Nu har jag fått resultaten från SM och har provsmakat mina referensflaskor och jämfört. Jag håller med domarna om det mesta även om det på vissa ställen är ganska spretiga omdömen inom samma öl (41p av någon och 28p av en annan). Överlag är jag nöjd med bedömningen på alla öl utom min veteöl som fick bottenbetyg. Det tog väldigt lång tid att få hem resultaten så mina referensflaskor var allt annat än färska men det var tillräckligt för att påminna mig om hur de smakade som nybryggda. Jag har många tankar och funderingar på varför det gick i tävlingen, mina senaste 4-5 öl är betydligt bättre än det jag tävlade med men kanske att jag brygger och föredrar öl som inte riktigt passar in i typdefinitionerna. Det ska bli spännande att se hur min bryggstil utvecklar sig till nästa år…
Folkets val
I Folkets val hamnade vi på 12:e-plats av 46 tävlande i Starka klassen med våran Kung Hoppo. Helt okej med tanke på att det inte blev helt lyckad och vi hade våran monter obemannad med självservering.
EtiketttävlingenI Etiketttävling blev det en 8:e plats av 53 bidrag.
Ranelids lager 40pSammanfattning
Ett bra öl men andra tävlande var bättre. Bra bira! Ren och fin.
Färg och Utseende
Klar ljus bärnsten. Tjockt fint skum. Gul klar öl med snyggt skumm.
Arom
Mycket aromatisk, fräsch, blommig. Fruktig godis humle arom. Tydlig humlearom av modernt slag. Inslag av tropisk frukt, mango annanas och lösgodis.
Smak och Eftersmak
God bra smak. Bra humletoner. Fräscht. Snygg profil. Bra intensiv humletorrhet. Knäckig brödig maltighet med liten tropisk humlesmak mot slutet. Ren smak som fint övergår i humlemsak av tropisk humle & tall.
Summerat omdöme
Mycket bra.
Övriga kommentarer och Råd
Mycket gott, bra stryktur, kaxigt humlig, mycket bra drickbarhet 41p.
Bra och väldigt gott. Krispig och ren. 39p
Riktigt bra öl. 40p
Gustav kommentarDet här var också mitt bästa bidrag. Lite tunn i kroppen och en syrlighet jag inte är helt nöjd med när jag smakar på den igen men som färsk var den riktigt god.
Little Mac IPA
Ett bra öl men andra tävlande var bättre
Färg & Utseende
Vackert men lite klent skum
Lite tunt skum.
Snygg och blank.Blank och fin.
Arom
Ok men lite svett och lösningsmedel.
Inslag av kåda och barr.
För lite humle. Frukt godis äpplen!!
Ren trevlig citrusdoft
Beska
Ok men lite tunn/svettig som doften.
Smak & Eftersmak
Lätt och fin men med inte så god humlesmak.
Tuff men inte övermäktig beska.
Men något för lång beska.
Bra beska och torrhet med karamelliga inslag.
Balans
God balans. Bra balans.
Summerat omdöme
Bra 34p
Mycket bra. 40p
Ej typriktig. 28p
Mycket bra 41p
Övriga kommentarer & Råd
En bra representant för öltypen, men humlen gör en del obehagliga inslag.
Mycket trevlig IPA.
Gustavs kommentarHelt okej IPA men inte mer, färsk var den riktigt bra. Den här hade inte åldrats så bra.
Kung Hoppo DIPA
Ett bra öl men andra tävlande var bättre.
Färg & Utseende
Tunt skum
Disigt
Ok.
Arom
Frisk citrus. Lätt alkohol. Lite svavel.
God humledoft
Frisk humledoft. Lite ostig dock.
Beska
I skarpaste laget.
Alkohol
Ej godkänd.
UA.
Smak & Eftersmak
Ej godkänd. Tunn, syrlig.
Gräddig med skarp beska
Rejäl beska som är bra balanserad.
Summerat omdöme
Bra 28p.
Bra 33p.
Mycket bra 38p.
Övriga kommentarer & Råd
Känns lite tunn och syrlig, kanske infektion. Humlen doftar mycket bra men är lite för rå.
Tiefschwarz Imperial Stout 33p
Ett bra öl men andra tävlande var bättre.
Otypiska drag: Fenolisk.
Färg & Utseende
Bra pys. Bra skum.
Tjock och svart som kol. Fint skum.
Fint bra skum som dog snabbt. Svart som tjära.
Bra pys och skum. Svart.
Arom
Tydlig rökighet, tjära och lakrits.
Tjära och rök dominerar.
Tjära, lakrits och rökig.
Tunn saknar humle. Ekfat?
Lite stall, rökig
Beska
Kanske lite tunn.
Alkohol
En del högre alkoholer.
Smak & Eftersmak
Tufft tjära och lakrit, nästan oljig, den rökiga fenolen stör. Mycket tjära, kaffe och bränd syrlighet. Sälta, lakrits, rökighet. Bra beska. Oljig, rostad rökighet. Rostad och bra smak.
Balans
För tjock. Saknar humlestödet.
Kolsyrenivå
Bra pys.
Summerat omdöme
Bra. 32p
Mycket bra. 36p
Mycket bra. 37p
Bra. 30p
Bra. 32p
Övriga kommentarer och Råd
Ta bort rökmalten. Annars är den trevlig. En lätt fenol som jästen eller en bakterie skapat.
En god, välbryggd öl, mycket smak på liten yta. Denna öl har även brettanomyceskaraktär.
Dra ner på rökigheten.
Mycket kraftigt rostad öl med mycket syrlighet. Skulle vinna på lite lagring och mer aromhumle.
HEFE Weizen 19p
Arom
Svavlig. Svavlig, syrlighet. Blöt hund. Smörig. Burkskinka. Äpple, cider, sulfater, äpplemos
Smak & Eftersmak
Unken, svavel. Mandelmassa, oren smak, syrlig. Tunn kropp. Syrlig. Saknas friskhet och fenoler. Äpple, cider, vetedeg.
Balans
För torr.
Teknisk kvalité
Problematisk jäsning?
Summerat omdöme
Problematisk.
Problematisk. 20p
Ej typriktigt. 19p
22p
Problematisk. 19p
Övriga kommentarer & Råd
Svårbedömd. Svavligheten dödar de övriga smakerna. Se över jäsförhållandena.
Indikerar på stressad jäst.
Se över jästen + receptet.
De typiska fenolerna saknas.
Opassande arom och smak. Jästen eller jäsningsprocessen har blivit fel. Trött jäst, för kort jäsning eller syresatt.
Gustavs kommentar
Mina första tanke var att det blivit någon missförstånd för ölet var en av de godaste veteölen jag druckit och svavel, stressad jäst och äppelmos kände jag inte igen alls. Sen smakade jag på min referensflaska och den gick inte ens dricka utan åkte direkt i vasken. Mycket konstigt eftersom jag druckit 19 liter av denna öl och tyckt den var riktigt bra. Den ölen var från min jästutvärdering och den andra jästen (3068) har jag någon flaska kvar av som smakar bra, de flaskades inte vid samma tillfälle dock. Någonting har hänt med tiden, om det var en problematisk flaskning eller om jästsorten inte utvecklas bra med tid vet jag inte. Den skördade jästen från denna batch luktade jag på och den verkade ok men åkte ut i vasken för säkerhets skull. Denna öls prestation drar tyvärr ner helhetsintrycket av mitt tävlande och jag är mycket besviken. Mest kanske för att jag inte vet vad som gick snett.
Folkes lager, 4.9%
Folkes pale ale 5.8%
Schneider Weisse, Mein Grünes, Tap4, Hefeweizen
Kraftigt disig halmgul vätska med fint litet skum som håller sig. Flaskan har jästfällning i botten så slutet blir rejält grumligt. Doften är som en sommardag på västkusten med saltstänk i håren. Hav och koriander, citrus och syrlighet samsas i denna sommaröl. Som Gose, som jag inte druckit så många ännu, är den betydligt mindre salt än Westbrook. Den lilla syrligheten känns som en blandning av lambic och mjölksyra och den lirar bra ihop med den väldigt låga beskan.
Omdöme: En väldigt lätt och fräsch sommaröl som jag gärna skulle dricka mer av. Bättre än Westbrook tycker jag dock inte att den var för stilen. Salt och syrabalansen är lite åt det syrligare hållet där jag gärna sett mer sälta. Men så gillar jag ju salt&vinegar-chipsen också…
Det är inte så ofta jag får tillfälle att dricka öl som få andra ölbloggare recenserat och dessa två ljusa lager är skapligt svåra att hitta i Sverige. Varför ska jag då provsmaka dessa egentligen, nej det har jag inget svar på riktigt…
Tropical 4.7%, internationell lager.
Dorada 4.7%, internationell lager.
Som nästa steg i min dubbeljakt efter en ny husjäst och en huspale är det dags för Nottingham att utmana US05. Nottingham sägs flockulera bra men den är en vattendelarjäst, dvs vissa gillar och andra ogillar den. Vissa tycker även att den är för engelsk i stilen för välhumlad Pale och att den bör jämföras med S-04, även här går åsikterna isär. Många välkända IPA-bryggerier använder engelska ale-stammar (t.ex. Stone som kör WLP007) men jästempen är väldigt viktig för att inte estrarna ska dämpa humlen.
Det säga att US05 (tidigare US56) är samma som WY1056 och att de bägge är an mutation av Nottingham. Ken Grossman (Sierra Nevada) besökte Ballantine Brewery som körde Nottingham, han fick med sig en flaska jäst och efter en tid muterade jästen till vad vi idag kalla California Ale. Likaså sägs WLP001 vara en mutation av US05 fast med mindre förändrign på egenskaperna.
Lite allmänna Nottingham-fakta; trivs bäst runt 14-21c men klarar ner till 12c. Högklockulerande med hög attenuering. Producerar låg mängd fruktiga estrar och beskrivs som neutral smakbalans som låter malt och humle skina igenom. Kan dra igenom en batch på fyra dagar, klarar ner till 1.008 och lagerliknande öl kan bryggas men då krävs dubbla mängden jäst och mer tid.
Min pale ale är i iteration 5 nu och en rad justeringar är det fråga om även om några bitar från version 3 får komma tillbaka.
Receptet
Bryggd 140507
På fat 140525
OG: 1.050 (tänkt var 1047)
FG: 1.012
ABV: 5.1%
IBU: ~35
40 liter i hink
Min diptube till hopstoppern. Notera vinkeln…
Halvvägs genom saltvägningen.
Det blev bryggning inomhus idag av diverse anledningar. Kok med endast doppvärmaren gjorde kondensen uthärdlig ändå och boiloffen blev rimlig, 10 liter på 60 min kok inklusive druv/humle-förluster och kallkrypning.
Eftersom jag inte har separat vattenvärmare (HLT) och inte vill diska så mycket så tömde jag varmvattnet i en hink för mellanlandning. Helt okej förfarande för den som inte har lust/råd/plats för tre-kärls-system.
Jag har beställt fler king-nipplar men de var slut i sverige så det fick bli ebay. Tömde vattnet via min 90-gradiga elbow tills jag kunde flytta nippeln från MLTn till boilern.
Tömde de första 14 litrarna till hink, resten rätt ner i kastrullen som jag helst vill göra.
Pre-boilen på 1.045, inser att det gick väldigt bra med mäskningen även denna gång.
Hoppstoppern när den gjort sitt. Första 1-2 litrarna som kom var ganska grumliga men sen sjönk takten och klar fin vört sipprade ut ur kastrullen. Humlen och druven sätter sig som ett filter vilket såklart påverkar takten men jävlar vad fint jag njöt av middagen medan den tömde till hink. Saftsil, nej tack. Som ni ser fastnade en del vört som jag skrev innan och den fick åka genom vanlig sil men det tog någon minut max. Jag har även en liten läcka som vid kopplingen som jag måste justera till nästa gång, inte för att att så mycket humle åker igenom där utan för att det suger luft vilket påverkar hur mycket man får ut. Jag räknar med ca 0.5-1 liter loss med denna metod, alla metoder har sina för- och nackdelar…
Bryggarens logg
83c i kastrull blev 3c för mycket efter flytt till MLT. 80c gäller nästa gång.
75c i MLT blev 67,7c med malt dvs 2,7c för mycket och Beersmith ville ha 72.2 vilket är korrekt. 10c över önskad är bra marginal.
Mäskar på 64,4c i 1h vilket räckte i tid.
Värmer lakvatten till 87c, flyttar 2/3 via hink och får 75c och sen 73c i bädden. 18+14.5 lak.
Får ihop bra mängd preboil med de settings som är nu i BS.
Kokar 49.5l men samlar ihop 50l totalt på 1045 vilket ger masheff på 98%
Kyler till 75c före 0-givan som får stå i hopstand 30 min.
OG på 1049-1050, 40 liter i hinkarna som planerat ger effektivitet på 87%, samma som sist.
Kyler till 20c, sätter jästemp till 18c (17.6-17.8).
Hopstoppern fungerade bra men lämnade ca 1l kvar. Körde lite för snabbt flöde och ska testa att ha diptuben rakt neråt nästa gång. Gör test med vatten först.
Jäsningen
24 timmar efter pitch drog Nottingham som stod överst i kylen/värmeskåpet igång men inte US05 så jag ökade temperaturen 1c och bytte plats på hinkarna (den övre får lite mer värme i början). Bägge börjar då bubbla.
Jäsdag 3, US05=1.020, Nottingham=1.012
Jäsdag 4, ökar jästemp till 20c.
Jäsdag 6, Mäter FG som slutade på 1.012 för bägge jästerna. ABVn blir alltså 5.1% vilket är precis som tänkt. Sänker temp till -1c.
Jäsdag 7, tillsätter gelatin
Provsmakning
Nottingham till vänster och US05 till höger.
Bättre exempel på färgen, här i glaset Pilsner från Sejdelshoppen.
Modern ljus lager. Dvs en lager som delvis behandlats som en amerikansk pale ale. Tanken är mycket god men genomförandet är svårt för att inte säga mycket svårt; du har inget att gömma felsmaker bakom, humlen måste behandlas med silkesvantar och jäsningen måste styras för allt i världen! En utmaning bör ett bryggeri men också en härlig öl jag gärna själv brygger eller vill likna med mina ales. En kalljäst ale som görs rätt är faller inom samma kategori som dessa öl enligt mig, vissa lär inte hålla med mig på denna punkt. Nåväl. Jag har druckit Mikkellers The American Dream några gånger och tycker om den ganska mycket men det slog mig att jag inte gått till botten med den lilla rackaren, så låt oss göra det:
Gyllengul till bärnstensfärgad med lågt, ljusgult skum som försvinner och inte lämnar några rester att tala om. Blank med endast knappt synlig disighet i början av upphällningen…
Doften är frisk med citron, Nelson och Saaz som väger upp lite bryskt, dvs med lite gräsighet/örtighet. Lite vingummi med tropiska frukter från Nelson.
Kolsyran är stickig när den för fram smak av citronskal i den väl utjästa ölen. Även här känns Saaz igen från tjeckiska pilsner och örtigheten är minst sagt påtaglig. Ren och skön munkänsla. Amarillon går att hitta men överskuggas av Saazen. Det står Simcoe på flaskan men den kan inte varit stor i givan för jag tycker det är gräsiare mer än talligt, citronen återfinns där dock. Beskan är bra balanserad med de 4.8% och restsötman. Maltigheten från Münchener och Carapils finns där som ett tryggt bokstöd när man lutar sig tillbaka men ändå lite tunn kropp vilket iof passar ett sommaröl som jag tycker detta är. Flaskjäsningen gör sig påmind i slutet av glaset som blir grumligt.
Kände mig lite sugen på att provsmaka några klassiker och se hur de står sig smakmässigt mot mina minnen av dom samt min uppfattning om hur en bra American Pale Ale ska vara försommaren 2014. Smak är något som utvecklas med ålder, erfarenhet och antal gånger man provat, det värsta jag visste som barn var ost och oliver, något jag älskar idag. Samma sak med suröl, första gången var ingen hit, nu blir jag knäsvag. Men hur är det då med APA? Jag försöker som ni vet labba fram min ideala pale ale, en Lindhs husale, men några direkta förebilder har jag inte utan endast en vision om hur denna öl ska smaka. Så när jag idag var på bolaget för att hämta några beställningar plockade jag även på mig någon flaska som jag klassar som ”standarden för stilen” och som även anses stiltypisk enligt Svenska Hembryggarföreningen. Hur står sig dessa öl egentligen mot min ideala APA?
Sierra Nevada Pale Ale, 5.6% (bf 27e aug 2014)
Bärnstensfärgad vätska med mycket partiklar som simmar omkring (humle?), disig med lågt smutsgult skum som lämnar få rester. Det pyser lovande om flaskan när jag öppnar men skumkronan är en besvikelse trots kraftig ihällning, klen och snabbt försvinnande som sagt. Doften är en blandning av humle och tobaksblad, sötsliskig honung med lite russin, kåda och vanilj. Syslöjd helt enkelt. En syrlig russinsmak blandar sig med sunkig humlegräsighet av den låga kolsyran. Det smakar tepåse och unken pensionärslägenhet runt kl16 när eftermiddagskaffet är avslutat. Den har en väldigt söt avslutning som kladdigt ligger kvar på tungan. Eftersmaken har en perfekt beska för alkoholen på 5.6% och det klingar ut i lite citrus av apelsinkaraktär.
TV4-Nyheterna ringde och ville göra ett reportage om en hembryggare inför SM och frågade om jag kunde brygga en öl framför kameran. Så fick det bli. Jag blev otroligt nöjd med min senaste american pale jag döpt till Lindhs Pale Ale (jag vill i slutändan hitta ett bra standard-apa-recept jag kan variera humlesorter med) och dessutom är det dags för del två i husjästjakten. En rad förändringar blev det ändå. Jag håller fortfarande på att rensa skåpen bland öppnade humlepåsar, framförallt nu när humlegården gått över till att 100g-förpacka 500g-påsarna (äntligen!). Sen blev effektiviteten galet hög förra gången vilket gav en för stark öl. Tillsist blev även IBU något hög av hopstanden så bittergivan minskades lite.
För att kunna filma på ett bra sätt så blev det en bryggning helt utomhus. Jag vill inte ha in svenska folket i varken garaget eller tvättstugan så trots viss blåst fick det bli ute. Väldigt trevligt att brygga i det fria men jag fick för hög boil-off (20%) så nästa gång återvänder jag nog till garaget.
Justeringar i receptet
Jag är på jakt efter en bra grund-ale som ska kunna vara min hus-ale jag alltid försöker ha på tapp. Den får gärna ligga runt 5% och vara lättdrucken, blank, bra humlesmak och passa till det mesta. En alens stor stark på ett bra sätt. Den förra bryggningen gav min bästa öl hittills men jag rensar humleförrådet fortfarande så justeringarna där är inte för smakens skull. Maltmässigt däremot gjorde jag några småförändringar där jag drog ner på Munich från 10.5% till 6% och karamellmalten från 5% till 4%. Jag gillar Münchenermalten men den får inte ta över, dessutom ville jag justera ner färgen (12.6 till 9.5 EBC) som jag tycker Beersmith är rackarns dålig på att beräkna. Anledningen till att förra receptet hade två karamellmalter (Caraamber/Carabelge) för för jag hade lite Belge kvar att rensa, ett jävla rensade här just nu men det är ju vår trots allt. Receptet är justerat till hur högt OG jag fick ut, inte till vad jag planerat eftersom jag fortfarande blir överraskad över hur bra utbyte jag börjat få. Jag justerar ner lite för varje gång jag brygger och hoppas jag landar på ett värde jag kan börja räkna med, kanske runt 80%?
Kokvolym: 48.44 l
Batch (i jäskärl): 40.00 l
OG: 1.054 SG
FG: 1.009 SG
ABV: 5.9 %
Färg: 9.5 EBC
IBU: 17.9 IBUs
6.74 kg Pilsner
0.48 kg Munich I
0.4 kg Cara-Pils/Dextrine
0.32 kg Caraamber
10g Columbus @60
20 g Columbus @15
96 g Centennial @0
76g Nelson Sauvin @0
14.80 g Gypsum (Calcium Sulfate)
9.20 g Epsom Salt (MgSO4)
1.70 g Salt (Mash 60.0 mins)
1 pkg Safale American US-05
1 pkg BRY-97 American WestCoast
Utmanarjästen denna gång blev BRY-97 American West Coast från Danstar. Referensen är som vanligt US05 som jag vet hur den smakar och fungerar.
Jag är fortfarande inte nöjd med min teknik för att separera humle efter koket så idag testades min första BIAB-påse som silduk, då den har lite grövre maskor än Sarita-tyget jag testade med för några bryggningar sedan. Detta gick inget vidare tyvärr. Humlekottar fastnade fint, pellets fastnade det mesta men allt druv åkte rätt igenom. Mina whirlpools tar för lång tid och lyckas inte alltid, framförallt när det är mycket humle i koket, så nästa gång tänker jag ge sarita-påsen en ny chans. Silduk är helt enkelt för litet till 40 liter välhumlat. Kanske att jag borde läsa på mer om whirlpoolteknik också innan jag förkastar idén men tyvärr är det extra 20-30 minuter på en redan lång bryggdag. Tips någon??
Nytt för dagen var också denna gigantvisp som jag haft länge men inte tänkt på att använda. Jävlariminlådavilketskum det gick att vispa upp på bara några sekunder. Denna kommer jag labba med framöver istället för att försöka skaka jäshinkarna, tror på en massiv syresättning.
Kylningen är en annan punkt jag behöver förbättra. Min spiral jag byggde var tänkt till 25-litersbatcher och nu när jag ligger runt 40l så tar det för lång tid. Inte för att jag upplevt DMS, inte ens med 60 min kok på pilsnermalt, utan mer att det känns surt att spruta ut massor av vatten i trädgården och framförallt att det är tråkigt att stå där och veva med skiten. Plattvärmeväxlare är inte att tänka på med mina humlemängder. Jag måste ge min hopblocker en ny chans också, bara jag kan bygga en diptube…
OG;t landade för högt igen! Fick en brygghuseffektivitet på 87%. Tänk vad lite salter, pH-justering och finjusterad malningsgrad kan bidra med. Jag låg runt 72-73% i snitt tidigare så detta är maxat. Det kommer ta ett gäng bryggningar innan jag hittar ett medelvärde att använda vid receptformulering. Meanwhile blir alla mina hus-ales för starka; 5.9% hamnade denna på och 6.7% på V3. Det går åt rätt håll…
Det var 5 grader och blåste men allt för konsten eller? Jackan åkte på snabbt igen när min fru tagit några bilder…
Provsmakning
Senaste kommentarer