Monthly Archives: maj 2014

Svenska Mästerskapen i Hembryggd öl 2014, en återblick

Nu har jag fått resultaten från SM och har provsmakat mina referensflaskor och jämfört. Jag håller med domarna om det mesta även om det på vissa ställen är ganska spretiga omdömen inom samma öl (41p av någon och 28p av en annan). Överlag är jag nöjd med bedömningen på alla öl utom min veteöl som fick bottenbetyg. Det tog väldigt lång tid att få hem resultaten så mina referensflaskor var allt annat än färska men det var tillräckligt för att påminna mig om hur de smakade som nybryggda. Jag har många tankar och funderingar på varför det gick i tävlingen, mina senaste 4-5 öl är betydligt bättre än det jag tävlade med men kanske att jag brygger och föredrar öl som inte riktigt passar in i typdefinitionerna. Det ska bli spännande att se hur min bryggstil utvecklar sig till nästa år…

Folkets val
140405_SM_041-1I Folkets val hamnade vi på 12:e-plats av 46 tävlande i Starka klassen med våran Kung Hoppo. Helt okej med tanke på att det inte blev helt lyckad och vi hade våran monter obemannad med självservering.

Etiketttävlingen_GL_1561I Etiketttävling blev det en 8:e plats av 53 bidrag.

Ranelids lager 40pRanelids-AleSammanfattning
Ett bra öl men andra tävlande var bättre. Bra bira! Ren och fin.

Färg och Utseende
Klar ljus bärnsten. Tjockt fint skum. Gul klar öl med snyggt skumm.

Arom
Mycket aromatisk, fräsch, blommig. Fruktig godis humle arom. Tydlig humlearom av modernt slag. Inslag av tropisk frukt, mango annanas och lösgodis.

Smak och Eftersmak
God bra smak. Bra humletoner. Fräscht. Snygg profil. Bra intensiv humletorrhet. Knäckig brödig maltighet med liten tropisk humlesmak mot slutet. Ren smak som fint övergår i humlemsak av tropisk humle & tall.

Summerat omdöme
Mycket bra.

Övriga kommentarer och Råd
Mycket gott, bra stryktur, kaxigt humlig, mycket bra drickbarhet 41p.
Bra och väldigt gott. Krispig och ren. 39p
Riktigt bra öl. 40p

Gustav kommentarDet här var också mitt bästa bidrag. Lite tunn i kroppen och en syrlighet jag inte är helt nöjd med när jag smakar på den igen men som färsk var den riktigt god.

Little Mac IPA
140305_little_macEtt bra öl men andra tävlande var bättre

Färg & Utseende
Vackert men lite klent skum
Lite tunt skum.
Snygg och blank.Blank och fin.

Arom
Ok men lite svett och lösningsmedel.
Inslag av kåda och barr.
För lite humle. Frukt godis äpplen!!
Ren trevlig citrusdoft

Beska
Ok men lite tunn/svettig som doften.

Smak & Eftersmak
Lätt och fin men med inte så god humlesmak.
Tuff men inte övermäktig beska.
Men något för lång beska.
Bra beska och torrhet med karamelliga inslag.

Balans
God balans. Bra balans.

Summerat omdöme
Bra 34p
Mycket bra. 40p
Ej typriktig. 28p
Mycket bra 41p

Övriga kommentarer & Råd
En bra representant för öltypen, men humlen gör en del obehagliga inslag.
Mycket trevlig IPA.

Gustavs kommentarHelt okej IPA men inte mer, färsk var den riktigt bra. Den här hade inte åldrats så bra.

Kung Hoppo DIPA
140303_little_macEtt bra öl men andra tävlande var bättre.

Färg & Utseende
Tunt skum
Disigt
Ok.

Arom
Frisk citrus. Lätt alkohol. Lite svavel.
God humledoft
Frisk humledoft. Lite ostig dock.

Beska
I skarpaste laget.

Alkohol
Ej godkänd.
UA.

Smak & Eftersmak
Ej godkänd. Tunn, syrlig.
Gräddig med skarp beska
Rejäl beska som är bra balanserad.

Summerat omdöme
Bra 28p.
Bra 33p.
Mycket bra 38p.

Övriga kommentarer & Råd
Känns lite tunn och syrlig, kanske infektion. Humlen doftar mycket bra men är lite för rå.

Tiefschwarz Imperial Stout 33p
Ett bra öl men andra tävlande var bättre.
Otypiska drag: Fenolisk.

Färg & Utseende
Bra pys. Bra skum.
Tjock och svart som kol. Fint skum.
Fint bra skum som dog snabbt. Svart som tjära.
Bra pys och skum. Svart.

Arom
Tydlig rökighet, tjära och lakrits.
Tjära och rök dominerar.
Tjära, lakrits och rökig.
Tunn saknar humle. Ekfat?
Lite stall, rökig

Beska
Kanske lite tunn.

Alkohol
En del högre alkoholer.

Smak & Eftersmak
Tufft tjära och lakrit, nästan oljig, den rökiga fenolen stör. Mycket tjära, kaffe och bränd syrlighet. Sälta, lakrits, rökighet. Bra beska. Oljig, rostad rökighet. Rostad och bra smak.

Balans
För tjock. Saknar humlestödet.

Kolsyrenivå
Bra pys.

Summerat omdöme
Bra. 32p
Mycket bra. 36p
Mycket bra. 37p
Bra. 30p
Bra. 32p

Övriga kommentarer och Råd
Ta bort rökmalten. Annars är den trevlig. En lätt fenol som jästen eller en bakterie skapat.
En god, välbryggd öl, mycket smak på liten yta. Denna öl har även brettanomyceskaraktär.
Dra ner på rökigheten.
Mycket kraftigt rostad öl med mycket syrlighet. Skulle vinna på lite lagring och mer aromhumle.

HEFE Weizen 19p
140305_hefeArom
Svavlig. Svavlig, syrlighet. Blöt hund. Smörig. Burkskinka. Äpple, cider, sulfater, äpplemos

Smak & Eftersmak
Unken, svavel. Mandelmassa, oren smak, syrlig. Tunn kropp. Syrlig. Saknas friskhet och fenoler. Äpple, cider, vetedeg.

Balans
För torr.

Teknisk kvalité
Problematisk jäsning?

Summerat omdöme
Problematisk.
Problematisk. 20p
Ej typriktigt. 19p
22p
Problematisk. 19p

Övriga kommentarer & Råd
Svårbedömd. Svavligheten dödar de övriga smakerna. Se över jäsförhållandena.
Indikerar på stressad jäst.
Se över jästen + receptet.
De typiska fenolerna saknas.
Opassande arom och smak. Jästen eller jäsningsprocessen har blivit fel. Trött jäst, för kort jäsning eller syresatt.

Gustavs kommentar
Mina första tanke var att det blivit någon missförstånd för ölet var en av de godaste veteölen jag druckit och svavel, stressad jäst och äppelmos kände jag inte igen alls. Sen smakade jag på min referensflaska och den gick inte ens dricka utan åkte direkt i vasken. Mycket konstigt eftersom jag druckit 19 liter av denna öl och tyckt den var riktigt bra. Den ölen var från min jästutvärdering och den andra jästen (3068) har jag någon flaska kvar av som smakar bra, de flaskades inte vid samma tillfälle dock. Någonting har hänt med tiden, om det var en problematisk flaskning eller om jästsorten inte utvecklas bra med tid vet jag inte. Den skördade jästen från denna batch luktade jag på och den verkade ok men åkte ut i vasken för säkerhets skull. Denna öls prestation drar tyvärr ner helhetsintrycket av mitt tävlande och jag är mycket besviken. Mest kanske för att jag inte vet vad som gick snett.

Centralbryggeriet Folkes Lager och Folkes Pale Ale

140510_cb_folkes_lager_ale_0001 140510_cb_folkes_lager_ale_0002Folkes lager, 4.9%

Kraftigt disig, gyllengul vätska med fluffigt skum som sjunker undan snabbt. Bubblorna är stora och det blir få rester på glaset.
Doften är först frisk med pilsnermalt, citrus och toffee. Sen avlöser någon gummiaktig doft, lite som ett halkskydd till badkaret. Bränd gummi från jäst och lite brödighet likt märzen finns där också. Smaken är gräsig och jordig med rivighet bak i gommen, precis som omogna nypon. Svavel och brännässlor samsas med klen humlebeska. Höga alkoholer återfinns tydligt liksom diacetyl.
Riktigt roligt med ett nytt bryggeri i regionen och grabbarna bakom träffade jag på Beerexpo och det är två väldigt trevliga grabbar med stort driv. Tyvärr känns den här inte riktigt färdig och jag tror de haft lite tekniskt strul med kylningen när denna bryggdes. Jag tror inte det är något direkt fel på receptet utan det är en utrustning/metod-fråga som måste trimmas in och finslipas lite. Hallertauer/Cascade är en trevlig kombination som tyvärr inte tillåts komma fram i denna grumliga öl. Hoppas nästa batch går bättre.

140510_cb_folkes_lager_ale_0003140510_cb_folkes_lager_ale_0004

Folkes pale ale 5.8%

Rödbrun, kraftigt disig vätska med nästan obefintligt gulbrunt skum som knappt täcker ytan. Doften är karamellig med lite apelsin och en något unken sötsliskig karamellmalts/rökmaltston.
Smaken domineras av söt maltighet åt rökmalthållet, svag till medel beska och spår av humle. Fyllig kropp som klingar av mot slutet.
En engelsk pale ale där specialmalten tyvärr inte tilltalar mina smaklökar. Maltigheten stör ut humleupplevelsen också och såhär i maj känns den bruna disigheten långt ifrån sommrig. För söt för min smak men en okej öl som inte är en personlig favorit. Jag gillar mina ales humligare och renare med betydligt högre kolsyra.

140510_cb_folkes_lager_ale_0005

Schneider Weisse – Tap 4 – Mein Grünes

140511_schneider_tap4

Schneider Weisse, Mein Grünes, Tap4, Hefeweizen

Disigt kopparfärgad (ibland lite ljusare, se bild nedan från en annan flaska) med vitt fluffigt medelhögt skum.
Doften består av citrus, banan, syrlig sötma, päron och lite kryddnejlika. Avslutningsvis känner jag basilika.
Den har en kraftig kolsyra som bär smaker av malt, banan och kola/knäck. En fyllig munkänsla med värmande alkohol och kraftig beska för stilen.
Omdöme: Det här är en av de bättre veteölen som finns lätttillgängligt. Dock verkar de lite svajiga i kvalitén vilket jag tror kan bero på viss lagring på hylla hos bolaget. Den nedre flaskan var galet god medan den ovan ”bara” var bra. Jag gillar den lite högre alkoholstyrkan även om det är ett enkelt knep för att få en fylligare hefe. Kul att de flaskjäser med originaljäststammen och inte någon blev kolsyrejäst som de andra kända weizenbryggerierna kör med.

140408_Schneider

Geisterzug Gose

140508_geisterzug_gose_0001

Kraftigt disig halmgul vätska med fint litet skum som håller sig. Flaskan har jästfällning i botten så slutet blir rejält grumligt. Doften är som en sommardag på västkusten med saltstänk i håren. Hav och koriander, citrus och syrlighet samsas i denna sommaröl. Som Gose, som jag inte druckit så många ännu, är den betydligt mindre salt än Westbrook. Den lilla syrligheten känns som en blandning av lambic och mjölksyra och den lirar bra ihop med den väldigt låga beskan.

Omdöme: En väldigt lätt och fräsch sommaröl som jag gärna skulle dricka mer av. Bättre än Westbrook tycker jag dock inte att den var för stilen. Salt och syrabalansen är lite åt det syrligare hållet där jag gärna sett mer sälta. Men så gillar jag ju salt&vinegar-chipsen också…

140508_geisterzug_gose_0002140508_geisterzug_gose_0003

Tropical och Dorada

Det är inte så ofta jag får tillfälle att dricka öl som få andra ölbloggare recenserat och dessa två ljusa lager är skapligt svåra att hitta i Sverige. Varför ska jag då provsmaka dessa egentligen, nej det har jag inget svar på riktigt…

_GL_1334

Tropical 4.7%, internationell lager.

Blekt halmgul med måttligt skum. Extremt klar vilket var förväntat. Lämnar lite rester på sidorna och litet lock av skum.
Doft har en lätt maltsötma och spår av tysk humle. Lätt syrlighet.
Ingen humlesmak, alls. Lätt maltsötma blandas med lite majs. Låg beska på max 15-20 ibu.
Vattnig finnish med lätt kolsyra som förstärker beskan.
Lättdrucken sommaröl som är svårt att varken gilla eller ogilla, eftersom den knappt smakar något. 1-2 liter i stöten är inga problem i värmen. Jag är väldigt nyfiken på receptet, hur får man en öl att smaka så lite? Är det pastöriseringen eller highgravitybryggning med spädning?

_GL_1336

Dorada 4.7%, internationell lager.

Ljust halmgul med 1cm skum som har en lätt gul nyans. Lämnar små rester på glaset. Ytterst lite skum kvar efter några minuter. Luktar lite heiniken dvs liite malt och liiite tysk humle.
Lätt maltsmak med lite citrus. Svagt gräsig. Lagom mängd kolsyra, vass, som bär beskan på ca 15-20 ibu. Lite gummi i eftersmaken.
Lite mer smak än konkurrenten Tropical. 100% malt står det på burken vilket får mig att to att konkurrenterna blandar i majs eller ris i sin mäsk.
Det här är ju en stor stark fast med viss maltsmak ändå. Den har potential. Lite mer humle i slutet av koket så hade vi kunnat börja snacka. Ganska hög kvalité ändå, för att vara internationell lager.

Lindhs Pale Ale (v5), jakten på min nya husjäst del 3

Som nästa steg i min dubbeljakt efter en ny husjäst och en huspale är det dags för Nottingham att utmana US05. Nottingham sägs flockulera bra men den är en vattendelarjäst, dvs vissa gillar och andra ogillar den. Vissa tycker även att den är för engelsk i stilen för välhumlad Pale och att den bör jämföras med S-04, även här går åsikterna isär. Många välkända IPA-bryggerier använder engelska ale-stammar (t.ex. Stone som kör WLP007) men jästempen är väldigt viktig för att inte estrarna ska dämpa humlen.
Det säga att US05 (tidigare US56) är samma som WY1056 och att de bägge är an mutation av Nottingham. Ken Grossman (Sierra Nevada) besökte Ballantine Brewery som körde Nottingham, han fick med sig en flaska jäst och efter en tid muterade jästen till vad vi idag kalla California Ale. Likaså sägs WLP001 vara en mutation av US05 fast med mindre förändrign på egenskaperna.
Lite allmänna Nottingham-fakta; trivs bäst runt 14-21c men klarar ner till 12c. Högklockulerande med hög attenuering. Producerar låg mängd fruktiga estrar och beskrivs som neutral smakbalans som låter malt och humle skina igenom. Kan dra igenom en batch på fyra dagar, klarar ner till 1.008 och lagerliknande öl kan bryggas men då krävs dubbla mängden jäst och mer tid.
Min pale ale är i iteration 5 nu och en rad justeringar är det fråga om även om några bitar från version 3 får komma tillbaka.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0003

Maltnotan
Tanken med bägge de senaste ölen var att hamna runt 5.2-5.4% men eftersom jag jobbat-upp effektiviteten väldigt mycket har jag hamnat långt över detta. En procentuell minskning av maltnotan är på sin plats och förväntad brygghuseffektivitet sätts till 82%. Jag siktar på ett OG på 1.047 mot 1.054 sist. Färgmässigt blev v3 för mörk men v4 perfekt så jag behåller karamellmalten (C40) på samma 4%. Däremot blev v4 lite tunn i kroppen så jag lägger till lite ambermalt eftersom Munichen som jag tänkt uppa tog slut. Den nya maltmixen med de gamla inom parantes ser ut såhär:

 

  • Pilsner 83% (v4=85%) (v3=78.9%)
  • Munich I 6.5% (v4=6%) (v3=10.5%)
  • Carapils 5% (v4=5%) (v3=5.3%)
  • Caraamber 4% (v4=4%) (v3=5.3%)
  • Ambermalt 1.5% (v4=0%) (v3=0%)

Humlen och vattnet
Jag fick för hög beska bägge de senaste två gångerna vilket beror på två saker. Dels körde jag med 99-97-gradig hopstand vilket bidrar upp till 50% av IBUn mot ett vanligt kok har jag lärt mig, alltså ska jag testa att hålla den runt 75c istället. Och dels har jag använt mig av Randy Moshers ”Ideala Pale ale-vattenprofil” som framhäver humle men även beska. Det som jag tror gjort mest för beskan i de senaste två versionerna är inte Kalcium-Sulfatet (Gypsum) utan NatriumKloriden (ni vet, vanligt salt) så den skippar jag i detta kok och ser om det blir mildare. Det går ju alltid ha i lite salt i efterhand om jag skulle sakna det. Humlemängden tror jag däremot var bättre i version 3 så jag går tillbaka till 240g (6g/l mot tidigare 5g/l). Vad gäller humlesorterna så labbar jag fortfarande lite här till viss del pga skåpsrensning. V3 hade främst Cascade/Simcoe/Amarillo som gav smak och V4 hade CTZ(endast lite)/Centennial/Nelson Sauvin. Denna blir det en blandning av Galaxy/Simcoe/Chinook där tanken är att Galaxy ska bidra med fruktig citrus/passion, Simcoe med tall/jordighet och den lilla Chinooken lite kryddighet. Hoppas de kompletterar varandra bra och att fruktigheten blir balanserad mot talligheten. Simcoe är en favorithumlesort men den känns gärna lite mysk-tung och kan dra ner hinkabilityn en del. Det funkar bra i en dubbelipa men min huspale vill jag ha ett sug för ett till glas av samma öl hela tiden, det känner jag aldrig med en DIPA utan där börjar genast jakten på nästa ölupplevelse. Förstår ni vad jag menar?

 

Receptet
Bryggd 140507
På fat 140525
OG: 1.050 (tänkt var 1047)
FG: 1.012
ABV: 5.1%
IBU: ~35
40 liter i hink

6.1 Pilsner
0.59 Munich I
0.37 Carapils
0.29 Caraamber (C40)
Mäskad @ 65c 1h
10g Galaxy@60
30g Chinook@15
30g Simcoe@15
100g Galaxy@hopstand 75c 30min
70g Simcoe@0hopstand 75c 30min
US05 vs Nottingham i 18c

 

Bryggdagen
Bryggningen gick bra tycker jag utan några större konstigheter. Jag börjar få ordning på alla siffror sedan bytet av mäsktunna, justering av krossgrad och värmekälla. Idag satt allt precis där det skulle förutom effektiviteten som blev för hög igen mot förväntat. MEN, jag fick exakt samma som förra gången, dvs 87% vilket gör att jag vågar dra upp siffrorna lite till i BeerSmith. Jag vågade mig upp till 82% i förväntat utbyte men kommer nog lägga mig runt 85% nästa gång. Mind you att detta är satslakning vi snackar om, vet inte exakt vad som gjort den stora skillnaden men nu rockar det vill jag lova. Körde 60min mäskning, 60min kok (trots 83% pilsnermalt) och sedan kylning till 75c för 30min hopstand. Kylde ner till 20c innan jag lät min hopstopper göra sitt. Jag har läst att man ska vinkla diptuben lite för att få bättre flöde men det gjorde bara att det blev kvar två liter i kastrullen som jag fick spontana genom en sil som akutvispades i en hink med starsan. Jag fick ihop mina 40 liter ändå och de står och jäser på 18c i tunnan nu (17.6-17.8c är satt på ut200an).

 

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0000Min diptube till hopstoppern. Notera vinkeln…

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0001Halvvägs genom saltvägningen.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0002Det blev bryggning inomhus idag av diverse anledningar. Kok med endast doppvärmaren gjorde kondensen uthärdlig ändå och boiloffen blev rimlig, 10 liter på 60 min kok inklusive druv/humle-förluster och kallkrypning.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0006Eftersom jag inte har separat vattenvärmare (HLT) och inte vill diska så mycket så tömde jag varmvattnet i en hink för mellanlandning. Helt okej förfarande för den som inte har lust/råd/plats för tre-kärls-system.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0007Jag har beställt fler king-nipplar men de var slut i sverige så det fick bli ebay. Tömde vattnet via min 90-gradiga elbow tills jag kunde flytta nippeln från MLTn till boilern.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0008 140507_lindhs_pale_Ale_v5_0009 140507_lindhs_pale_Ale_v5_0010Tömde de första 14 litrarna till hink, resten rätt ner i kastrullen som jag helst vill göra.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0011Pre-boilen på 1.045, inser att det gick väldigt bra med mäskningen även denna gång.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0012Hoppstoppern när den gjort sitt. Första 1-2 litrarna som kom var ganska grumliga men sen sjönk takten och klar fin vört sipprade ut ur kastrullen. Humlen och druven sätter sig som ett filter vilket såklart påverkar takten men jävlar vad fint jag njöt av middagen medan den tömde till hink. Saftsil, nej tack. Som ni ser fastnade en del vört som jag skrev innan och den fick åka genom vanlig sil men det tog någon minut max. Jag har även en liten läcka som vid kopplingen som jag måste justera till nästa gång, inte för att att så mycket humle åker igenom där utan för att det suger luft vilket påverkar hur mycket man får ut. Jag räknar med ca 0.5-1 liter loss med denna metod, alla metoder har sina för- och nackdelar…

Bryggarens logg
83c i kastrull blev 3c för mycket efter flytt till MLT. 80c gäller nästa gång.
75c i MLT blev 67,7c med malt dvs 2,7c för mycket och Beersmith ville ha 72.2 vilket är korrekt. 10c över önskad är bra marginal.
Mäskar på 64,4c i 1h vilket räckte i tid.
Värmer lakvatten till 87c, flyttar 2/3 via hink och får 75c och sen 73c i bädden. 18+14.5 lak.
Får ihop bra mängd preboil med de settings som är nu i BS.
Kokar 49.5l men samlar ihop 50l totalt på 1045 vilket ger masheff på 98%
Kyler till 75c före 0-givan som får stå i hopstand 30 min.
OG på 1049-1050, 40 liter i hinkarna som planerat ger effektivitet på 87%, samma som sist.
Kyler till 20c, sätter jästemp till 18c (17.6-17.8).
Hopstoppern fungerade bra men lämnade ca 1l kvar. Körde lite för snabbt flöde och ska testa att ha diptuben rakt neråt nästa gång. Gör test med vatten först.

Jäsningen
24 timmar efter pitch drog Nottingham som stod överst i kylen/värmeskåpet igång men inte US05 så jag ökade temperaturen 1c och bytte plats på hinkarna (den övre får lite mer värme i början). Bägge börjar då bubbla.
Jäsdag 3, US05=1.020, Nottingham=1.012
Jäsdag 4, ökar jästemp till 20c.
Jäsdag 6, Mäter FG som slutade på 1.012 för bägge jästerna. ABVn blir alltså 5.1% vilket är precis som tänkt. Sänker temp till -1c.
Jäsdag 7, tillsätter gelatin

Provsmakning140531_lindhs_pale_ale_5_002

Nu har femman varit på fat i knappt två veckor vilket jag tycker är lagom tid för en utvärdering. Skillnaderna mellan de två ölen kommer bli mindre tydliga ju renare och lagrade de blir så det är väl inget att vänta på antar jag. Utseendet på bägge ölen är gyllengult med mycket fin blankhet och ingen köldgrumling alls. Nottingham är märkbart blankare än US05 och når upp till det jag kallar kommersiell blankhet dvs i klass med en industrilagers genomskinlighet. US05 har det där klassiska diset kvar som är en av anledningarna till att jag vill byta ut den som husjäst, seg jäsningen är en annan.
   Doften är fruktig åt citrushållet med inslag av tall (från Simcoen). Lite svagare humledoft än version 3 och 4 trots mer humle än 4:an. Nottingham är lite maltigare i doften där US05 visar på lite mer citrus men även gummitoner.
Smaken är humlefrisk med citron och apelsinskal. Mycket tall och lite mango, bra skjuts i beskan och mycket hög drickbarhet.
Nottingham är lite renare i smaken, snudd på skarp där US05 först är lite rundare men avslutar med mer apelsinskal och mindre tall. US05 känns inte lika fräsch.

140531_lindhs_pale_ale_5_001Nottingham till vänster och US05 till höger.

Omdömet på de bägge blir klart godkänt och i klass med men absolut inte bättre än V3 och V4 och jag tror det har med den lägre alkoholstyrkan att göra. Jag ville ju ha en 5%:are vilket jag fick till denna gång trots väldigt hög effektivitet men mindre alkohol ger också mindre smak. Beskan är fortfarande något för hög trots att jag minskade 60-givan, skippade NaCL och körde med 80-gradig hopstand. Alltså är det mängden KalciumSulfat som måste minskas nästa gång. Den här sortens beska passar perfekt till  en IPA men inte till ”min sorts pale”. Jag har insett att jag är på jakt efter att designa ett öl som jag inte känner till några kommersiella varianter av och jag är nu ”on my own”. Jag trodde att det var lite åt Sierra Nevadas Pale jag ville men efter att ha druckit den nyligen så vänder jag håll helt. Jag tror snarare att min ale drar på Ewil Twins Yellow Cab eller Mikkellers American Dream vilka bägge är välhumlade lager. Eller kanske Mohawks Philty Phil men den var för länge sen jag drack för att minnas. Jag har en smakvision om hur ölet ska bli men kan inte riktigt sätta fingret på vad det är förens jag hittat ända bra. Mot de välhumlade lager jag jämfört med så vill jag ha lite fylligare smak och något högre alkohol så de inte känns blaskiga och skarpa i humlen. I skrivande stund har jag inte tänkt klart om hur jag ska tweaka receptet till nästa version men jag tror på att byta ut Chinooken mot Centennial eller Amarillo och höja OG:t med några pinnar.
   I jästduellen vann Nottingham mot US05 med snabbare jäsning och högre flockulering. Smakmässigt är de ganska lika men jag saknar den amerikanska känslan i Notty. De jäste ut lika mycket och var helt klara på en vecka så där var det jämnt skägg. Notty hamnar på delad plats med US05 men under BRY97 och WLP090 på grund av dess sätt att framhäva malt.

140531_lindhs_pale_ale_5_003Bättre exempel på färgen, här i glaset Pilsner från Sejdelshoppen.

140531_lindhs_pale_ale_5_004

Mikkeller American Dream

140506_american_dream

Modern ljus lager. Dvs en lager som delvis behandlats som en amerikansk pale ale. Tanken är mycket god men genomförandet är svårt för att inte säga mycket svårt; du har inget att gömma felsmaker bakom, humlen måste behandlas med silkesvantar och jäsningen måste styras för allt i världen! En utmaning bör ett bryggeri men också en härlig öl jag gärna själv brygger eller vill likna med mina ales. En kalljäst ale som görs rätt är faller inom samma kategori som dessa öl enligt mig, vissa lär inte hålla med mig på denna punkt. Nåväl. Jag har druckit Mikkellers The American Dream några gånger och tycker om den ganska mycket men det slog mig att jag inte gått till botten med den lilla rackaren, så låt oss göra det:

Gyllengul till bärnstensfärgad med lågt, ljusgult skum som försvinner och inte lämnar några rester att tala om. Blank med endast knappt synlig disighet i början av upphällningen…
Doften är frisk med citron, Nelson och Saaz som väger upp lite bryskt, dvs med lite gräsighet/örtighet. Lite vingummi med tropiska frukter från Nelson.
Kolsyran är stickig när den för fram smak av citronskal i den väl utjästa ölen. Även här känns Saaz igen från tjeckiska pilsner och örtigheten är minst sagt påtaglig. Ren och skön munkänsla. Amarillon går att hitta men överskuggas av Saazen. Det står Simcoe på flaskan men den kan inte varit stor i givan för jag tycker det är gräsiare mer än talligt, citronen återfinns där dock. Beskan är bra balanserad med de 4.8% och restsötman. Maltigheten från Münchener och Carapils finns där som ett tryggt bokstöd när man lutar sig tillbaka men ändå lite tunn kropp vilket iof passar ett sommaröl som jag tycker detta är. Flaskjäsningen gör sig påmind i slutet av glaset som blir grumligt.

Omdöme
En ren och fräsch öl som har mycket av det jag gillar i klassen modern lager. Det är åt det här hållet jag vill att mina pale ale ska dra åt med rena smaker och en fräschör. Bra kropp men låg restsötma är vad jag eftersträvar om det inte märkts bland mina recensioner. American Dream är dock för gräsig för att hamna högt upp på listan hos mig. Mindre Saaz och mer Simcoe/Amarillo så är detta en vinnare.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Older Entries