Rengöring, desinficering och sterilisering

 

150314_rengöringNågon pessimistisk bryggare har sagt att ölbryggning består av 20% bryggning och 80% diskning. Det ligger tyvärr lite i det även om jag tycker siffrorna är något skeva. Rengöring delas upp i tre olika nogrannhetskategorier; grovrengöring, desinficering och sterilisering. Grovrengöring görs i regel efter bryggning för att ta bort fastkletade humlerester, skalrester eller diverse klet i använda fat och flaskor. Man kan generalisera och säga att grovrengöring gör man på synlig smuts. Desinficering och sterilisering görs där det finns icke synlig smuts och bakterier och i regel före vört eller öl ska komma i kontakt med ytan. Desinficering räcker för det mesta i hembryggarsammanhang och då dödas över 99% av skadliga bakterier medan sterilisering istället dödar allt levande och gör ytan steril.

Grovrengöring
Grovrengöring är ofta mekanisk (tänk diskborste och tvättsvamp) och tillsammans med kemikalier som ofta irriterar huden eller t.om. är farliga. Stora bryggerier använder ofta lut i form av NaOH, dvs kaustiksoda eller propplösare, men i hembryggarsammanhang är det inte lika vanligt och heller något jag rekommenderar. Anledningen är att NaOH även angriper plast och gummi vilket skadar packningar och pumpar. Rent som tusan blir det men skyddsglasögon är ett måste, skvätter det i ögonen riskar du synen… Den vanligaste kemikalien för hembryggare är istället Powdered Brewery Wash (PBW), som egentligen bara är ett parfymfritt perkarbonatbaserat diskmaskinsmedel. Faktum är att PBW även går att använda i diskmaskinen om ens vanliga diskmedel skulle råka vara slut. PBW fungerar riktigt bra på att lösa upp grov smuts och dess egentliga enda nackdel är ett något högt pris. PBW är perfekt till att lösa upp avlagringar i kastruller eller bryggverk samt att grovrengöra jäshinkar, fat och flaskor efter användning. PBW måste eftersköljas noggrannt med vatten och det finns sannolikt kvar en viss del bakterier efteråt, om inte annat så från kranvattnet. Ett alternativ till PBW är Vendors Washing Powder (VWP) som går steget längre och adderar Klor i leken så medlet även desinficerar i samma steg. Det står att medlet steriliserar men per definition håller jag inte med om det. Även Halapur som säljs i rengöringskitet innehåller Klor så jag behandlar dessa två medel som samma även om jag inte testat just Halapur. Nackdelen med Klor är att det kan angripa repig metall som kan börja rosta med tiden medan fördelen är att det blir extra rent jämfört med PBW. Måste eftersköljas ännu mera nogrannt mot PBW då Kloret förutom dess giftighet kan bidra till otrevliga bismaker som ofta klacifieras som medicinala eller band-aid (gamla plåster?). Eftersom omfattande eftersköljning är ett måste så var vi där igen med kranvattnets renhet. Jag har använt VWP mestadels under min bryggarkarriär då priset varit bra och min närmaste lokala bryggbutik alltid haft det i lager men jag tänker gå över till PBW för skonsamhetens skull. Jag har under hela min bryggarkarriär aldrig haft någon infektion, om det beror på Klorinet eller en allmänt rigorös rengörinsrutin låter jag vara osagt.
Som ett sidospår för riktigt grov grovrengöring och/eller polering av t.ex. rostfritt stål eller koppar går det använda Oxalsyrabaserade rengöringsmedel. Jag har använt det till att få upp glansen på utsidan av mina Corneliusfat men det som händer är att medlet oxiderar ytan på metallen som blir svart av utfälld oxid. Man kan kalla det för en kemisk polering och inget man bör änga sig åt mer än vid enstaka tillfällen. Skölj mycket noggrannt efteråt! Skurboll eller stålull är ett alternativ i denna kategori men dessa två repar ytor så använd väldigt sparsamt och sällan.

_GL_5667

Desinficering
Desinficering görs med fördel precis före vört eller öl ska komma i kontakt med den rengjorda ytan. Desinficering går att göra med värme eller kemikalier beroende på vad som ska desinficeras. Värme tillför man i form av vattenånga eller kokande vatten och lämpliga föremål att rengöra på detta sätt är silikonslangar, flaskor och fat. Det finns ett riskmoment med kokande vatten så där manar jag till försiktighet. Exempel på olycksrisk är om man häller kokande vatten i ett fat och skakar för att sedan låta vatten ta sig ut genom säkerhetsventilen. Det är vanligt att rengöra flaskor med en liten mängd vatten i med en ugn som förvisso gör flaskorna i det närmaste sterila men även kan påverka hållbarheten på godset i längden. Framförallt om flaskorna kylls ner för hastigt efteråt eller om tunnare glas används. Lämpliga föremål att koka är silikonslangar och sildukar som på ett smidigt sätt blir desinficerade. Vattenånga är ännu mer riskabelt än kokande vatten och rekommenderas främst för professionella bryggerier som kan högtrycksspruta vattenånga för att komma åt på ställen man annars inte når. Kemikaliemässigt hittar vi främst tre produkter i denna kategori; StarSan, SaniClean och Chemipro Oxi. StarSan och SaniClean är från samma tillverkare och enda skillnaden är att StarSan bildar skum som även det desinficerar. Bägge är i rätt koncentration livsmedelsklassade och faller under kategorin ”no rinse”, dvs behöver inte och ska inte eftersköljas utan bara hällas ut. Blir det skum kvar så gör det inget för koncentrationen blir så låg att det blir ofarligt för människor, ”Don’t fear the foam”. StarSan och SaniClean jobbar med lågt pH som aktiv ingrediens för att eliminera bakterier. Chemipro Oxi rengör med aktivt syre och liknande medel används till rengöring av klorfria pooler. Även detta är en no rinse och den svenska återförsäljaren MaltMagnus anser att den även grovrengör en hel del även om det inte är lika djupgående som PBW. Lämpliga användningsområden är jäshinkar, fat och flaskor före ölen, eller lättare sagt allt som kommer i kontakt med vörten och ölet efter det lämnar kastrullen. StarSan är vanligast i Sverige och det jag själv använt mig av mest även om jag experimenterar med Chemipor Oxi. Skummet i StarSan är bra i bland och jobbigt ibland t.ex. när man ska få bort det från ett Corneliusfat eller e-kolv. Har man skum kvar i en e-kolv är ett tips att spraya in lite mer StarSan så brukar det gå att få skummet att glida ut. På tal om sprayflaska så brukar en blomspruta med StarSan vara bra att ha under bryggdagen för att komma åt på ställen där det behövs, jag har alltid en flaska med StarSan i bryggeriet till fatkopplingar och annat som behöver underhållas. StarSan är dessutom lämpligt att ha i vattenlåset på jäshinken. Den sista kemikalien som ska nämnas i sammanhanget är någon form av alkohol, t.ex. etanol. Fördelen med just etanol är att det är ”vanlig sprit” och inte påverkar ölet smakmässigt men nackdelen är att det är svårt att på lagligt och/eller ekonomiskt sätt få tag på ren och stark etanol som är utan tillsatser. Handsprit är bra till händerna men innehåller ofta diverse tillsatser som t.ex. handkräm. Ytdesinficering finns billigt på apotek men innehåller ofta högre alkoholer som inte är lämpliga för förtäring. Jag brukar ha en flaska hemma för rengöring av t.ex. bord och kylskåp men inget som öl ska komma i kontakt med. En annan produkt som användes flitigt för några år sedan är Jodofor som är ett jod-baserat desinficeringsmedel. Nackdelar med jodofor är dess längre kontakttid och att det missfärgar plast med tiden. Jod används vid sårrengöring och vid operationer så visst är det ett starkt medel men något omodernt. Sista produkt att nämna under desinficering är Klorin som var vanligt för ytterligare lite längre tid sedan i hembrygggarsammanhang. Klorin fungerar förträffligt men kräver gedigen eftersköljning och det är dessutom skadligt för miljön. Klorin i starkare koncentration har en blekande effekt och ger extremt torra händer så använd handskar och skyddskläder om du får för dig att använda klorin. Passar bättre att bleka kläder och rengöra duschar samt toaletter med…

Sterilisering
Sterilisering görs främst med värme. Antingen genom att koka under tryck med en tryckkokare eller autoklav, eller med eld. Sterilisering anser jag endast behövs i samband med jästhantering av det avancerade slaget, t.ex. för att odla jäst på snedagar. Vört eller glas går att sterilisera i en vanlig tryckkokare som pressar upp temperaturen mot 120c men professionella jästodlare använder autoklav som går steget längre. Eld används för att sterilisera den metallögla man sprider ut jästen på snedagar med, eller för att sterilisera utsidan av en flaska som man vill ta tillvara jästen från. Sterilisering behövs i regel inte för hembryggare och är inget jag tillämpar.

141217_lambik_0014

Metallurgi eller vilka metaller och plaster som bör behandlas skonsamt
Rostfritt stål heter Stainless Steel på engelska, dvs inte fri från rost utan ”rostar mindre”. Det beror på ett yttre lager av kromoxid och det kan vara bra att komma ihåg för även om metallen inte kommer rosta av sig själv så kan repor och framförallt ihop med fel kemikalier utveckla rost under en längre kontakttid. Svetsfogar är särskilt utsatta då de även kan innehålla andra metaller. En bra grundregel är att aldrig låta metall vara i kontakt med rengöringsmedel längre tid än nödvändigt. Lämna t.ex. inte PBW i en kastrull över natt bara för att du inte orkar köra en minut med en svamp och sen skölja ur. Vissa diskborstar och svampar kan ge smårepor på metall, repor som förvisso inte kommer vara djupa nog att utveckla rost men det är ett onödigt slitage. Kör inte med för grova scotch brite i onödan.
Aluminium är särskilt känsligt för klor så undvik VWP och Klorin där, PBW är en mer lämplig rengörare.
Koppar ärgar av sig självt u kontakt med luft vilket innebär att ytan bildar kopparoxid, en process som förvisso tar många år. Kopparen blir först dimmig och sedan grön. Ett bra exempel på ärgning är kyrktak, de var från början kopparfärgade! Fett från t.ex. händer ger dessutom en ökad oxidering. För att få bort oxideringen använder man ättika och en mjuk svamp men oxideringen är inte farlig i sig, bara mindre snygg. PBW går bra till t.ex. en kylspiral men ofta räcker det med varmt vatten. Kylspiralen blir ju desinficerad i koket iallafall.
Mässing används i vissa kranar och kopplingar och kan rengöras med PBW men ibland innehåller mässing en del bly som det finns metoder för att få bort med vinäger och någon peroxid. Här får ni söka vidare information på annat håll, själv kör jag uteslutande rostfritt.
Krom finns på en del fatkranar och kan även de innehålla bly. PBW vid behov annars StarSan.
Plast förekommer i hembryggarsammanhang i form av jäshinkar, slangar och i pumpar. PBW och StarSan men även klorin fungerar utmärkt på plast. Plast gillar inte NaOH (Kaustiksoda) och i tex. en Braumeister rekommenderar tillverkaren Speidel en kontakttid på max 10 minuter för att inte förstöra impellrarna i pumparna. Jäshinkar tål kokande vatten för rengöring men slangar och hävertar brukar krokna vid de temperaturerna. Rengör med PBW och desinficera med StarSan/SaniClean/ChemiproOxi istället.

GL_3242Rejäla skyddshandskar som dessa från Blichmann sparar många lager hud. Rekommenderas verkligen!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!



Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

9 Comments

  1. Anders 2015-03-14

    Det är inte bara med kaustiksoda som man ska vara försiktig med ögonen.. även bpw är farlig då det bör var precis som maskindiskmedel starkt basiskt och där med farligare än en syra för ögonen, syror tenderar att blir utspädda i ögonen ganska snabbt men ett basiskt ämne fräter under lägre tid som gör en större skada. Tänk på det när ni städar och lycka till!
    Mvh
    Anders

  2. Lindh 2015-03-15

    Du har en poäng där verkligen. Man ska vara försiktig med alla kemikalier!

  3. Anders 2015-03-19

    Glömde ju säga det: Tack för ytterligare en fantastisk informativt inlägg, försöker läsa så mycket som möjligt på din blogg för att lära mig så mycket som möjligt. Keep it up MAN!

    Mvh
    Anders

  4. Lindh 2015-03-19

    Jag jobbar på’t! Fortsätt kommentera…

  5. […] går att trycka i kolsyra eller tappa ur öl/rengöringsmedel. Jag använder en 2l-colaflaska med PBW för att spola rent min fatanläggning i Kegeratorn och en annan flaska med StarSan eller vatten […]

  6. Micke 2017-01-13

    En fundering bara, hur ofta byter du jäskärl och slangar? De håller ju trots allt inte i evigheter även om man rengör noga 🙂

    Mvh Micke

  7. Jörgen Larsson 2019-01-09

    Hej
    Hade samma fråga, hur ofta bör man byta jäshinkar. Tvättar mina med PBW och mjuk svamp. Sköljer med vatten för en avslutande behandling med Starsannat vatten.

    Har inga synliga repor eller missfärgningar vad jag kan se.

  8. Lindh 2019-01-10

    Silikonslang kokar man så de håller tills de går sönder.
    Jäshinkar i plast bytes när de ser fula ut så det beror på hur man gör rent och hur ofta man brygger. Jag försöker undvika svamp in i det längsta och då håller de längre. Jag har ganska många hinkar så per styck används de inte så ofta. Byter kanske varannat eller var tredje år. Synlig repa betyder släng direkt.

  9. Jörgen Larsson 2019-01-10

    Tack.
    Det lutar åt att nedgradera en av dem till malthink!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *