Provsmakning av Lindhs Helles på Warbro kvarns pilsnermalt

Detta är provsmakningen av min helles bryggd med pilsnermalt från Warbro Kvarn. Ni kan läsa om bryggningen här och mer om malten Balder och Warbro kvarn här.

Färg och utseende (g, ig, för mörk, för ljus)
Halmgul öl med högt fluffigt vitt skum som håller länge och lämnar en del rester på glaset. Genomskinligheten är någonstans mellan kristallblank och blank. (g)

Arom (g, ig)
Doften inleds med en stor, maltig gräddighet med tydlig ljus och fräsch maltdoft. Medelstora inslag av säd och en lättare jordig doft avlöser. Lättare och eleganta inslag av humle åt det örtiga, snudd på jordiga hållet. Mycket diskret och lätt fruktighet som drar åt päron. (g)

Beska (g, ig, för hög, för låg)
Låg beska som är medellång och mjuk. (g)

Alkohol (g, ig, för hög, för låg)
Alkoholsmak på, för stilen medel nivå, men annars låg och lättsam. (g)

Smak och eftersmak (g, ig) (munkänsla, restsötma)
Smaken är sädig med kraftiga pilsnermaltstoner.  Det finns en lätt jordighet tillsammans med en lättsam men tydlig humlesmak. Eftersmaken är ren med en lätt och frisk syrlighet. Medelfyllig munkänsla som är ren och krispig. Låg restsötma. (g)

Balans (g, ig)
Välbalanserad mellan maltsmaker, humle, alkohol och kolsyra. (g)

Kolsyrenivå ( (g, för hög, för låg)
Medelhög kolsyra som är mjuk, frisk och pigg. (g)

Teknisk kvalité (g, ig)
Mycket välbryggd och helt utan utan process- eller jässmaker. Mycket vackert utseende rent tekniskt. (g)

Summerat omdöme
Väldigt god och lättdrucken Helles som är helt stiltypiskt korrekt, som om den vore direkt från något av storbryggerierna i München.

44-50 Excellent, 35-43 Mkt bra, 28-34 Godkänd, 20-27 Ej typriktig, Under 20p Problematisk

Övriga kommentarer och råd (inget jag ger till mig själv)

———

Diskussion
Detta är den perfekta sommarölen tycker många men för mig är Helles en ”åretruntöl” som är precis lika god i decembermörkret. Just denna version av min helles blev oerhört lyckad och god. Den är lättdrucken nog för att serveras i Maß men god nog att bedömas och finsmakas i småglas. Nu känns det lite fånigt att sätta betyg eller poäng på mina egna öl med någon sorts falsk förhoppning om att vara objektiv men om jag ändå skulle få för mig att göra det  (vilket jag nu förvisso gör) så skulle jag placera denna öl inom spannet 44-50 ”Excellent”. Ölet är mycket rensmakande och mycket gott med mycket goda malt- och humlesmaker och det går inte att skönja några som helst felsmaker eller tekniska brister från varken bryggning eller jäsning. Ingen DMS, acetaldehyd, svavel eller andra liknande felsmaker som ibland förknippas med öl i denna och liknande stilar. Genomskinligheten är även den på topp, trots att det bara är 28 dagar från bryggdatum och att den inte är varken filtrerad eller behandlad med protafloc i koket eller gelatin i jästank/fat. Inte heller någon längre lagring har den hunnit utsättas för. Jässchemat så ut ungefär på det här viset (jag dokumenterar inte varje öls jäsning utan detta är från minnet): En dryg vecka (8-9 dagar) primärjäsning på 9°C. 3-4 dagar spundning/kolsyrejäsning i Corenliusfat 11°C. 2 veckor lagring 0°C. Resten i ca 7°C i kegeratorn.

Att brygga en öl för att kunna bedöma dess basmalt, men att inte samtidigt ha en referens bryggd vid samma tillfälle med samma metoder är såklart en brist och denna utvärderingen blir således inte speciellt objektiv eller en direkt komparativ jämförelse med de maltsorter från Weyermann jag annars använder. Jag tänker ändå sticka ut hakan lite och säga att detta är en mycket kapabel och välproducerad malt med excellenta smaker, och som utan svårigheter eller krusiduller kan producera väldigt bra öl! Bonuspoäng för att den är närproducerad och ekologisk vill jag passa på att nämna igen och jag hoppas Warbro Kvarn kommer lyckas bra med sin framtida produktion (kanske lite extra mycket i år pga vädret).

Bedömning av ett öls genomskinlighet
Som en liten påminnelse eller för de som inte följt bloggen så länge; här är min egna skala för genomskinlighet som jag använder när jag dömer öl och som alltså inte ingår i SHBFs bedömningsskala/standardbedömning jag har i fetstil i provsmakningen här ovan. Utseende över lag spelar en ganska liten roll i öldömningssammanhang men jag tycker att det ger en indikation på hur bryggarens process ser ut och inte enbart ölets råvaror. Jag vill understryka att när jag dömer officiellt för SHBFs räkning, ger jag utseendet mindre avdrag (eller pluspoäng) än när jag dömer mina egna öl.

Kristallblank – Ser ut som filtrerad eurolager eller ett glas gult kranvatten.
Blank – Bra genomskinlighet men inte det där briljanta, kristalliga.
Lätt disig – En svag hinna/dimma som minskar ljusinsläppet men fortfarande anses genomskinlig.
Disig – En tydlig hinna/filter som tydligt begränsar genomskinligheten. Gör text svårläst på andra sidan.
Kraftigt disig – Ogenomskinlig. Svårt att se igenom vätskan alls. En text på andra sidan glaset är oläslig. T.ex. veteöl.
Grumlig  Har partiklar eller turbiditet likt juice. T.ex. NEIPA

Jag passar på att slänga in färgskalan också så allt finns samlat på ett ställe:
EBC 3 – 6 Ljust halmgul
EBC 7 – 10 Halmgul
EBC 11 – 15 Gyllengul
EBC 15 – 25 Bärnstensfärgad
EBC 25 – 35 Kopparfärgad
EBC 35 – 45 Mörkt kopparfärgad / Ljusbrun
EBC 45 – 60 Rödbrun / Brun
EBC 60 – 80 Mörktrödbrun / Mörkbrun
EBC 80 – 100 Rödsvart / Brunsvart
EBC 100+ Svart

Annons:
swish-e1439054456319 Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

8 Comments

  1. Svara
    Jörgen Larsson 2018-08-07

    Hej
    Intressant att du i princip skippar D-rasten, beror det på pigg jäst i tillräcklig mängd?

    Med vänlig hälsning, Jörgen

  2. Svara
    Lindh 2018-08-07

    Jag får ingen diacetyl av jästen jag använder så jag skippar den rasten. Men ja, pigg jäst i stor mängd och låg initial temp hjälper mycket. Oftast kör jag helt utan men är det lite brådskande med jäsningen kan faten få spunda lite varmare men inte så mycket för diacetylens skull…

  3. Svara
    Jörgen Larsson 2018-08-07

    Ok, tack.
    Apropå spunding så gjorde jag det vid D-rasten senaste bryggningen men upplever att jag fick en rejäl ton av svavel och smak ungefär som bränt gummi luktar. Såg dock i din bok att du rekommenderar spundig när säg 5 pinnar av jäsningen återstår. Ska prova detta nästa gång samt annan jäst.
    Med vänlig hälsning, Jörgen

    • Svara
      Lindh 2018-08-13

      Ja den risken finns med vissa jäststammar. 3-5ö är max för spundning men kan vara svårt att pricka in ibland. Med pigg jäst och bra övriga förutsättningar brukar svavlet hållas nere och sedan helt reduceras, även med spundning och speciellt med lite temphjälp av en diacetylrast.

  4. Svara
    Patrik 2018-08-10

    Vad använder du för jäst?

    • Svara
      Lindh 2018-08-10

      Några olila lagerjäster som jag utvärderar. Wlp838,wlp860,wlp830,34/70 är de jag kört mest med.

  5. Svara
    Jens 2018-08-13

    Tack för testet, kul med svensk ekomalt!
    Två frågor: Lagrar du i samma corneliusfat som du spundar? Och upplever du att spundningen gör någon skillnad jämfört med tvångskarbonering?

    • Svara
      Lindh 2018-08-14

      Jag kör alltid enbart jäshink och sen en flytt till fat för spundning/lagring/servering.
      Förutom vid tävling då jag gärna flyttar med mottryck (spundapparat) till nytt fat som är 100% co2 i. Detta för att inte riva upp jästen i botten.

      Jag har inte gjort något sida-vid-sida test av spund vs tvångs men jag kan med säkerhet säga att hållbarheten är bättre. Det som gjort min största smakförbättring senaste åren är att gå över till lågsyrebryggning (lodo). Där är spundning endast en del av 15 kvalitetshöjande och viktiga steg. Svårt att singla ut spundningen som en enskild faktor i detta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *