Monthly Archives: september 2015

Brewer Profile: Henric Östberg

henrikIntervjuserien ”Brewer Profile” fortsätter norrut i landet. Möt Henric Östberg, guldmedaljör i Hembryggning 2014 i klassen Karaktärsfull Ale (APA) och passionerad hembryggare. Jag har fått möjlighet att provsmaka två av Henriks öl inklusive en nybryggning av vinnarölet The New Hipster.

Henric
Henric Östberg heter jag och är 33 år. Bor i villa med sambo och tre barn i Hudiksvall. Jag har varit pappaledig större delen av tiden de senaste åren, men har nu återgått till tjänst (inom omsorgen) på deltid, då tanken är att jag ska starta ett ett litet kommersiellt bryggeri i hemmet. Men jag har även funderingar på att plugga till socionom eller behandlingspedagog.
Bryggandet började faktiskt lite lätt redan när jag var 16 år. Då var det Cooperssatser som gällde. De hade inte någon åldersgräns, så det blev några sådana under gymnasietiden (med ganska mycket extra tillsatt socker). Men jag var aldrig riktigt nöjd med resultatet så det dog ut med tiden. Men efter det hade jag ofta ölbryggning i tankarna. På den tiden trodde jag att det var flaskjäsingen av kolsyran samt bottensatsen som var problemet. Flera år senare när jag var ca 26 började jag googla på ölbryggning och hittade då genast både SHBF och Humlegårdens sida. Jag bodde då i Stockholm (Bromma) i en lägenhet med sambo och ett barn. Hade då inte riktigt det där krutet i mig för att börja brygga, men tyckte att det helt klart verkade intressant. Det var först när vi flyttade upp till Hudiksvall som jag drog igång en första laddning. Det var hösten 2009. Det var då en upphottad cooperssats med spraytorkad malt istället för socker samt lite extra humle och utbytt jäst. Det var faktiskt en lager, Tjeckisk pilsner. Jag kommer ihåg att jag hade ställt jästunnan i ett rum som vi inte använde, och så hade jag öppnat fönstren så det skulle bli kallt i rummet. Jag blev rätt nöjd med resultatet. Så jag fortsatte och uppgraderade stegvis till helmaltsbryggning. Körde då med kylväska och kittel i flera år. Innan första bryggningen så kunde jag väldigt lite om öl och olika öltyper, så det var mest själva processen jag var nyfiken på. Men i och med det så utvecklades även ett intresse för olika stilar och öltyper. Hade på den tiden dömt ut ale som äcklig öl då jag hade druckit Newcastle brown ale. Haha, vad dum man var. Men nu förtiden älskar jag alla öltyper, men tycker fortfarande att Newcastle är sjukt äcklig.

Bryggeriet
Nu förtiden har jag en Braumeister 50l, som jag är rätt nöjd med. Hade bekymmer ganska länge med vattenbehandling samt ph-värdet under mäskningen. Då jag tidigare under kylväsketiden hade ett malt/vattenförhållande på 2,5l vatten per kilo malt så blev det rätt mycket annorlunda med en BM då allt blev lite annorlunda. Men det börjar flyta nu och jag lär mig maskinen mer och mer. Men jag brygger fortfarande som jag gjorde förut och skippar alla extraraster som BM på ett enkelt sätt möjliggör. Jag har helt enkelt inte begripit vad jag jag ska ha dem till. Såklart att att jag kör en litet protein/4-vinylguaiacolrast vid veteölsbryggning, men thats it! Brukar oftast tillsätta malten vid 60 grader och sen upp till önskad temp på försockringsrasten direkt. Så jag brygger nog enligt många lite märkligt med min BM, men det är så jag vill ha det så FUCK OFF! Haha.
Jag har byggt om vår gamla tvättstuga till ett bryggrum samt ett annat rum i anslutning till jäsrum, men det är inte helt färdigt än. Just nu är det bråte överallt då vi har andra projekt på gång i huset och behövt ställa in prylar där, men allt förväntas att vara iordning inom kort. Jag brukar hamna i intensiva bryggperionder då det kan bli ett par/tre ggr i veckan som resulterar i några månaders uppehåll. Men sen när verksamheten drar igång så blir det mer regelbundet. Tanken med mitt kommande bryggeri ”Hudiksvalls nya bryggeri” är till en start att bara tillverka lågalkoholöl. Är lite lättare att komma igång med allt på byråkratiskt nivå då och att jag antagligen får sälja själv direkt till privatpersoner och butiker samt kan stå på marknader mm. Men hela bryggeriet är tänkt att utvecklas under tiden tills dess att jag inte längre kan hålla på i hemmet utan måste hyra större lokaler (om det nu kommer till det).

Ölen
Det öl jag är mest stolt och nöjd med är såklart ”The new hipster” som antagligen kommer att byta namn till Hudiksvalls hipster. Jag vann ju guld med den på SM 2014 i Linköping. Det är min enda medalj och är nog den enda man får räkna med då det är rätt knivigt att kamma hem och blir svårare för varje år. Jag har även utvecklat en folkölsvariant på den som jag känner mig nöjd med.
Kommersiell öl jag gillar är väldigt blandat. Ett tag var jag oerhört såld på Aecht Schlenkerla Rauchbier, men tröttnade lite på korvsmaken efter ett tag då jag drack för mycket av den. Saison Dupont är också ett riktigt höjdaröl och är perfekt som referens vid bryggning av saison. Har vid ett tillfälle för länge sedan testat en Pliny the Elder. Den imponerade lika mycket som jag hade förväntat mig att den skulle göra. Nu vill jag mest testa olika typer av suröl. Men utbudet på systemet är fortfarande ganska torftigt, hoppas på förbättring där.

Bryggteknik
Jag vill succesivt förbättra allt med min bryggning, däremot så har jag inget behov av att förbättra mäskeffektivitet, ligger stabilt så jag är nöjd där. Kan säkert kräma ur lite mer om jag skulle lägga manken till, men ser ingen riktig poäng med det. Det jag vill förbättra är min förmåga att känna smaker. Jag är duktig på att känna de flesta felsmaker men sen har jag svårt att identifiera olika smaker i mina och andras brygder. Vattenbehandling och jästhantering är annars ämnen som man kan djupdyka i hur länge som helst och där känns det mest som jag bara har skrapat på ytan. Sen så är min stora svaghet att jag är så in i helvete oorganiserad. Tycker att jag aldrig får riktigt orning i mitt bryggeri och grejer hamnar lätt lite huller om buller. Kanske man måste anlita experthjälp i framtiden.
Misstag har jag gjort i oändlighet, speciellt i början, men jag har lärt mig mycket av dem också. Det är därför jag är duktig på att känna igen felsmaker. Mitt tips till er andra bryggare är: skapa felsmaker! Ta ut en liten del av brygden och misshandla skiten ur den, men gör det kontrollerat. Sedan kan du jämföra den delen med den större som du skött om som ett litet spädbarn. På detta sätt lär man sig mycket och ser hur viktigt det är att vara noggrann. Många nybryggare har en viss otålighet och förväntar sig perfekt resultat på en gång. Ni ska komma ihåg att ni har en lång resa framför er och låt er lära av era misstag istället för att bli bittra, Rom byggdes inte på en dag. Låt saker ta tid, känn ingen stress eller hets. Börja gärna enkelt (om du är grön) och stega dig sakta uppåt. Märker att många är lite väl snabba på att köpa på sig dyr utrustning. Jag gillar att sakta men säkert bygga upp mitt bryggeri. Testa olika metoder och känn dig fram till just det som passar dig bäst!

Jäsning
Den jäst jag använder oftast till humliga amerikanska ales är Wyeast 1056 eller WLP001, det ska vara samma jäst och jag har inte märkt någon skillnad mellan de två. Jag tycker att de är svårslagna när det gäller dessa öltyper. Om jag brygger Engelskt så gillar jag Wyest 1318 skarpt. Tycker att den ger en rund fin smak på ölet och passar ypperligt till många brittiska typer.
Det ovanligaste ölet jag har bryggt var när jag försökte dra igång en sats Lambik på en skvätt surströmmingsspad. Ni kan ju gissa hur bra det blev. Smaken blev som lukten hissarna har i Stockholms centrala tunnelbanestationer, narkomanpiss. Men det var ändå ett kul experiment. Sen så försökte jag göra en variant på Dogfish heads 120min IPA. Den ska väl ligga på ca 21% ABV. Jag hamnade uppskattningsvis på 16 % eller lägre. Så den blev jäkligt söt och smakade till en början mest fulgrogg, men jag lagrade den på fat i några år. Har kvar av den och tycker nu att den är ganska trevlig, påminner en del om madeira eller sherry. Bör drickas i små dessertvinglas. Sen så bryggde jag en pilsner i våras som inte jäste ut som den skulle så den hävde jag i en lambikmix i, och den verkar bli väldigt god, har kvar lagerkaraktär samtidigt som den smakar labik. Verkar bli en riktigt trevlig mix av smaker.
Nästa öl jag brygger blir bittern som du provsmakade, men med en del förändringar, till det bättre förhoppningsvis.

Provsmakning av Henriks öl
150918_henrik_ostberg_0001The new hipster
Disig bärnstensfärgad öl med mycket högt och smutsvitt, nästan grönvitt, skum som sjunker snabbt och lämnar väldigt mycket rester på glaskanterna. Kraftigt disig när sista centilitrarna åker ner i glaset.
Kraftig citrusdoft av färsk humle. Nästan som att dofta ner i en humlepåse. Stor del tallkåda. Lite gummi och mjölk finns i bakgrunden, framförallt när ölen blir varmare.
Medelfyllig smak av humle åt apelsin och vingummihållet. Lätt och fräsch munkänsla med en knappt märkbar maltsmak.
Bra beska som sitter kvar länge på tungan. Tunn kropp med en något vattnig och tunn eftersmak. Låg restsötma och vass kolsyra. Mycket lättdrucken.

Omdöme
Utomordentligt bra torrhumling i denna humlefriska och mycket goda apa. Den doftar fantastiskt men smaken, som förvisso är mycket bra, är ändå inte lika tydlig som doften. Det finns ett litet uns av mint åt Vicks blå, nej förresten, minns ni den där blåa klubban med genomskinligt plastpapper med vita ränder (snurrat längs pinnen) som fanns i simhallen för en spänn styck. Ismint? Isbjörn? Ni som minns smaken vet vad jag syftar på. Ett uns av den smaken finns i ölet och det beror definitivt på någon av humlesorterna. Det är lätt att förstå att en tidigare version av denna öl kammade hem en guldmedalj i SM förra året. Bra jobbat!

150918_henrik_ostberg_0002Bitter
Kraftigt disig, rödbrun (45-60 EBC) öl med lågt ljusgult till smutsvitt skum som försvinner snabbt utan at lämna rester.
Doften är, karamellig och fruktig men lite inslag av gummi och jäst.
Smaken är maltig med tydliga lakritstoner, mjölk och plommon.
Medellåg beska, ca 20 ibu.
Låg kolsyrenivå. Bra kropp och balanserad restsötma.

Omdöme
En helt okej engelsk bitter som tyvärr drar lite för mycket åt lakrits för min smak. Jag är osäker på vilken specialmalt det är som stör min helhetsupplevelse men utan den skulle denna öl få flera poäng till i min bok. Välbryggd och enligt konstens alla regler men lite för svårdrucken för min smak.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Södra Maltfabriken – Södra Passion

I brist på bryggningar passar det utmärkt att utvärdera nya humlesorter och provsmaka andras öl. Först ur är Södra Maltfabriken med sin Södra Passion – Pale Ale, 4.8%

150920_sodra_passion_0001Kopparfärgad och kraftigt disig öl med smutsgult, väldigt högt skum som ligger som ett kompakt lock genom hela glaset. Ingen märkbar ytterligare grumling mot slutet av flaskan.
Den doftar väldigt kraftfullt av passionsfrukt, mango, lite citrusfrukter och färsk humle i största allmänhet. Inga maltdofter eller felsmaker/jästsmaker noteras.
Smaken är även den väldigt intensiv med passionsfrukt och torkade aprikoser som största bidragande smakgivare. En mycket låg smak av basmalt går att skönja. Den lätta karamelligheten tillsammans med lätt kropp och låg restsötma gör den lättdrucken och det återfinns ingen alkoholsmak att tala om.
Bra bett från beskan (40 IBU) som stöd till fruktigheten. Munkänslan domineras först av den, för stilen, dramatiskt överdrivna kolsyrehalten som för tankarna till champagne. Sammantaget mycket sommarfrisk, mycket god och mycket humleintensiv.

150920_sodra_passion_0002En av de bästa Amerikanska Pale Ale jag druckit på riktigt länge. Den bryggs bara vid ett tillfälle eftersom de bägge sydafrikanska humlesorterna Southern Promise och Southern Passion än så länge är väldigt svåra att få tag på i europa, vilket är synd eftersom denna öl verkligen är välbryggd och fruktig. Man skulle t.om. kunna tro att den är sekundärjäst med passionsfrukt! Det som drar ner det i övrigt förträffliga intrycket är den explosiva kolsyrehalten som man kan minska genom att kraftfullt tappa upp ölet i ett för stort glas, synd… Färgen är dessutom något för mörk för min smak (mer åt IPA än APA) och grumligheten är påtaglig. Ljusare karamellmalt och pilsnermalt istället för pale ale-malt är mitt bryggtips. Sammanfattningsvis en mycket bra öl som kommer ta slut snabbt på hyllorna när den dyker upp på bolaget 1:a oktober för 25kr!

150920_sodra_passion_0003Kolsyrehalten…

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons: