
(Reklam: I samarbete med Mr Malt)
På grund av intensivt resande hela våren (München, Münster, Stuttgart, Swakopmund, Johannesburg, Port Elisabeth, Kapstaden, Durban, Porto, Piteå och Laxå) blev det här den sista riktiga lagerjäsningen på det Bayerska klassiska bryggaråret med rötter från år 1539, där det var helt förbjudet att brygga öl mellan den 23 april (Georgi) och den 29 september (Michaeli) på grund av brandrisken. Jag har förvisso två dedikerade kylskåp i bryggeriet för jäsning och chark/korv-produktion men jag ogillar att dela upp jäsningen på tre-fyra kärl när min matkällare ändå håller lagerjäsningstemperatur fram till slutet april. Jag letar fortfarande efter en rostfri lösning för att jäsa mina större bryggningar i bryggeriet året om men det är många parametrar som ska stämma; lättdiskad, tyst, smidig, kvalité och slutligen prisvärd kanske t.om. relativt låg prislapp. Ni kanske minns att jag hyrde en superfin unitank av märket SS Brewtech (som precis gått i konkurs!) men glykolkylaren lät lite för mycket då mitt lilla bryggeri ligger bredvid vårt sovrum och tanken tog lite för mycket tid att diska på grund av alla portar/öppningar.
Helles? Ja helles igen. Jag älskar verkligen Helles. Om jag bara fick välja en öl att brygga/dricka resten av livet så skulle det vara helles, med tysk pilsner och weißbier på delad andraplats även om det nu blev tre. Maltnoten blev en ofrivillig blandning av Weyermann Barke pilsnermalt, ”vanlig” Weyermann pilsnermalt samt 2% Syramalt. Den märkliga kombinationen berodde på en sista rensning i maltförrådet innan påfyllning av maltförrådet, annars hade jag haft i en skvätt Barke Münchnermalt också.
Krossningen nöp tag i malten direkt och resultatet blev snyggt på 0,9mm. Riptidepumpen som flyttar mäskvattnet fungerade felfritt även denna gång så vad det var som strulade för några bryggningar sen är oklart, tillfällig hicka kanske. Mäskvattnet brände jag upp till 68,4°C och fick en betaamylasrast på 63,8°C som fick recirkulera i 45 minuter innan jag fyllde på med mer 77°C vatten för en låg alfaamylaserast 66°C en dubbelkvart. Varmdruvet vid uppkok var snövitt och sockerhalten 1.043. Stammvörtstyrkan efter kok sprang in på 1.047 mot planerade 1.048. Denna 22:e mars-förmiddag höll kranvattnet 7,2°C och jag kunde tvinga ur vörten genom plattvärmeväxlaren på 8°C men tålamodet höjde till 10°C. Jästemperaturen låg på 11°C stabilt genom hela jäsningen.
Syreförhindrande med lite sulfiter.
Bra krossning med många hela skal och minimalt med maltmjöl.
Mäskningen igång och recirkulerar och locket ska precis på.
Jag saknar ett flytande lock men italienska tillverkaren jag köpte förra från var så extremt strulig att ha att göra med så därifrån vill jag inte handla igen. Någon som vet var man kan köpa 80cm+ stora flytande lock? Denna nödlösning är LODO-locket till min Braumeister 50, urkasst men bättre än inget alls.
Mitt passande lock där jag fått ersätta handtaget som lossnat.
Totala volymen mäsk under alfaamylaserasten. Jag har inget lock till mäsktunnan som passar vid den här mängden så det får gå utan.

Uppkoket utan synlig oxidering.


Mjölksyra/lactol och min sista mängd protaflock då min Sedisol C också är slut.

Jag tror att jag bara misslyckats med whirlpool en endaste gång med stora bryggverket och det var från en katastrof-veteölsbryggning.

För att minska blask på golvet så har jag en liten plasthink för att fånga vatten från slangbytet när jag ska kyla vörten med den grövre dimensionen trädgårdsslang.
Vi har en bortskänkesgrupp här i Nykvarn och jag har hämtat en gammal suround-anläggning som pumpar hög musik från femkommaett håll i bryggeriet hela bryggdagen.



Ljust halmgul öl med mycket hög och stabil skumkrona. Något för ljus för stilen.
Stor sädig och vanlijig pilsnermalt på hög nivå med tydliga inslag av örter. Något endimensionell doftbild trots spår av honung och halm.
Medel beska och ej tydlig alkohol.
Medel plus maltig och sädig smak med lätta jordiga inslag. Sädig och brödig eftersmak på medelhög nivå.
Välbalanserad smak och en hög kolsyrenivå.
Fullgod teknisk kvalité och helt utan felsmaker, estrar eller fenoler.
Övriga kommentarer och råd
Mycket god helles men inte en av mina allra bästa. De finaste lodo-maltsmakerna fattas och totala smakbilden är lite mer generisk och enkel mot hur jag får till denna öl ibland. Det stör mig allt mer att jag inte vet var i processen jag ibland brister vilket gör vissa öl helt magiska och andra bara bra eller i nivå med välgjord burklager från bolaget.

| Lindhs Helles (H48) – (Helles) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchsize: 142.00 L
Total amount of malt: 31111 g
If steeping, remove grains, and prepare to boil wort
Total amount of hops: 250 g
Recommended starter size: 25.41 L / 2478.1 Billion cells. BrewNotes Tastenotes |
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Mr Malt
Intressant att du är så förtjust i Helles. Jag köpte min första Paulaner Münchener för typ 3 år sedan och utbrast ”Sån här vill jag brygga!” och det försöker jag fortfarande få till 😀
Jag får instämma i kören av positiva tillrop, din bok köpte jag direkt när jag började brygga för mer än fem år sedan och den var … tja … oumbärlig! Tack för allt du gör för oss glada hemkokare!
Staffan S