Urtyp Helles (H22)

Den här bryggningen var planerad att genomföras för en månad sedan men jag har gått och väntat på leveransen av ett nytt flytande lock till min mäsktunna. Som ni kanske minns var paellapannan en riktig flopp och att hitta ett flytande lock som är ca 60 cm i diameter har inte varit det lättaste. Italienska Polsinelli har förvisso ett bra utbud men inget som råkar passa just min tunna. Till slut hittade jag en annan leverantör från Italien och priset var helt okej inklusive frakt men där slutar också de positiva delarna av historien. Från att jag beställde och betalade tog det över fem veckor innan leverans och det tog sex påminnelsemail där tillverkaren blev allt mer otrevlig i sina svar och bortförklaringarna haglade. Det var allt från att de minsann varit i branschen i 25 år till att de hade glömt bort min beställning, “du får tracking id i morgon” (inget svar på en vecka), locket är slut hos tillverkaren osv osv. Det slutade dessutom med att jag fick skicka en extra hundring via Paypal då locket “plötsligt var dyrare än på webshoppen” och jag ville bara få ett avslut på det hela så jag tjafsade inte emot. Jag avråder er att handla från Greco och jag tänker absolut inte länka till själva butiken så deras googleranking går upp, det förtjänar de inte från mig iallafall. Locket var väldigt fint och helt i rostfritt, när jag väl fick det, så slutet gott…

Receptet
Ölet som fick äran att inviga locket var en lite mörkare och mer rustik variant av helles och jag kallar den för Urtyp Helles. Urtyp Helles finns representerat av en del syftyska bryggerier som t.ex. Engelbräu och Weltenburger Kloster, men någon unison typdefinition finns inte riktigt och uttrycket har nog aldrig nämnts i SHBFs kretsar. I min version (och jämfört med min vanliga helles) klev 7 EBC upp till 14 färgmässigt när Carahell byttes ut mot Caramünchner 2 men i övrigt skiljer sig inte receptet nämnvärt. Min tanke bakom det hela? Jag kände mig sugen på en något mörkare och kraftfullt guldfärgad öl nu när vi går in i den mörka och dunkla årstiden. Och på tal om dunkel så är min senaste mörka öl som jag bryggde med Brewtools och prototypdelen färdig sedan länge och ölet blev riktigt grymt så jag lovar en provsmakning i nästa inlägg som jag ska försöka publicera inom kort. Satsstorleken på min Urtyp Helles landade på 100 liter efter kok. Jag mäter och redovisar för det mesta “knock out volume” dvs 100c vört i vörtpannan när tempen slås av, eftersom inte all vört från vörtpannan hamnar i jäshinken avsedd för satsen. Jag inte hade mer än drygt 20kg basmalt hemma så det fick avgöra satsstorleken denna gång. Med en stamvörtstyrka på 11,7°P (47°Ö eller OG 1.047) kommer ölet landa runt 5% ABV och det balanseras med 23 IBU enligt Beersmith men jag brukar dra av lite för jag upplever beskan som något mildare än beräkningarna förutspår. Ett välbalanserat och lättdrucket öl med andra ord.

Bryggprocessen denna gång
Jag är fortfarande inne på att försöka hålla det stora bryggsystemet simpelt och krångelfritt (läs idiotsäkert) så jag vill avvakta med fler HERMS-experiment och termostater. Därför stegmäskade jag denna gång med infusion av kokande vatten istället. Till betaamylasrasten (inmäskningen) använde jag 100 liter 68°C vatten för att landa på drygt 63°C i mäsken och vattnet gick från kokande i vörtpannan, via plattvärmeväxlaren och direkt till mäskpannan utan att recirkuleras först. Det blev så att säga en “single pass” genom plattvärmeväxlaren istället för att sänka temperaturen på allt mäskvatten i vörtpannan för att sen ändra riktning och pumpa vatten till mäskpannen. Det var oväntat enkelt att justera temperaturen genom att styra mängden kylvatten från kranen när inmäskningsvattnet gick på maxfart. Jag landade en dryg grad högt vilket är helt okej, hellre en för hög än en för låg på grund av gelatiniseringstemperaturen för den specifika maltpåsen. Efter 45 minuters rast fyllde jag på mäsken med ytterligare 32 liter vatten, denna gång nästan kokande för att jobba upp temperaturen till alfaamylasrastområdet. Jag nådde inte riktigt ända upp till 72°C men en bit över 70°C så det var jag “killräckligt” nöjd med. När en halvtimmes alfarast var slut recirkulerade jag vörten en stund och pumpade sedan tillbaka vörten till vörtpannan för att koka en timme. Humlen fick gå i helt fritt denna gång och jag fick till en riktigt (as)bra whirlpool med hjälp av min nya enorma mäskpaddel så framöver kommer jag inte fega mer med humlekokpåsar trots att utloppet i vörtpannan sitter i botten och skulle kunna fylla min plattvärmexälare med humle på nolltid.

En Hallertauer bock/IPA
Eftersom jag ännu inte vågat mig på att laka med nya bryggverkey pga oxidering så lakade jag ändå. Ja alltså, jag lakade lite grann och samlade den vörten till ett annat kok och inte ihop med “finvörten”. Extravörten, ihop med lite annan slaskvört från processen som t.ex. vört i slangar och plattvärmeväxlare, hamnade i min 36-liters Patinakastrull och fick sig ett kok med en rejäl mängd ickevägd Hallertauer Mittelfrüh. Den vörten landade till slut på 1.064 och det bör ge mig 7-7,5% ABV beroende på hur pigg jästen är. Om det kommer kännas som en välhumlad bock eller en IPA med lagerjäst, det får vi se om några veckor.

Det gick bra men samtidigt lite åt helvete
Bryggdagen gick överlag väldigt smidigt och utan problem men den innehöll trots allt ett oerhört tråkigt, blött och obehagligt moment. Mitt under kylningen märkte jag hur det small till någonstans i bryggeriet och så blev det tyst. Vattenflödet var dött till plattvärmeväxlaren men vörten fortsatte att pumpas till jästanken med en snabbt stigande temperatur som bonus. Och jästen var ju såklart redan pitchad så nu var god öl dyra. “Vad, i, h**vete är det som händer?” Snabbt stängde jag av pumpen och kranen på vörtpannan. Jag insåg sedan snabbt att någon gardenakoppling måste ha fått tuppjuck och låst sig. Det tog mig några slangbyten, gardenakopplingsbyten och några ett antal liter vatten på golvet innan jag kopplade (ölbryggarhumor) att en liten gummipackning i en av alla gardenakopplingar lossnat vilket låst backventilen som inte ska slå till så länge kopplingen sitter på en nippel. Köper man skit så blir det skit brukar jag säga och jag är nu på gång att byta ut alla gardenakopplingar mot andra varianter utan de här backventilerna. Min mopp har tydligen gått och blivit gammal dessutom så uppsugningsförmågan var inte den bästa märkte jag. Bryggeriets färg började krulla av sig av alla de svårdomar (barnförbjudna och kanske t.om. olagliga i vissa länder) som ekade mellan väggarna. Men öl blir det nog ändå i slutändan och jag tyckte trots detta debacle att bryggdagen var rolig.

Den nya flytande italienska locket som är avsett för olivoljelagring egentligen.

Till och med ett lyxigt handtag! Men det dröjer nog inte så länge innan jag sätter stegborren i locket….

Dagens specialmalt, Weyermann såklart!

Krossningen denna gång.

Recirkulering av kokande för att koka ur vattnet i plattvärmeväxlaren och samtidigt desinficera den.

68°C inmäskningsvatten var lätt att pricka med den grymma QD-inline-termometern som jag kalibrerat på nördig detaljnivå.

Lite skum efter omrörningen/inmäskningen. Lite skum verkar vara ofrånkomligt om inte utbytet ska bli vansinnigt lågt. Det är här antioxidanterna kommer in i leken.

På med flytande locket. Helt okej passform ändå, det måste inte vara dikt ann.

First wort påväg till koket. Kanske att jag gjorde en något för kort vorlauf men jag hade inte kopplat någon spridare på slangen för recirkulering så jag vågade inte störa mäskbädden för mycket.

Varmdruvet vid uppkok. Som den ljuvaste grädde (dock ej smakmässigt).

Sista skvätten till sidokoket men även ca 10-12 liter lakning som fick hamna där i.

Skördad jäst till vänster och en stegodlad förkultur i E-kolven eftersom det börjar bli dags för en ny husjäst. Jag är inte helt glad i färgen i E-kolven dock. White Labs sa dock nyligen detta till Humlegården angående samma fråga; “The dark color is due to adjustments made to our growth media during production. All of our strains can vary in color from a light tan/cream to a dark brown. You can assure your customers that it has nothing to do with the quality of the yeast only the color and possibly the aroma.”

Whirlpoolen när den kollapsat och ångan skingrat sig. Nästa extremt fula mobilbild visar hur den såg ut först när Lützen även var på plats.

Tänk att en så liten svart gummiring kan innebära så mycket huvudvärk och blöta strumpor. Urk.

Vörten till jäsningen såg betydligt finare ut än detta fulprov från sista slatten av vörtkoket men det dög ju gott till OG-mätningen ändå. Jag använder refraktometern allt mer sällan eftersom jag ofta tycker den ger fel värden. Jag tror att det är den lilla mängden vört som är problemet och att det i vissa delar av processen inte är en homogen koncentration av socker i hela satsen.

Samlar lite slaskvört från slangar och annat till slaskkoket som jag kallar det.

Kok av bock. Eller IPA. Eller IPL. Eller slask. Eller bara starköl. Välj själva…

En liten sparad slurry från Dunkeln (så ni inte blir oroliga för färgen).

Recept

H22 Lindhs Urtyp Helles (Helles)

Batchsize: 100 l
OG: 1,047 SG
FG: 1,008 SG
Alcohol by volume: 5,1 %
Bitterness: 23,1 IBUs
Color: 14,1 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
28,60 g Calcium Chloride (Mash 60,0 mins) Water Agent 1
16,90 g Antioxin SBT (Mash 60,0 mins) Water Agent 2
5,20 g Salt (Mash 60,0 mins) Water Agent 3

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
20158 g Pilsner (Weyermann) (3,3 EBC) Grain 4 90,2 %
1365 g Caramunich II (Weyermann) (124,1 EBC) Grain 5 6,1 %
819 g Acidulated (Weyermann) (3,5 EBC) Grain 6 3,7 %

Total amount of malt: 22342 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
beta Add 100,27 l of water at 67,9 C 64,0 C 45 min
alfa Add 35,00 l of water at 96,9 C 72,0 C 30 min

Fly sparge with 0 l water at 75,6 C

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
130 g Hallertauer Mittelfrueh [3,80 %] – Boil 45,0 min Hop 7 12,3 IBUs
200 g Hallertauer Mittelfrueh [3,80 %] – Boil 10,0 min Hop 8 10,8 IBUs
3,90 g Protafloc (Boil 10,0 mins) Other 9
23,40 ml Lactic Acid (Boil 10,0 mins) Water Agent 10

Total amount of hops: 330 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
1,0 pkg Bavarian Lager (Wyeast Labs #2206) [124 ml] Yeast 11

Recommended starter size: 11,65 l / 1756,9 Billion cells.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

13 Comments

  1. Kim 2020-10-22

    Först och främst snyggt bryggeri. Och till frågan påverkas din effektivitet negativ utan mash out?

  2. Lindh 2020-10-23

    Nej utbytet påverkas inte nämnvärt av en utmäskning om man bara har konverterat stärkelsen tillräckligt först. Utmäskning är bra om man inte har så bra konvertering men det där att sockret blir med lättlösligt är en myt.

  3. Kim 2020-10-23

    Märker du någon skillnad på dina öl med infusionsmäskning jämfört med rims eller herms? Jag funderar nämligen på att gå över från rims/herms till infusionsmäskning.

  4. Lindh 2020-10-23

    Nej så länge man håller rätt och jämn temperatur så är det ingen skillnad.

  5. Kim 2020-10-23

    Skönt att höra. Jag lutar mer och mer åt att övergå till ett enklare bryggsystem.

  6. Jörgen Larsson 2020-10-29

    Hej
    Har du ngt tips på hur stort locket ska vara, dvs hur stor andel av ytan som bör täckas?
    Gärna då i förhållande till mäskvolym 25-30 liter.

    Håller på att modifiera mitt bryggverk men har svårt att hitta lock i passande storlek.

  7. Kim 2020-10-29

    Minst 90% är ok men helst mer.

  8. Lindh 2020-10-30

    90-95% är rimligt. Exakt passform är svårt att hitta men sulfiterna ska ju ha något att göra också…

  9. Jörgen 2020-10-31

    Ok, tack.
    Inser att det blir svårt att täcka 90-95% med maltkorgen kvar. Även med ett helt täckande lock i maltkorgen så har jag kvar exponerad yta utanför korgen i själva mäskkärlet.
    Kokar redan i en separat kastrull så skippad maltkorg blir ju mindre disk…

  10. Daniel 2020-11-01

    Hej!
    Vad kommer det sig att du börjat använda 2206 till det mesta nu för tiden? Gillar du den bättre än 830 och 838?

  11. Lindh 2020-11-01

    830 har jag tyckt saknade lite karaktär och 838 flockade lite dåligt men det kan varit min orutin med den också. Jag köper lagerjäst en gång per år eftersom jag behöver så enorma mängder så det har bara blivit lite så. Jag utesluter inte andra stammar framöver men jag tycker valet av alejäst är viktigare smakmässigt än lagerjäst där egenskaperna är lite viktigare.

  12. Kim 2020-11-20

    En fråga till. När du inmäskade hur gick du tillväga? Använde du kallt kylvatten eller var det något värmare? Höll du nere hastigheten på inmäskningsvattnet?

  13. Patrik 2020-11-22

    Har du i sulfiterna och salterna i det kokande vattnet när du inte ”förkyler” mäskvattnet?
    Tack för en grym blogg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *