilden ovan och då började bryggverket räkna ned (bild 2) så där tänkte jag att det var igång. Det jag inte kopplade var att man måste trycka select en gång till för att faktiskt starta, något som t.om. står tydligt på displayen. Det som händer då är dock tyvärr inte en delay på hela programmet utan enbart på elen till värekällorna. Dvs. pumpventilering med efterföljande cirkulering drar igång och fortsätter köra. Hur bra det är för pumparna att stå igång en hel natt låter jag vara osagt men jag hade helst låtit de vara stilla just för denna funktion. Eftersom jag alltså vaknade upp med kallt vatten i bryggverket värmde jag även med min extra doppvärmare och det tog ca 45 minuter till stormkok för 6400 watt på 70 liter och en kanna kaffe i magen.

Receptmässigt skiljde sig inget från mina senaste pilsnerbryggningar då det receptet ”sitter”. Processmässigt däremot ville jag pröva att addera en proteinrast på 55°C i 20 minuter för att verifiera om vörten blev mer eller mindre genomskinlig mot mina senaste gånger där jag kört utan (ett modifierat HochKurz-program) och fått enormt genomskinlig vört. Så här skriver jag om proteinrasten i min bok:

Proteinrasten kan delas i två raster efter de enzymer som är aktiva där, proteinas (55–59 °C), som delar längre proteinkedjor till mellanlånga, och peptidas (45–53 °C), som delar mellanlånga proteinkedjor till små. Förutom proteinuppdelning är proteinrasten även bra för att bilda fria aminosyror till vörten, vil­ ket jästen gillar i jäsningen. Som bryggare vill vi inte ha de längsta proteinkedjorna, som kan ge upphov till disighet och sämre hållbarhet på ölet. Däremot vill vi ha kvar mellanlånga proteinkedjor som ger ett bra och hållfast skum, så därför är det bra att undvika allt för långa raster i temperaturspannet 43–53 °C. Kortare raster på 10–20 minuter runt 55 °C är ett bra startläge att testa sig fram med.
Proteinrasten kan ge vissa fördelar med vetemalt eller ljusa pilsnermalter med förbättrad lakning och genomskinligare öl i slutändan, men rasten är i de flesta fall onödig eftersom dagens moderna malt är så bra modifierad att proteinrasten inte ger någon jättestor effekt.

Jag hade inte förväntat mig en sån dramatisk skillnad som det blev! Vörten var förvisso helt fri från partiklar och fin i övrigt men helt klart med disig. Eftersom jag inte får plats med ytterligare ett steg i mitt mäskprogramm programmeringsmässigt i Braumeistern skippade jag utmäskningen på 78°C. Om den kan ha bidragit till denna skillnad är svårt att säga men jag tror inte det var stärkelse kvar i vörten efter en timme i betaamylas-området och ca 30 minuter i alfaamylas (73°C). Jag gjorde tyvärr inget jodtest som hade kunnat styrka min tes på grund av oerhört tråkiga familjeomständigheter som uppstod mitt under bryggningen.

Bortsett från disigare vört så lyckades jag för första gången att genomföra mäskningen helt utan något skum dvs. med mindre syrepåverkan! Det enda jag kan tänka mig är att extra försiktig in- och utmäskning gett resultat. Jag la 5 minuter extra på vardera moment men rörde om ungefär lika noggrant som jag brukar. I övrigt skippade jag all sorts lakning eller omhändertagande av överbliven vört och för att förenkla ytterligare flyttade jag all vört till en av mina 60l-plastjäshinkar. Syresättning med ballongvisp och en rejält jästslurry.

Denna bryggnings mäskprogram.

Jag har mätt ut och gjort hål i min isolering till Braumeistern för att kunna koppla vatten till kylmanteln. Jag tänker att isoleringen även hjälper till att kyla effektivare då inte bryggeriets luft behöver kylas. Om det ger någon faktiskt skillnad i praktiken vet jag inte men det blev mindre kondens iallafall.

Resultatet som behöver finliras lite till för att bli snyggt. Jag testade att göra hålet med borr men det finns nog bättre sätt för snyggare kanter.

Värmning till förkok av mäskvattnet. Min bryggbänk på hjul är tillbaka men bägge har sina för och nackdelar.

Även denna bryggning skedde enligt ”lågsyremetoden” för att få fram de eleganta maltsmakerna jag är så förtjust i.

Jag testade att montera prototyp-filterdiskarna i den ordning som Speidel rekommenderat men på nya Braumeistern är gängorna på mittpinnen inte likadana som på den äldre modellen så jag lyckades inte få ihop det. Ska jag köra på den varianten måste jag kapa 1 cm på ”hatten” på den hårda filterdisken (se kommande bilder). Här monteras prototyp-delen som ersätter ”låspinnen” först.

Sen det mjuka filtret (detta är Bacbrewings filter och inte originalfiltret).

Sen hårda filtret där ni ser att röret eller hatten som jag kallade den nyss hindrar gängorna att komma upp. Alltså kan jag inte låsa fast allt med skruven som är anpassad till mash cap:en.

Mash capen på plats och nu skulle alltså skruven fått låsa diskarna men mash cap:en skulle kunna röra sig fritt ca 5 cm. Istället plockade jag bort allt och tog det i samma ordning som jag brukar dvs mjukt filter, hårt filter, lås-disken, skruven och mash cap:en.

Lite skum som letat sig upp under mäskprogrammet.

Den disiga vörten efter mäskprogrammet. Notera frånvaro av skum!!

Ut med malten och en kvarts vila på pinnarna för att samla all vört.

Det ser ut som jag skulle laka med kastrullen högt placerat men så blev det alltså inte.

Mysbild på drav.

Flytt till jäshink.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

11 Comments

  1. John 2018-07-11

    ”mkjukvaruuppdateringen”

    Hahaha, lite snabbskrivet kanske? 😉

  2. Lindh 2018-07-11

    Tack, jag ska ändra det.

  3. Mats 2018-08-14

    Hej!
    Har köpt din bok och är mycket imponerad över din detaljkunskap. Jag har en pilsner på deacetylrast och har för avsikt att
    skapa kolsyra genom att prima mina flaskor. Jag blir inte klok på om man ska göra en kallkrasch före tappning och sedan ställa flaskorna
    I rumstemp någon vecka före lagring eller om man ska avstå från kallkraschen när man skapar kolsyran genom jäsning på flaska ?

    Med vänlig hälsning, Mats

  4. Lindh 2018-08-15

    Jag tycker att du ska tappa på flaska först och få kolsyra. Sen kan du ställa flaskorna svalt för lagring 3-4 veckor. Du får en bottensats i flaskorna från kolsyrejäsningen oavsett och en snabb kolsyrejäsning med mer jästceller än efter en kallkrasch kommer minska oxideringen i flaskan.

  5. Kjell Bävergren 2018-08-15

    Var får man tag i ”antioxidant SBT” som på bilden för ”lågsyremetoden”?

  6. Lindh 2018-08-16

    AEB från Italien. Kostar runt 1000kr men tror du måste vara företagare för att handla där. Campden-tabletter finns på Humlegården som funkar lika bra.

  7. Kjell Bävergren 2018-08-17

    Skulle man även kunna använda Askorbinsyra?

  8. Kjell Bävergren 2018-08-17

    Man ser lite då och uppgifter om att tillsättning av mäskvatten underifrån till malten -till skillnad från att tillsätta malt till mäskvatten- gör att det inte bildas ”kanaler” i malten, samt att man inte behöver röra om malten.

    Jag tycker att det skulle vara intressant för dem med en Braumeister -där mäskvattnet trycks upp genom mäsken av en pump- att testa följande:

    Tillsätt malten i bryggverket UTAN att först ha tillsatt mäskvatten.
    Montera ”antioxidationsutrustningen” från Speidel.
    Tillsätt mäskvatten från en HLT med önskad temperatur, innehållande antioxidationsmedel.
    Använd en slang ned i bryggverkets botten, för att undvika plask och onödig syresättning.

    Kommer detta att fungera?
    Eller MÅSTE man i detta fall röra om i malten?

  9. Lindh 2018-08-17

    Askorbinsyra är en det av Antioxin SBT så ja. Men det finns en risk att det ger motsatt effekt och askorbinsyran blir en ”superoxidizer” istället. Minns inte på rakt arm men det ka ha att göra med metaller i vattnet och Brewtan B är bra att ha som komplement.

  10. Lindh 2018-08-17

    Jag har redan testat det och problemet är att BM vill köra ”ventilation of pumps först vilket skickar syre upp genom maltbädden. Man skulle kunna ha i 5l först som man kokar efter att ventileringen är gjord men där någonstans orkade jag inte mer. Man måste inte röra om alls. Läs mitt inlägg om min Helles nr 10 (första på Warbro kvarns malt). Ingen omrörning alls där och fick extremt bra vört utan skum alls. Men också 4ö sämre effektivitet.

  11. Kjell Bävergren 2018-10-26

    I faktabladet till ”ANTIOXIN SBT” sägs det:

    ”-The excellent efficiency of these antioxidizing agents is obtained by using them during
    the mashing at low temperatures, ideally between 38°C and 42°C”.

    Hur går det där ihop med normal mäskning vid 62-68 grader….?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *