Nytt bryggverk – del 4 – Första bryggningen

Som första öl att testa nya bryggverket/systemet med valda jag en helles. Det har blivit min standardöl att testa såväl maltsorter som bryggverk och bryggmetoder med eftersom alla felsmaker och maltsmaker märks oerhört tydligt. Det är alltså enligt mig den enklaste ölen för att bedöma om lågsyremetoden fungerat eller inte men så är jag också väldigt van vid hur bra den kan smaka och när det inte hållit hela vägen.
Eftersom jag inte hunnit förbereda mig tillräckligt länge för att kunna jäsa större volymer valde jag att göra en halvsats som första test dvs ca 100 liter efter kok. Jag valde även att köra en enstegsinfusionsmäskning utan lakning för enkelhetens skull.

Kvällen före bryggdagen fyllde jag upp vörtpannan med vatten och satte en timer på en av doppvärmarna. Jag hade räknat ur att fyra timmars värmning skulle vara lagom. Dock var det så länge sedan jag använde just den timern så jag tog fel på “av och på”. Som tur var väcktes jag mitt i natten av att min dotter pratade i sömnen och när jag tittade in i bryggeriet klockan två på natten var vattnet redan runt 70°C. Jag stängde av timern och somnade om. På morgonen skickade jag på 6400watt medan jag drack kaffe och väntade på att övriga familjen skulle vakna så jag kunde mala malten. För att räkna ut hur lång tid det tar att värma vatten använder man följande formel:

4,18 * antal liter * antal grader som ska värmas = energin som går åt
Energin som går åt / mängden kilowatt man värmer med = antal sekunder det tar att värma

Räkneexempel i mitt fall:
Räkna ut antal grader som ska värmas, t.ex från 68° mäsktemp till kokande: 100-68= 32°c
Ta vattnets specifika värmekapacitet vilket alltid är 4,18 kJ/(kg*K) och multiplicera det med antalet liter som ska värmas och antalet grader: 4,18 * 140 liter * 32°C = 18726 KJ (dvs mängden energi som kommer gå åt totalt för 140 liter att stiga 32 grader)
Dela den mängden energi med antalet kilowatt som ska användas för att värma: 18726 / 6,4 kW = 2926 sekunder
Dela med 60 för att få tiden i minuter istället: 2926 / 60 = 48,8 minuter.

Eftersom jag saknar lämpligt flytande lock valde jag att förkoka mäskvattnet istället för den något enklare jästätarmetoden. Det gjorde även att plattvärmeväxlaren fick sig en rejäl rengöringsomgång med kokande vatten vilket alltid är bra. Som sidospår vill jag passa på att tipsa om att man även kan koka hela plattvärmeväxlaren någon gång per år för lite extra noggrannhet.
Jag har köpt en ny analog termometer till plattvärmeväxlaren eftersom wortometern inte riktigt passade mina andra digitala termometrar. Jag tänkte först att jag skulle mäska in från kokande rakt igenom plattvärmeväxlaren men den kyler för bra för det så jag lyckades inte pricka in de 68°C som Beersmith rekommenderade. Istället recirkulerade jag vattnet i vörtpannan tills jag nådde lagom temperatur.

Att krossa drygt 22 kilo malt i MonsterMillen var inga problem alls men jag fick dela upp det i två omgångar för att det skulle få plats i tratten och i den hink jag har under krossen. Flytten av vatten gick bra och hastigheten var enkel att justera med den inbyggda kranen på Riptidepumpen. När allt vatten var på plats rörde jag om i botten på mäsken med min nyköpta mäskpaddel modell XXL. Före omrörningen var det inget skum alls men ett lätt skum flöt upp till ytan efteråt. Jag la på locket till Brewtools-bryggverket på ytan (improviserat flytande lock) och sedan det nuvarande topplocket och ovan på den en handduk som extratemporär isolering.

Tyvärr landade mäsktemperaturen i underkant och de 64 initiala graderna sjönk under mäsktimmen. Både jag och Beersmith hade underskattat hur mycket värme som själva mäsktunnan absorberade så till nästa gång får jag antingen värma den lite först genom att spola lite varmt vatten i den (som att förvärma en kaffetermos) eller så får jag använda varmare mäskvatten vilket kan vara skadligt för enzymerna i malten, framföralt betaamylas. Vid HERMS-bryggning är detta inget problem alls utan så kan jag sikta lågt och sen höja men detta var ju en enstegsinfusionsmäskning och någon värmekälla i mäsktunnan kan jag inte ha. Mäskutbytet (mash efficiency) blev därför lidande och jag fick lägga till lite koktid för att nå ett acceptabelt OG.

Recirukleringen före flytt till vörtpannan gick som en dans och vörten blev fin nästan omedelbart. Lauterhelixen i kombination med väldigt bra krossad malt (nedjusterad till 1.0mm nu) gav ett snabbt flöde och en välfungerade filtration genom mäskbädden. Snabb paus för att flytta slangen till kranen på vörtpannan och sen igång igen. Jag fick ihop 115 liter vört till koket och skummet jag fiskade upp med hålslev var extremt vitt och fluffigt. Med andra ord var mäskningen verkligen lyckad ur ett syreperspektiv. Brunt skum vid uppkok betyder oxiderad mäsk som jag tjatat om så många gånger. Koket var lagom med två doppvärmare dvs 6400 watt men jag använde alla tre för att snabbt komma upp i kok och få en kraftig utfälling av druv. Jag kokade med locket på men ena lilla locket av och ovanpå det Braumeisterhuvan med spirorör ut genom fönstret. Det fungerade tillräckligt bra för att det inte ska vara panik att skaffa en annan lösning även om det ligger i närtid. Den relativt lilla mängden humle fick koka i en BIAB-påse för enkelhetens skull och efter koket lät jag vörten vila (sedimenteringspaus) samtidigt som jag för-kylde med min stora kylspiral (passade inte optimalt då “armarna” är lite för korta). Sen lyfte jag ut kylspiralen för att sista druven skulle sjunka till botten och skickade sedan vörten till jäshinkarna via plattvärmeväxlaren. 10°C var inga problem denna gång heller trots att det nu är sommar och grundvattnet varmare.

Disken av de båda kärlen gick oerhört enkelt. Det tog lite tid att skopa upp all drav men sen kunde jag enkelt spola ur det sista via den enorma kranen och skrubba av bägge kärlen med den stora och grova Vikanborsten som ingår i Braumeisterrengöringskittet. Jag tog även lite PBW i vörtpannan och skrubbade runt med men det hade nog inte behövts denna gång för den var riktigt ren och fin efter bara en halvminuts borstande.

Sammanfattning
Som första testbryggning måste jag ändå säga att jag är väldigt nöjd med utrustningen och bryggmetoden. Vörten var extremt ren och fin genom hela processen och den smakade superfräsch ända ner i jäshinken. Systemet är alltså bra genomtänkt för lågsyrebryggning och det finns inga begränsningar i vare sig maltmängd (både liten mängd eller stor mängd) eller i total vörtvolym. Bryggdagen var ungefär lika energikrävande som en vanlig bryggdag med Braumeistern eller Brewtools och tidsåtgången var absolut snarlik trots den minst dubbla mängden vört. Diskningen var betydligt enklare än med alla enkärlsryggverk jag testat så jag tycker att jag kryssat i de flesta boxar som jag satte upp för bryggverket. Den förbättringspotential som ändå finns och som ska ordnas är att kunna stegmäska. Jag har inte alla delar för att få igång HERMS-cirkuleringen just nu men jag har heller inte någon order på gång hos Humlegården eftersom jag precis storhandlat där. Det är främst lite slangnipplar som saknas. Ventilationen ska jag ordna med så den passar bättre och det hoppas jag kunna fixa nästa gång jag kör förbi Byggmax. Min bryggbänk som jag först byggde i trä är jag inte nöjd med. Den blev för stor och klumpig vilket gör den svår att rengöra och framförallt undertill är det svårt att komma åt med t.ex. en mopp. Jag har sedan testbryggningen fått en grymt gedigen “platta på hjul” av en kompis men även den har lite knasiga dimensioner men det är ändå betydligt bättre än två lastpallar staplade på varann. Drömmen är att svetsa ihop två små bord eller stativ på 70×70 cm och ca 30 cm höga som de två tunnorna kan stå på. Om det är hjul undertill blir det ytterligare lite bättre och jag skulle då kunna spola av bryggverket direkt ovanför golvbrunnen eller t.om. rulla ut det på garageuppfarten för en tete-a-tete med högtryckstvätten. Problemet är bara det att jag inte har någon svets men framförallt att jag aldrig har svetsat i hela mitt liv så detta får tyvärr bli ett långtidsprojekt att lösa. Jäsningskapaciteten är som sagt för liten för att kunna maxa systemet men jag vet inte hur ofta jag kommer vilja göra så mycket öl och hur ofta jag nöjer mig med 100 liter istället. Jag kan lätt skaffa ett kylskåp till och två jäshinkar till men visst vore det läckrare med en enskild lösning som kan rymma en hel storbatch på 200 liter?
Den lilla metallvagnen jag satte pumpen och plattvärmeväxlaren på var kass. Jag hade hoppats på en smidig lite lösning man kan rulla omkring men istället gjorde jag flera misstag när allt var svåråtkomligt och det blev kladdigt på golvet. De två tunnorna är ganska breda tillsammans så för att göra setupen lite luftigare har jag i efterhand flyttat på kylskåpet. Jag kommer fortfarande kunna pumpa vörten från koket direkt till jästanken och skillnaden i slang är max en meter så det blir inte så mycket vört som går till spillo. Sist men inte minst så saknar jag ett bra flytande lock men det är på gång tror jag, eller så har Builor.se blåst mig. Det får ni veta nästa gång det är dags att brygga. Här är nästa del i serien om bryggverksbygget.

Allt blir så maxat när man brygger stort, även saltvägningen.

Min nya inline-termometer som har QD-kopplingar för lätt rengöring. Nykalibrerad såklart… Finns att köpa hos Humlegården och finns även i TC- och Camlockvariant.

Förkok och kylning av mäskvatten via recirkulering genom plattvärmeväxlare.

Påbörjade inmäskningen och kände hur strumporna blev blöta. Jag hade visst glömt stänga den stora kranen.

Malten och vattnet på plats.

Test av det flytande locket från Brewtools B80 Pro för att se om de få maltskalen som flöt sjönk och det gjorde de.

Här är min nya mäskpaddel eller mäskroder. Fungerar säkert lika bra till en kanot eller som halshuggare om Coronakrisen övergår till zombieapokalyps. Finns att köpa hos Humlegården.

Före omrörning.

Efter omrörning. Ska jag få bort det sista skummet måste jag nog purgea mäsktunnan med CO2 eller NO2 vilket jag säkert kommer testa framöver.

Här har jag börjat flytta vörten till vörtpannan dvs den till höger i bild.

Vörten i början var lite mer koncentrerad än senare men hela tiden så här fin.

Locket fungerade toppen som flytande lock men som ni ser är det lite för litet i storlek.

Dravet efter mäskningen.

Jag passade på att laka ut 20 liter extra som fick bli till ett separat kok. En IPA med Simcoe blev det (eller IPL snarare eftersom den fick lagerjäst i 15°C).

Så vacker varmdruv vid uppkoket, som grädde!

Improviserad ventilation.

Tömning av mäsktunnan. Den här kvarvarande mängden var enkel att spola ut genom den stora kranen.

Jag testade först med en stor spade men det var svårt att pricka hinken utan att spilla så jag tog min lilla stålskopa som jag väger malt med istället.

För-kylningen ner till ca 45-50°C för att fälla ut kalldruv men även för att kunna få ut kallare vört ur plattvärmeväxlaren.

Flytt av vört till första jäshinken.

Detta är den halvkylda vörten och humlekokpåsen.

Som sagt, 10°C vört direkt till jästen och jäsningen. Då slipper jästen bli ledsen av att haman i 20°C och sedan kylas ner till 10°C av kylskåpet.

Receptet

H21 Lindhs Helles (Helles)

Batchsize: 100 l
OG: 1,044 SG
FG: 1,010 SG
Alcohol by volume: 4,6 %
Bitterness: 22,2 IBUs
Color: 7,7 EBC

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU
22,00 g Calcium Chloride (Mash 60,0 mins) Water Agent 1
13,00 g Antioxin SBT (Mash 0,0 mins) Water Agent 2
4,00 g Salt (Mash 60,0 mins) Water Agent 3

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
20456 g Pilsner (Weyermann) (3,3 EBC) Grain 4 92,0 %
1112 g Carahell (Weyermann) (25,6 EBC) Grain 5 5,0 %
667 g Acidulated (Weyermann) (3,5 EBC) Grain 6 3,0 %

Total amount of malt: 22235 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
beta Add 141,99 l of water at 68,6 C 66,0 C 45 min

Fly sparge with -2 l water at 75,6 C

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
123 g Hallertauer Mittelfrueh [3,80 %] – Boil 60,0 min Hop 7 13,0 IBUs
164 g Hallertauer Mittelfrueh [3,80 %] – Boil 10,0 min Hop 8 9,3 IBUs
12,00 g Yeast Nutrient (Boil 10,0 mins) Other 9
3,00 g Protafloc (Boil 10,0 mins) Other 10
18,00 ml Lactic Acid (Boil 10,0 mins) Water Agent 11

Total amount of hops: 288 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU
0,1 pkg Bavarian Lager Yeast 12

Recommended starter size: 9,96 l / 1653,9 Billion cells.

BrewNotes
Mitt kranvatten
Genomsnittliga värden 2018 (tidigare värde inom parentes)
25 Ca (29)
4,9 mg (2,49)
18 Na (8,8)
32 so4 (39)
14 cl (12)
80 Hco3 (61)

Mitt standardbryggvatten 190225
6g CaCl, 2g NaCl, 7g Antioxin för 45 PPM

50ppm Ca
5,9 Mg (1ppm från jästnäring)
29,3 Na
85 SO4 (32 från vatten, 39 från Antioxin och 14 från jästnäring)
73 Cl
-113,5 HCO3 (sen 80)
16,8 K
5,33 pH med 20,8ml Lactol (0,3 ml/l)

Bidrag från jästnäring på 2,2g/19l:

Calcium 0.696 ppb
Magnesium 0.928 ppm
Sulfate 13.920 ppm
Zinc 0.635 ppm
Manganese 0.567 ppm
Thiamine 0.241 ppm

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

8 Comments

  1. Fredrik 2020-06-08

    Trevlig läsning! En fråga som egentligen inte har med det nya bryggverket att göra: hur räknar du ut sulfatbidragen från SBT och jästnäringen? Stora tillskott där!

  2. Lindh 2020-06-09

    Jag följer dosering på förpackningen för både jästnäring och SBT.

    Bidrag från jästnäring på 2,2g/19l (bara att skala upp till din batchsize):

    Calcium 0.696 ppb
    Magnesium 0.928 ppm
    Sulfate 13.920 ppm
    Zinc 0.635 ppm
    Manganese 0.567 ppm
    Thiamine 0.241 ppm

    Antioxin SBT ger 39 ppm sulfat på 7g/hl.

    Jag har 32ppm SO4 i vattnet, får 39 från Antioxin och 13,98 från jästtnäringen.

  3. Karl R 2020-06-09

    Hej Lindh. Det framgår inte i din text (eller jag hittar det inte i vart fall) om du beräknar värmeenergin som malten tar från vattnet när du lägger i malten. Malt har specifikt värmevärde på 0,4*4,18 (per kilo malt). Med det med så kan du eliminera en felkälla och ”bara” beräkna värdet för hur mycket kärlet tar i värme, empiriskt.

    mvh

  4. Jörgen Larsson 2020-07-01

    Hej
    Intressant som alltid med utveckling. Tänkte höra vilken ”boil-off rate” du hamnar/siktar på?
    Läste att man bör försöka lägga sig på max 10% per timme, dvs inget jättekraftigt kok utan snarare lite åt sjudning.
    Med vänlig hälsning, Jörgen

  5. Lindh 2020-07-02

    Siktar på 7-10% per timme, mer sjuda än koka kraftigt. Annars kan man få ”värmestress” på vörten vilket gör den mörkare och känsligare för oxidering.

  6. Jörgen Larsson 2020-12-30

    Hej
    Hur många gånger kan man återanvända lagerjäst skulle du säga? WLP830 i mitt fall.

  7. Daniel 2023-07-05

    Du har inte funderat på att köra K-RIMS/Kettle-RIMS, alltså att dela upp vätskan mellan kärlen? Klurar på att bygga ett sånt system och förutom den lite lägre effektiviteten då man inte lakar så verkar det vara en rätt smutt metod?

  8. Lindh 2023-07-13

    Nej det har inte slagit mig att köra kettleRIMS eftersom jag vill köra LODO. Tror inte det går så bra ihop.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.