(Reklam: I samarbete med Humlegårdens ekolager)
Våren kom äntligen och just nu är det sommarvärme ute, perfekt tid för en Maibock med andra ord. Sist jag bryggde och skrev om Maibock var för tre år sen då jag även skrev om majstången och de tyska traditionerna kring vårfesten. Maibock eller Frühlingsbier som vissa kallar den är ingen stil som passar så bra inom SHBFs typdefinitioner utan den hamnar lite mittemellan bocköl (något för svag, för lågt FG), Oktoberfest (för stark) samt för kraftig för export (för högt OG, för låg beska och för maltig). Maibocken är ofta även lite mer humlearomatisk än vanliga ljusa bocken och och betydligt mer lättdrucken. För tre år sen skulle Ayingers Frühlingsbier finnas att köpa på Systembolaget men den dök aldrig upp. I år finns istället klosterbryggeriet Andechs Maibock att köpa vilken jag rekommenderar.

Mitt recept
Maltmässigt har jag kraftigt inspirerats av Paulaners Oktoberfest-recept som finns att hitta i min bok. Malten består av 70% Weyermanns Barke Pilsnermalt och 30% Weyermann Barke Müchnermalt. Som syrabehandling bytte jag ut 2% av pilsnermalten mot syramalt men kör man mjölksyra/lactol så är det 70/30 som gäller. Vörtstyrkan placerade jag på 1.059 vilket med rätt utjäsning ger en alkoholstyrka på 6,7%. Humlen är såklart tysk till denna stil och fördelades på 60 min Magnum och 15 min Spalter Select med total IBU på 24. Färgmässigt gissar Beersmith på 13,4 EBC men jag tror det är lite i underkant.

Bryggningen
Min förra #Braumeister10-bryggning drog jag över maxmängden malt för vad bryggverket klarar och sådant straffar sig. Denna bryggning utgick jag från maxmängd vad maskinen är anpassad för dvs. 2,8 kg och sedan fick övriga värden anpassa sig efter det. Vid inmäskningen höll jag tillbaka 2 liter mäskvatten till lakningen för att försäkra mig om att få tillräckligt högt OG i slutändan. Min vörtstyrka vid uppkok (preboil gravity) hamnade på 1.060 på 11 liter utan att ha lakat något och där skulle siffran varit 1.052 uträknat. För att inte spä ut för mycket lakade jag i två omgångar ner i separat kärl för att kunna blanda en omgång i taget. Första lakningen höll 1.040 och andra 1.037. Lite Beersmithuträkningar, refraktometermätningar och en del kliande i skallen så hamnade mitt OG på exakt 1.059 men det var lite mer tur än skicklighet att träffa så exakt eftersom mitt bortkok inte stämde mot utrustningsprofilen. Jäsningen drog igång rejält redan efter ett halvdygn och utjäsningen hamnade på låga 1.008 vilket var min förhoppning. Uträknat fick jag en alkoholhalt på 6,8% så nu kan våren få komma med dunder och brak!

Provsmakning

Mörkt gyllengul öl med hög genomskinlighet. Skumkronan är hög och fluffig initialt men tyvärr inte så långlivad.
Doften är kraftigt örtig med mycket stora vaniljtoner. Medel fruktestrar i blandningen apelsin och aprikos men eftersom de är flyktiga vädras de relativt snabbt bort.
Elegant halmighet finns i bakgrunden ihop med en medel alkoholdoft.
Smaken är stöddigt maltig men samtidigt mjuk och len. Malten dominerar smakmässigt med balans från örtigheten.
Mycket stor kropp.
Låg beska som är lång.
Viss restsötma som förstärks av den tydliga alkoholhalten.
Lång eftersmak och medel kladdig munkänsla.

Kommentar
Mycket god Maibock som verkligen tar plats. Den är så pass kraftig att den inte har så hög hinkabilitet men samtidigt väldigt god. Passar bättre i små Tekuglas än i sejdel. Hade gärna haft den ett uns mindre söt. Sötman skyller jag på alkoholhalten ihop med de lite störiga fruktestrarna, eftersom den jäste ut till 1.008 och inte hade några karamellmalter i sig.

8,8°C i kranen (noterar intresseklubben).

Saltmätning. Det där beiga är Antioxin SBT som troligtvis är bortkastat med denna bryggmetod.

Weyermanns syramalt som gör pHjusteringen mycket lättare i så här små bryggningar då mjölksyran kan vara svårdoserad.

30% mörk basmalt dvs Münchnermalt.

Krossningen denna gång.

Välfyllt maltrör även denna gång.

Även om detta absolut inte är någon lågsyrebryggning så vill jag ändå undvika onödigt plask så jag fyller volymen över maltrörskanten ändå.

Mäskprogrammet var en klassisk Hochkurz med 10 min utmäskning.

Avrinning.

Lakning vid sidan av för extra kontroll men även för att spara tid då bryggverket redan jobbat sig upp mot kok.

Humlegivorna.

För att inte döda koket med 2l svalare vört så fick lakvörten sig ett snabbt uppkok på 3000 watt vid sidan av.

Kylning via kylmanteln. Snabbt och smidigt.

Liten och smidig 15l-jäshink från Humlegården, här med en skvätt Saniclean i sig.

Jästen denna gång. Såhär beskrivs den från tillverkaren:
”This yeast strain originates from the university of Berlin, Germany. It is one of the most popular stra- ins used for production of Lager and Pils type be- ers (bottom fermented). This strain gives an estery, fruity flavour and aroma. The sedimentation properties are very good.
The formation of total alcohol is very low. The attenyation degree is 80-85 %. The alcohol tolerance up to 9-11 %.”

Jag har jäst med den innan och jag håller inte med om den klena utjäsningen riktigt. Annars hade jag valt en annan jäststamm till denna starköl.

Inga slangar att diska här inte!

Recept

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons: